Började med hallon vid vägkanten – nu driver de prisade Hallongården
Det startade med hallonförsäljning under ett parasoll vid vägkanten. I dag är odlingen 6 kilometer lång! Hela familjen Biärsjö lever på gårdens läckra bär – plus flera andra smarta projekt! Land åkte till prisbelönta Hallongården i skånska Bodarp.
På vidsträckta Söderslätt, nära Trelleborg, ligger Hallongården. Vitkalkade hus i grönskan och rader av stora odlingstunnlar. När Land är på besök står Kerstin Biärsö vid en av tunnlarna och hissar upp vindskydden.
– Det är vindstilla i dag. Vi har inte så många sådana dagar så det gäller att passa på, säger hon.
Innanför bugar sig höga, slingrande hallonplantor i rader. Tidiga sorter som ’Glen Ample’ och sena som ’Polka’, ger en lång säsong
– De första hallonen kan plockas redan i juni från de rader som fått övervintra, säger hon.
Sex kilometer hallonhäck växer i skydd av tunnlarna. Det gör Hallongården till en av landets största hallonodlingar.
Dessa bär var inget självklart val när familjen tog över Kerstins släktgård för 16 år sedan, som sjunde generation. I början visste de inte vad de skulle göra med sina 19 hektar mark. Det var för lite för traditionell växtodling och för stort för att bara låta vara. En specialgröda vore lösningen tänkte de – och av en slump blev det hallon.
– Vi var på fest hos en jordgubbsodlande granne som sa: Varför provar ni inte hallon? Det skulle jag göra om jag inte odlade jordgubbar. Där föddes idén, berättar Kerstin.
Tog tjänstledigt
Då jobbade hon fortfarande som arbetsterapeut och maken Johan var VD för Svensk Raps. De första åren tog Kerstin tjänstledigt vår och sommar för sköta de 700 meter långa odlingarna. De nyskördade bären sålde de under ett parasoll längs vägen.
I dag är det ett blomstrande företag med gårdsbutik och kafé i det ombyggda grisstallet, marmeladtillverkning och odling av krusbär, björnbär, vinbär och blåbär. Plus gäss och lamm.
Läs också: Williams lemonad blev en succéaffär
Förädling av hallonen blev snabbt en succé. Familjen tillverkar runt 25 produkter som marmelad, saft, hallonketchup, smaksatta teer och hallonglögg. 2009 vann de SM i mathantverk för sin hallonsaft och 2012 blev de Skånebäst i TV4:s Sveriges skönaste gårdar.
I dag arbetar Kerstin och dottern Anna heltid med Hallongården. Kerstins make Johan ansvarar för odlingarna på 40 procent och arbetar 60 procent på ett annat företag.
Under högsäsongen har de dessutom 20–30 anställda.
– De arbetar med plantering och skötsel och ser till att kaféet och gårdsbutiken fungerar. Det är härligt att se hur vissa människor växer hos oss, säger Kerstin.
Lockar 900 per dag
Under sommaren har gården flera tusen besökare i veckan. Bara självplocket av bär lockar i snitt 900 om dagen.
Men vad gör ni under lågsäsongen?
– För att få i gång säsongen tidigt har vi självplock av sparris. Det lockar besökare från maj.
Sedan löper vintersäsongen på med olika publikdragande verksamheter som just ljusstöpning, julmarknader och våfflor.
– Ljusstöpningen inför julen drar samanlagt runt 500 deltagare kvällstid och helger. Det är enda gången på året vi jobbar kvällar, säger Kerstin.
Läs också: Drömmen om ett annat liv blev en sågverkssuccé
På vårvintern är våffelbuffén en stor publikmagnet.
– När jag la ut om den på Facebook blev spridningen enorm. Vi serverar våfflor med saffran, kanel och choklad och alla äter så mycket de vill. Men bara under januari–mars så den som vill ha våfflor måste komma då, säger Anna.
Familjär känsla
Att jobba tätt med familjen fungerar väldigt bra, försäkrar mor och dotter – även om det inte alltid sker utan gnissel.
– Anna, Johan och jag funkar jättebra ihop. Här är det snabba puckar mellan beslut tills något händer. Det gäller att se till att alla tänker lika. Du ska alltid få känslan då du är här att det är äkta, familjärt och glatt, säger Kerstin.
Efter en viss tid kan ett bestämt ”nej” dessutom förvandlas till ett lika säkert ”ja”. Exempelvis skulle de från början aldrig någonsin ha självplock av hallon. För om någon plockare var oförsiktig och knäckte grenar skulle stora värden gå förlorade.
– Men under hallondagarna i fjol tänkte vi: ”Äsch, folk kan plocka mellan klockan 13 och 15”, säger Kerstin.
Läs också: Bjud på härliga sommarbakverk med hallon
Det blev en omedelbar succé – kön till självplocket ringlade konstant 30 meter lång. Sedan började man med självplock två dagar i veckan och snart försvann oron för förstörda bärbuskar.
– Vi märkte att kunderna var försiktiga så vi släppte det fritt, säger Kerstin.
Än så länge har företaget gått bra. Hallongården växer med 10–20 procent varje år. Det är ett populärt sommarnöje att åka hit, köpa en kaffekorg med hembakat från kaféet och sätta sig bland djuren.
Populärt med gåsvakt
Att vara gåsvakt är också populärt, inte minst bland barnen. Utnämningen markeras med en lapp att ha i handen: ”Denna lapp innebär att ni ska hålla koll på gässlingarna. De kan inte vara själva för då tar kråkorna dem. När ni inte vill vara gåsvakt längre så ge lappen till någon annan eller kom in till oss i butiken så tar vi in dem.”
– Förra årets sommar gav konkurrens från stranden, men tack vare självplocket gick antalet besökare ändå upp. Kunderna plockar oftast bara en ask och kommer flera gånger per vecka för att det är mysigt, säger Kerstin.
Köerna ska försvinna
Nu ska familjen öppna ytterligare ett kafé så att köerna från förra sommaren försvinner.
Hallongården samarbetar också med flera av de andra små turist- och mathantverksföretagen på Söderslätt.
– Vi skickar runt besökare till varandra. Vi har världens bästa jobb. Våra kunder ger oss enormt mycket tillbaka, säger Kerstin.
Hallongården lockar året om
Maj – Självplock av sparris.
Juni – Sommarsäsongen börjar i kaféet och gårdsbutiken. De första hallonen kommer.
Juli, augusti – Högsäsong när hallonen och de andra bären mognar och tusentals besöker hallonsjälvplocket och kaféet.
Oktober, november – kurser i ljusstöpning inför julen.
December – flera julmarknader, öppet i gårdsbutiken.
Januari, februari, mars – flera våffelbufféer.
