Sov du lilla videung... men sen då? Kan du andra versen?
När våren dröjer sjunger vi "Sov du lilla videung". Första versen sitter som en snöboll i nyllet men sällan andra versen. Här är den tillsammans med spännande fakta om hur sången kom till.
Första versen är inga problem, det är den andra vi glömmer. Dessutom har få koll på var visan kommer ifrån.
Videvisan skrevs av Zacharias Topelius 1869 och var till en början en del av en pjäs, tänkt att spelas av barn. Visan sjungs av Solskenet, en flicka i vit klänning som sitter och äter upp snön omkring sig. Hon tar upp ett knippe vide i famnen och sjunger för det.
Sov, du lilla videung,
än så är det vinter,
än så sova björk och ljung,
ros och hyacinter.
Än så är det långt till vår,
innan rönn i blomma står,
sov, du lilla vide,
än så är det vinter.
Efter första versen säger hon ”När jag ser på dig, börjar saften att stiga uti din fina bark, du får varmt kring ditt frusna hjärta och känner något i luften, som säger dig, att våren kommer. Ja, så är det.”
Sen sjunger Solskenet andra versen.
Solskens öga ser på dig
solskensfamn dig vaggar.
Snart blir grönt på skogens stig,
och var blomma flaggar.
Än en liten solskensbön,
vide liten blir så grön.
Solskensöga ser dig,
solskensfamn dig vaggar.
