Se upp! Den dagen ska du julpynta – annars bryter du traditionen
Pyntar du för tidigt så säger du mer om dig själv än du tänkt. Tar du bort ditt pynt för sent så retar det upp en särskild grupp – här är dagarna du måste hålla koll på innan du julpyntar.
Traditionerna kring våra helger är mycket mer än trevliga kuriositeter från förr. Vanorna kring julpyntet är full av outtalade regler och hur vi följer dem säger en hel del om oss som människor – vare sig vi vill eller inte.
– Det handlar om en social kontroll, där vi genom att följa traditionerna visar att vi är pålitliga människor. Genom att följa traditionen står vi upp för de värderingar som gäller i det här samhället, säger folklivsforskaren Agneta Lilja.
Då ska du pynta för att vara rätt
Det svenska julfirandet är mer utdraget i dag jämfört med hur det var förr. En dag är särskilt viktig att hålla reda på, då går startskottet.
– Till första advent är det acceptabelt med julpynt, sen kan det sitta uppe över jul och nyår. Till tjugondag knut ska det vara nedplockat, ungefär så ser det ut i dag, säger Agneta Lilja.
Läs också: Så bygger du en julbock av granris
Då kommer traditionspolisen
Dagens julfirande ser helt annorlunda ut mot hur det gjorde förr. Traditionerna är i ständig förändring. Ett aktuellt exempel: Barn födda på 2000-talet som vuxit upp med tecknad film från streamingtjänster lär ha svårt att förstå varför Kalle Ankas julafton ska ses vid en särskild tidpunkt.
– Traditionerna skapas inte av någon yttre kraft utan av oss som bor och lever här. Men traditionspoliserna ser det som ett dåligt tecken att något förändras, säger Agneta Lilja.
Jobbig sed som dog ut
Lucia är en riktigt gammal tradition, men i dag firar vi bara ljusdrottningens ankomst – och på dagis får alla vara lucia. Få saknar nog de ynglingar som förr gav ansikte åt farorna i mörkret – och drog runt utklädda med sotade ansikten och tiggde brännvin i gårdarna. En så kallad Lusse-Per, alltså fan själv, ledde det onda luciatåget.
Den mest långlivade traditionen
Julen sägs ofta vara en helg med traditioner tillbaka till tiden före Sverige kristnades. Enligt historiska källor ska vikingakungen Harald Hårfager propsat på att få ”dricka jul” ute till havs på sitt skepp. Asaguden Oden kallades också för Jólnir – något som sägs ha gett jultraditionen sitt namn.
– Vi skålar fortfarande vid julbordet, det är för att skapa en form av gemenskap som fungerar lika bra nu som då, säger Agneta Lilja.
