Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
kultur 8 januari 2016

Thomas Deutgen: "Dansbanden kryper ut ur trygghetszonen och berättar om skandalerna"

Hallå där, Thomas Deutgen, som tillsammans med sångerskan Elisa Lindström leder TV4:s Tack för dansen!

Dansband på bästa sändningstid i TV är vi inte vana vid. Vad bjuds vi?

– Vi vill göra ett program ur musikjournalistiskt perspektiv, som med vilka andra artister som helst. Annars brukar dansband få korkade frågor på nivån ”hur många varmkorvar har du ätit genom åren”, av ointresserade reportrar. En sådan fråga skulle aldrig Jill Johnson få.

– När vi letade arkivbilder på stora dansband på 1970-talet hittade vi nästan ingenting. Det känns som en upprättelse att de får berätta om sina liv och sin musik.

tackfordansen

Vad tycker du själv är tjusningen med dansbandsmusik?

– Bland annat att den utgår ifrån att man faktiskt ska kunna flytta fötterna till den. Det är bugg eller foxtrot och det går inte att ändra. Svenskar har i generationer dansat till den här musiken, kanske dansat två låtar med någon och sedan inget mer, eller kanske träffat någon att leva med resten av livet.

Du säger i din blogg på Land.se att mediechefer i Bromma och på Södermalm bojkottar dansmusik. Varför är det så?

– De vågar inte gå utanför den egna redaktionen, det är så viktigt att vara cool inför kollegorna. De har lättare att relatera till Laleh, Kent och Plura.

Avslöjas några skandaler i programmen?

– Ja, det gör det faktiskt. Ett av banden berättar öppet om hur svårt det kan vara att hålla ihop, och om slagsmål mellan bandmedlemmar i loger och turnébussar.

– Dansband är annars experter på att visa upp en gullig fasad och bara berätta om hur de älskar sin musik och sin publik. Men jag har sagt att det inte är trovärdigt, och att de måste våga krypa ut ur trygghetszonen och berätta annat.

Har du någon favorit bland dansbanden?

– Ja, men jag säger inte vilket band.

Har du någon favoritlåt?

– Svårt, det finns så många bra låtar. Och så många dåliga. Men jag gillar 70-talssoundet, det är så typiskt dansband. Jag säger Lycka till med nästa kille med Flamingokvintetten. En glad melodi med sorgsen text, det är så typiskt dansbandsmusik.

Till slut, varför lägger så många in bokstaven z i bandnamnet?

– Det var en arrangör i Kristianstad som fick slut på skyltar med bokstaven s när han förutom andra band skulle presentera Lasse Stefanz, så han satte ett z på slutet. De tyckte det såg fräckt ut och så blev det en modegrej. Sedan blev z och dubbelnamn ett varumärke för hela dansbandsbranschen.

Relaterade artiklar

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen