Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Land 8 maj 2015

Byn som vägrade dö – invånarna vände allt

Ingen affär, ett skolhus i förfall och växande sly. Ransbysätter höll på att vittra bort tills invånarna vände allt. Nu är byn ett föredöme för alla.

Barnskratt, ministerbesök och titeln världens snabbaste landsbygd. För 25 år sedan höll Ransbysätter på att växa igen. Nu får byn med sina 32 invånare – och lika många företag – besök av nyfikna landsbygdsutvecklare. Alla har samma fråga: Hur gjorde ni? Alla får samma svar: Gör inte som vi.

– Ingen by är den andra lik. Alla har sina förutsättningar och sin kunskap. Det är där man måste börja om man vill få till en hållbar utveckling, säger eldsjälen Lennart Svahn.

Köpte skolan för 100 kronor

Det var när han cyklade in i Ransbysätter 1991 som vändningen kom. Han såg inte en döende by i förfall, han såg möjligheterna. När Sunne kommun ville göra sig av med den nedlagda skolan kom den riktiga vändningen. Ransbysätter-Älgsjöbergs bygdeförening lyckades övertala kommunen att få köpa skolan för 100 kronor. Motkravet var att de skulle stå för driften, en kostnad på 18 000 kronor om året. Mycket pengar för en förening med endast 48 kronor i kassan.

– Kom med vilken idé som helst. Vi köper allt, blev det desperata budskapet till invånarna som svarade med att starta Gröna Dalen-veckan. Det är en vecka med utställningar, scenfram­trädanden, serveringar och en högtidlig invigning med tändning av kol­milan.

– Det fanns två syften med veckan. För det första att skapa gemenskap, att göra något tillsammans, och för det andra att få kapital till att rusta den gamla skolan. Det lyckades. När veckan summerades hade vi 65 000 kronor, berättar Lennart.

Gym i bygdegården

Sommaren 2013 firade Gröna Dalen-veckan 20 år. Skolan är rustad och byns samlingspunkt. Nu är man på väg in i en ny fas.

– Vi går från att bara ha varit utåtriktade till att också bry oss mer om oss själva, säger Lennart.

I bygdegården finns ett träningsgym, det stickas filtar som ska värma behövande i Etiopien, visas film och hålls föredrag. Och här samlas man på fredagskvällarna till ”ätter arbet” (efter arbetet).

– Två timmar, kaffe, lite bröd. Vill någon uppträda eller berätta något är det okej och vill man stanna kvar efteråt och spela kort eller bara prata är det inga problem heller. Märkvärdigare än så behöver det inte vara för att kunna träffas, berättar Lennart.

Lika många hushåll som företag

Men det krävs mer än en bygdegård för att få en by att överleva. I Ransbysätter finns 32 hushåll. Lika många företag finns registrerade. Nästan hälften av dem är skogsägare. I övrigt ett ett kraftbolag, en kvarn, ett bageri, en vildmarksby, en fotograf, ett anläggningsföretag och ett postorderfirma på internet.

Många av företagen bygger på det som redan fanns i byn. Som Björkaholms kraftverk AB. Vattnet fanns där och även en gammal kraftstation som inte längre var i bruk. 2001 gick fem personer samman, bildade ett gemensamt bolag och satsade runt 20 000 kronor var. Sedan rustades den gamla kraftstationen och i dag produceras i snitt 550 megawattimmar om året. Elen som produceras säljs.

– Vi handlar via elbörsen som vilken annan elproducent som helst, berättar Lennart som är en av delägarna.

Kvarnen fick nytt liv

Björkaholms kvarn stod och förföll för 15 år sedan men har nu fått nytt liv. Även här har Lennart ett finger med i spelet. Han och hustrun Kerstin tog i början av 2000-talet över Sveriges enda kvarn som producerar skrädmjöl, rostat havremjöl, i Stöpafors. Samtidigt började de fundera på kvarnen från 1708 alldeles om knuten.

– Det slutade med att vi i princip rustade båda kvarnarna samtidigt. I den ena fortsatte vi mala skrädmjöl och i den andra började vi mala eko­logiskt råg-, vete- och dinkelmjöl.

Ungefär 80 procent av det som mals i Björkaholms kvarn är odlat i Värmland. Kvarnen har en årsproduktion på 70 ton och levererar till åtta mindre bagerier och konsumenterna kan köpa mjölet i de flesta Ica- och Konsumbutikerna i Värmland.

