Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
kultur 1 november 2016

Kasta ett getöga och att ha häcken full – här är sanningen bakom svenska fraser

Gröten fick oss att komma upp i smöret. Och en munfisk kunde göra ont. Många av våra vardagliga fraser och utryck kommer från det gamla bondesamhället. Här är historierna bakom 24 av dem.

FOTO: Mostphotos

1. ”Rubb och stubb”

Detta uttryck som betyder hela rasket eller alltihop kommer från lantbrukets skördande. Bara stubbåker återstår när säden har skördats och rubb var ett dialektalt uttryck för fjolårets stubb. Med rubb och stubb menades årets och fjolårets stubb.

2. ”Komma upp sig i smöret”

Förr om åren åt man tillsammans från ett gemensamt grötfat. En smörklump låg mitt i gröten och när man ätit sig fram till den var man uppe i smöret och hade fått det riktigt bra.

3. ”Ha rent mjöl i påsen”

Betyder att man inte har något att dölja. Kommer från att en ärlig mjölnare hade rent mjöl i påsen, alltså mjöl som inte var uppblandad med annat.

4. ”Inte för allt smör i Småland”

En gång i tiden var södra Sverige känt för sitt goda smör som ansågs vara överlägset andra smörsorter. Det var alltid värt sitt pris, och därav uttryckets betydelse: Inte under några omständigheter, inte till något pris.

5. ”Ha många järn i elden”

Förr hade alla byar sin egen smed. Om smeden hade många järn i elden samtidigt, alltså höll på med många olika saker, var det lätt att han misslyckades med sitt arbete.

6. ”Få eller ge betalt för gammal ost”

Gammalost tillverkades förr i tiden i norra Sverige. Efter lång lagring fick den en stickande doft och de flesta tyckte att den var osmaklig och äcklig.

7. ”Koka soppa på en spik”

Betyder att göra något av ingenting och kommer från en gammal folksaga där en tiggare ber en snål gumma om mat. När tiggaren sa att han visste hur man kokar soppa på en spik blev gumman nyfiken och ställde sig vid spisen. Snart hade tiggaren fått gumman att tillsätta en rad ingredienser och gumman förvånades över att man kunde koka så god soppa på en spik.

8. ”Ha häcken full”

Detta uttryck för att ha mycket att göra kommer från lantbrukets foderhäck, ett slags galler vid transport av hö. Ibland blev häcken helt enkelt full med hö. Häck är också ett slags ställ över krubborna där stallhästar får sitt hö.

9. ”Full som en alika”

Ett uttryck för kraftig berusning. Alika är det sydsvenska namnet på kaja, en fågel som begiven på de gamla bryggeriernas mäsk. Begreppet fyllkaja uppstod i samband med att man roade sig med att mata kajorna med bröd doppat i brännvin.

10. ”Hett om öronen”

Uttrycket, som betyder att vara i ett svårt läge, kommer från gamla tiders gruvarbete. Den person som klättrade ner i gruvan med eld bar facklan i munnen och kunde få det hett om öronen om han inte var tillräckligt snabb.

11. ”Inte sticka under stol med något”

Betyder att man inte har något dölja eller försöker dölja något. Gamla tiders stolar hade ibland tillslutna sidor mellan stolsbenen, och under en sådan stol var det lätt att gömma något.

12. ”Måla fan på väggen”

Ett uttryck som används när en situation framställs på värsta sätt och att man utgår från att det värsta händer. Kommer från att man förr trodde att det gick att locka fram en olycka genom att prata om den, eller att locka fram den onde genom att måla av honom på en vägg.

13. ”I bara mässingen”

Mässing kallades en gång i tiden för bondens guld, då det var vanligt att man försilvrade mässingsföremål. När försilvringen nöttes av såg man föremålet i bara mässingen.

14. ”Kasta ett getöga”

De gamla svenska dialektorden geta och gäta betyder vakta boskap. Gätare kallades de som vaktade boskapen, och ofta handlade det om att bara titta till djuren. Där av uttrycket kasta ett getöga, att hastigt titta till.

15. ”Gå på i ullstrumporna”

Betyder att man fortsätter utan att låta sig hejdas och utan att tänka på eventuella hinder. Kommer från att man förr i tiden drog ett par ullstrumpor utanpå skorna för att inte halka på vintervägarna.

16. ”Lika goda kålsupare”

Betyder att varken den ena eller den andra är bättre och handlar om kålsoppa. När man förr i tiden intog flytande föda var det att supa. Kålsoppa var basföda innan potatisen på 1800-talet började odlas i Sverige.

17. ”Hela konkarongen”

Ett slanguttryck från slutet av 1800-talet i betydelsen alltsammans eller hela rasket. Konkarong var en huvudbonad för kvinnor och troligen ansåg man mössan vara överväldigande.

18. ”När det kommer till kritan”

I gamla tider skrev man på värdshusen upp vad gästerna hade ätit och druckit med en krita på en griffeltavla. När gästerna skulle betala ”kom det till kritan”. I dag används uttrycket för att beskriva när verkligen gäller.

19. ”Nu är det kokta fläsket stekt”

Betyder att något har gått alldeles galet. Uttrycket har sitt ursprung i när man långt tillbaka i tiden saltade fläsk för att bevara det. Fett fläsk ansågs som en delikatess. När fläsket sedan kokades gällde det att passa grytan så att fläsket inte kokade torrt så att fettet blev stekt.

20. ”Reta gallfeber på någon”

I forna tider ansågs det viktigt att ha kroppens vätskor i balans. Den som hade för mycket galla i kroppen kunde få magplågor och feber och dessutom bli arg och lättretlig. Därav detta uttryck som betyder att reta upp någon ordentligt. Temperamentsläran menar också att koleriker har ett överskott av galla.

21. ”Ta i trä”

Kommer från att man skulle vara försiktig när det gällde att tala om sin lycka, eftersom man kunde väcka de onda makterna. Som en besvärjelse tog man exempelvis i ett träbord samtidigt som man använde uttrycket.

22. ”Hänga ihop som ler och långhalm”

En blandning av lera och långhalm användes förr som byggnadsmaterial. Materialet var dock inte vidare hållfast. Uttrycket avsåg ursprungligen något som inte höll ihop, i motsats till dagens betydelse att vara oskiljaktiga.

23. ”Ingen ko på isen”

Betyder att det inte är någon fara eller ingen brådska. Kommer från det svenska ordspråket ”Det är ingen ko på isen så länge rumpan är i land”. Ordspråket kommer från att det är okej så länge kossan har fast mark under bakklövarna och kan rädda sig själv om isen brister.

24. ”Få sina fiskar varma”

När det förr i tiden behövdes ges namn åt stryk och ovett hittades namn på för att beskriva straffet, exempelvis munfisk (örfil), arsgädda (slag på baken) och ryggkonfekt.

Källa: Svenska uttryck och deras ursprung, Ordalaget bokförlag, Wikipedia

Relaterade artiklar

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen