Varför ska vi rädda husen som inte används?

Som byggnadsantikvarie får man ibland svara på frågan varför man skall bevara gamla byggnader, särskilt om de inte längre används. Oftast är det de som ska bekosta underhållet som frågar, vilket man ju kan förstå. Det enkla svaret på frågan kommer här: byggnader är materialiserade minnen. Samhällets minnen om gångna tider för kommande generationer. De utgör inte bara delar av idylliska besöksmål utan berättar även om våra föräldrars och förfäders hårda arbete för att bygga upp dagens välfärdssamhälle.

Fram till 1930-talet var Sverige ett bondeland – mer än halva befolkningen bodde på landet. Idag är det knappt femton procent, lite beroende på hur man räknar. Men även om det stora flertalet idag bor i tätorter så finns familjeminnen från ett liv på landsbygden kvar hos de flesta av oss. Till viss del genom berättelser. Några av oss har vuxit upp där och andra har haft sommarställen eller släktgårdar kvar i familjen och åkt till ”landet” på sommaren.

Den bild många av oss bär med sig är ofta en ganska oföränderlig idyll. Slingrande grusvägar, gamla vackra hus vackert insmugna i landskapet, stenmurar och inhägnade betesmarker. Men även en och annan ladugård och magasin som lämnats i förfall. De kallas för överloppsbyggnader. Det är byggnader som står kvar från äldre tider och inte har någon direkt användning längre. De kostar i underhåll och lever därför osäkert. Läs också: Köpa ödehus: 4 dolda kostnader att se upp för

Om man tittar på äldre lantmäterikartor eller äldre flygfoton så ser man att det redan är jättemånga hus som har försvunnit. Landskapet är inte så oföränderligt som vi inbillar oss. Men hur hedrar vi egentligen våra förfäders minne när vi river bort spåren efter dem? Stengärsgårdar och rösen med tunga stenar från åkrarna. Hus för olika funktioner som brygghus, smedjor, pumphus, ängslador, undantagsstugor och så vidare men även magasin och ladugårdar. Men underhåll kostar pengar och någon ska betala. Hus ska användas, annars finns inte motiv till underhåll.

Men… Samtidigt som ladugårdar och magasin står tomma på landsbygden, så växer nya fyrkantiga lådmagasin upp runt storstäderna för stadsbornas alla prylar. Möbler, flyttkartonger, idrottsutrustningar och annat som man vill spara eller stuva undan för säsongen fyller upp de lätt uppsatta lådformade byggnaderna. Ibland är det till och med bilar, husvagnar och båtar. Med tanke på mängden nya hyresmagasin runt städerna är det nog en hyggligt bra affär. Ni förstår förstås vad jag tänker.

Det är många lantbrukare som redan nu hyr ut utrymmen för magasinering men det finns nog fler som skulle kunna tjäna en slant på sina överblivna hus. Det behövs inga lyxrenoveringar, om bara taken hålls täta så kan husen överleva länge till. En bra webbplats skulle kunna kanalisera förfrågningarna till rätt uthyrare geografiskt och rätt förutsättningar för skydd och eventuella behov av tillgänglighet och uppvärmning.

Kanske finns fler förslag för hur husen kan bevaras och samtidigt ge lite avkastning? Hur gör du själv? Mejla gärna in dina tips så kanske vi kan slå två flugor i en smäll? Byggnaderna får göra nytta igen, får ett andra liv. Och alla de där förfädernas historia lever kvar ett tag till. Jag tror de skulle uppskatta det.

Mejla till red@land.se så ser vi till att sammanställa alla tips!