Men precis som med verksamheten i bygdeföreningen utvecklas även före­tagandet. Kvarnen i Stöpafors fick ny ägare häromåret och Björkaholms kvarn sköts numera av en ung invandrare som är på väg att ta över hela verksamheten.

Måste finnas en affärsidé

Han är inte byns enda invandrare. Här bor och samarbetar barnfödda bybor med inflyttade från tätorten och invandrare från USA, Danmark, Finland, Norge, England, Tyskland, Frankrike, Holland och Bulgarien.

Att allt inte lyckas finns det också exempel på. Att ta vara på ved från orten, klyva och sälja vidare i säckar visade sig inte vara någon bra affär. Då slutade man, sålde klyven och gick vidare.

– Det man gör måste vara affärsmässigt. Går det inte ska man sluta. Krångligare än så ska det inte vara, konstaterar Lennart.

Årets fiberkommun

2012 fick Sunne kommun pris som årets fiberkommun. Den utmärkelsen kan man tacka Ransbysätter för. Att det gick så fort just här beror på flera saker.

– Kunskapen fanns i byn: folk som jobbat på Televerket, grävkunskapen och så hade vi redan kommit dit att vi såg möjligheter i stället för problem, ­säger Lennart.

När förra IT- och energiministern Anna-Karin Hatt invigde världens snabbaste landsbygd i maj 2012 var alla hushåll anslutna. De flesta ser numera TV, ringer och surfar i upp till 100 megabit. En av dem är 74-årige Gösta Karlsson som inte kan tänka sig ett liv utan fibern.

– Sedan Lennart kom hit har det blivit full fart i byn. Ransbysätter har fått en plats på kartan och vi har fått ungar i byn igen, säger Gösta.

”Alla måste vara med”

Eldsjäl brukar sådana som Lennart kallas. Han är medveten om det men pekar också med farorna med att ha en eldsjäl.

– En person kan brinna men inte genom­föra allt själv. Det är där ledarskapet kommer in. Alla måste vara med om det ska bli något.

Att Ransbysätter lyckats tror han kan vara ett bra exempel på att det går att förändra livsvillkoren på landsbygden.

– Vi måste börja se möjligheterna i stället för att se problemen. Om vi slutar förfasa oss över storskaligheten och i stället frågar oss hur små vi kan vara för att överleva får vi helt andra svar. Men en sak kommer man aldrig undan: det kostar svett och hederligt arbete.

Fem framgångsfaktorer i Ransbysätter

1. Självservice

Ingen affär finns men det produceras mat i bygden. Då krånglar man inte till det utan den som vill ha exempelvis gurka går hit och hämtar och lägger pengar i burken.

2. Rallyfest

När VM-rallyt passerar bidrar alla i byn och tar hand om publiken.

3. Kvarnen i gång

År 1708 startade Sven och Måns kvarnen där de fann strömmande vatten. I dag levereras 70 ton ekologiskt råg och vetemjöl om året.

4. Elkraft säljs

Strömmande vatten gav liv i sätern på 1700-talet och i dag säljs kraften på elbörsen.

5. Milan lever vidare

Kulturveckan Gröna Dalen invigs alltid med en miltändning. Den gamla kunskapen har nu förts över till nyare generationer.

Läs mer om byar som gjorde det själva:

  • Tio bra tips som räddar landsbygden
  • Sex sätt att nå framgång – så gjorde Vuollerim
  • Svenska orter med Gnosjöanda
    • Ladda upp med skogens apotek – 4 ekologiska dunderkurer 841 views
    • Varning för avdragen som kan ge dig bakläxa 465 views
    • Sex sätt att nå framgång – så gjorde Vuollerim 288 views
    • Så skyddar du din hund mot fästingar 187 views
    • Skapa ett större Sverige tillsammans med oss 109 views
    • Gör egen mozzarella på en halvtimme 83 views
    • Här håller Hanna hus 79 views
    • Så får du en skönare vår – 5 tips mot pollenplågan! 70 views
    • I Vuollerim har bykraften alltid varit stark 67 views
    • 5 naturliga tips: Så botar du allt från värk till självsprickor med gröna blad! 58 views
    • Relaterade artiklar

      Lands Nyhetsbrev

      Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

      Missa inga nyheter
      Gratis

      Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


      Läs fler artiklar från Land.se

      Till toppen