Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
kultur 28 september 2016

”Varje räddat ödehus är en seger för landsbygden”

En sorglig påminnelse 
från förr eller en 
kittlande skönhetsupplevelse? Landsbygdens ödehus väcker känslor. 
Läs om paret Brännström som bestämde sig för att rädda ett hus som stått tomt i 45 år.

FOTO: Bertholof Brännström

När Bertholof och Agneta Brännström från Umeå bestämde sig för att rädda sitt ödehus i Maurliden, nordväst om Skellefteå i Västerbotten, hade det varit övergivet i 45 år. Men huset har länge haft en plats i parets hjärtan.

– Jag är själv uppväxt bara 5–6 kilometer härifrån och kände dem som bodde där fram till 1970 när det övergavs. När det dessutom visade sig att Agneta hade en relation till huset blev det förstås ännu intressantare, säger Bertholof.

Fantastiskt läge

Han berättar att det var Agnetas mormors farbror Per August Lundgren som färdigställde huset 1887, även om det förmodligen byggdes redan i mitten av 1800-talet på en annan plats i närheten.

För Bertholof och Agneta har det blivit många cykel- och bilturer hit med en termos kaffe. Gården ligger fantastiskt fint på en höjd, med en öppen äng ner mot en liten sjö.

När de för något år sedan fick höra att gruvbolaget Boliden skulle riva huset för utökad gruvdrift tog de kontakt och fick köpa huset för nedplockning. Paret Brännström har redan två gamla timmerhus att ta hand om så de har egentligen inget behov av ytterligare ett. Men tanken på att det skulle brännas ner blev för svår att uthärda så de bestämde sig för att rädda det. Gamla hus har mycket att säga och allt detta gör att vi känner oss som en del i en kedja, i en lång spännande och historisk berättelse, berättar Berth­olof.

Vad kommer att hända med huset?

– Vi har inte bestämt än men det ­lutar åt att vi bygger upp det där vi bor i Strömbäck utanför Umeå. Det är en pittoresk och idyllisk by som hade ett glasbruk på 1700–1800-talen. Här har vi mark och det skulle logistiskt sett vara helt perfekt att bara behöva gå 50 meter för att ­renovera.
En del av Brännströms projekt med huset är att också ta reda på mer om husets historia, om dem som bott där och hur de hade det.

– Det är jättefina snickerier, intressanta tapetlager och inskriptioner från tidigare ägare här och där. På vinden hittade vi hundratals gamla kängor. Om det var den tidens vidskepelse för att hålla onda krafter borta eller om det handlade om att man inte skulle slänga något i onödan lär vi aldrig få veta.

När paret Brännström förberedde nedmontering av huset dök flera gamla föremål upp, som denna tomtemask från förr.

Hur ser ni på ödehusen i ett landsbygdsperspektiv?

– Min hemby har genomgått en extrem förändring sedan jag var barn. Då levde byn och 60 barn gick i skolan. Nu får barnen och föräldrarna pendla långa sträckor, trots att naturtillgångarna som försörjt människorna i århundraden står runt hörnet, säger Bertholof.

– Men dessa resurser hamnar någon annanstans och hus och bygder förfaller när folk tvingas flytta till jobb. Samtidigt är det så viktigt med människor som vågar gå mot trenden.

Vad skulle du vilja säga till andra som har sett ett hus som de vill rädda?

– Varje räddat ödehus är en seger för landsbygden, som livsmiljö, som inkomst och som traditionsbärare. Gamla hus är ofta byggda av gedigna material och förtjänar en ny chans. I stället för att bara låta dem förfalla– låt dem komma till användning, säger Bertholof.

– Även hus som är riktigt förfallna kan man ofta återanvända husdelar från. De uppskattas av många byggnadsvårdare.

När paret Brännström förberedde nedmontering av huset dök flera gamla föremål upp, som denna tomtemask från förr.

Ett växande intresse

Bertholof Brännström tycker att det finns hopp för de gamla ödehusen. Han har sett ett växande intresse för äldre hus i TV, tack vare programmet Det sitter i väggarna, och han berättar om hur skådespelaren Ulla Skoog som sommarpratare talade sig varm om att ta hand om äldre hus.

På sociala medier har ödehusgrupper massor av medlemmar som förundras över och beundrar gamla hus och hoppas att någon ska rädda dem för framtiden.

Tips om ödehus till salu

Många fantastiska ödehusräddningar finns på Facebook i gruppen ”Jag räddade ett ödehus” med mer än 500 medlemmar. Medlemmarna visar upp räddade hus, delar erfarenheter och tipsar varandra om ödehus som är till salu.

På Blocket och i byggnadsvårdstidskrifter som Gård&Torp förmedlas gamla hus, timmerstommar för flyttning, husdetaljer och annat.

Det finns dessutom allt fler bygg­nadsvårdsbutiker runt om i landet som förser alla byggnadsvårdsintresse­rade med ­material som fönster, dörrar, golv, kök och andra saker från gamla hus.

Bor på 
gammal gård

Namn, ålder, yrke: Bertholof Brännström, 60 år, frilansjournalist, och Agneta Kellgren Brännström, 58 år, agendachef SR P4 Västerbotten.
Bor: Gammal gård i Strömbäck utanför Umeå.
Fritid: Skidåkning, natur och hobbysnickrande på våra gamla hus (Bertholof), litteratur, natur och kultur (Agneta).

Läs mer om

Populära ämnen på Land.se

Gör som 60 000 andra!

Missa inte Lands nyhetsbrev

Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Läs artiklar i säsong

Till toppen