Kan man lita på miljömärkningarna?

Jag måste bekänna en synd. Jag har använt plastfärg i huset jag bor i! I byggnadsvårdskretsar är det ungefär som att erkänna att man knycker godis från småbarn. Till mitt försvar kan jag säga att huset hade renoverats många gånger innan vi flyttade in och i vissa rum hade vi varken tid eller råd att börja riva ned alla lager av täta tapeter och plastfärg och börja om från början. Barnen behövde rum att sova i.

Men vi hade inte gjort om det idag.

Det fanns en symbol på burken vi målade med, en liten svala i en ring. Vid svalan stod en liten text om att färgen var rekommenderad av Astma- och allergiförbundet. När man tog sig en närmare titt fanns ytterligare en oerhört finstilt text vid svalan. Den läste jag inte då, hade ingen lupp i närheten.

Men senare upptäckte jag att det stod: ”… rekommendationen gäller ej under applicering av färgen utan först 4 veckor efter avslutad målning. Iakttag försiktighet och sörj för god ventilation under avklingningstiden (4veckor).”

Hmm! Är den alltså så farlig att man inte skall måla med den eller kan vistas i rummet de fyra första veckorna? Innehållet är uppenbarligen allergiframkallande. Men hur många småbarnsföräldrar låter inte sina barn flytta in direkt i barnkammaren efter ommålning? Hur många använder verkligen skyddsmask när de målar? Borde svalan inte ha varit en dödskalle med varningstext istället? Färgen hade även svanenmärkning och en Ecolabel från EU. Hur kunde detta gå till?

Läs också: Stephan Ficklers tips: Så säkrar du krypgrunden

Miljömärkningar är en hjälp för oss alla att på ett enkelt sätt kunna göra hälso- och miljövänliga inköp. Det finns en lång rad miljömärkningar för byggmaterial och hela hus. Men det finns några grundläggande brister i systemet.

För det första kostar det en bra slant att få sina produkter godkända. Småföretag, som det finns en hel del av inom byggnadsvårds- och ekobyggsektorn, har ofta inte råd att märka sina produkter. Det är främst de stora drakarna som kan grönmärka sina produkter. Organisationerna som utfärdar märkningar däremot tjänar på det hela. Märkningarna är med andra ord en kommersiell produkt.

Dessutom är kriterierna för miljömärkningar sällan anpassade till produkternas hela livscykel och de konsekvenser de för med sig med avfallsåtervinning och förutsättningar för tillverkning. Ett hus kan få alla tänkbara miljömärkningar, trots att man för att bygga det var tvungen att riva det hus som stått på platsen tidigare. Tänk er det – att man river ett fungerande hus och bygger ett nytt på samma plats. Och huset blir märkt som miljövänligt! Ett barn kan räkna ut vilket slöseri med resurser det innebär. Miljövänlighet, nja?

Moderna byggmaterial innehåller tiotusentals kemikalier och det är omöjligt att själv veta var alla riskerna finns. Därför är det trots allt bra med miljö- och hälsomärkningar. Alla tillverkare ska på förfrågan tillhandahålla produktdatablad som visar vilka farliga ämnen som finns i produkterna. I vår komplicerade värld är man glad för allting som underlättar och gör livet lite enklare. Men samtidigt får vi inte bli blåögda.

Vi byggnadsvårdare har det enklare. Våra traditionella material är robusta och deras eventuella risker är väl kända. Ett äldre hus med sina massiva material sten eller trä bjuder inte på några överraskningar. Inte heller några miljömärkningar, trots att det är bland de mest cirkulära materialen vi har.

Läs också: Läs mer om byggnadsvård på Land.se