Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Land 20 augusti 2015

Experten: "Platsen måste utvecklas och ha något som lockar"

Finns det hopp för landsbygden i ett mer urbaniserat Sverige? Ja, menar Charlotta Melander, professor i nationalekonomi. Men det kommer att krävas både nytänkande och politisk vilja.

Varför vill så många bo i stan och inte på landet eller på en småort?

– Urbaniseringen är ett globalt fenomen som pågått länge. Men drivkrafterna bakom den ser olika ut i olika delar av världen. I fattiga länder handlar det om att det bara är städerna som har en arbetsmarknad att erbjuda, det finns inga jobb på landsbygden.

– Hos oss handlar det mindre om jobb och mer om livsstil. Många, särskilt de unga, upplever att det finns mer häftiga, roliga saker att göra i stan och flyttar dit. Och de flesta flyttar inte tillbaka till sin hemkommun när det är dags att bilda familj, vilket många kommuner tidigare har trott att de skulle göra.

Land.se har intervjuat professorn Charlotta Mellander som ger sina bästa tips för en levande landsbygd.
Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi.

Är det ett problem att det ser ut så?

– Ja, för dem som inte vill bo i stan blir det naturligtvis det. Marknadskraften på hemorten avtar, det finns inte ett tillräckligt befolknings-underlag för en god serviceverksamhet. Och när butiken, frisören och kaféet stänger blir det svårt för alla som faktiskt vill bo kvar.

– En minskande och åldrande befolkning ger också en försvagad arbetsmarknad och krympt skatteunderlag. Det riskerar att påverka livskvaliteten negativt.

Läs också: Lina Bjerke: ”Staden och landet behöver varandra”

Vad kan kommunerna göra för att bli mer attraktiva?

– Det finns inget enkelt svar på hur man skapar attraktivitet på platser som avfolkas. Men i kommuner där politiker, förvaltning, näringsliv och fastighetsägare har ett långsiktigt samarbete och drar åt samma håll går det oftast bättre.

– Det geografiska läget går ju inte att göra något åt, helst ska det inte ta mer än 45–50 minuter att pendla till en större tätort. För stadsnära platser kan det vara till nytta eftersom få människor är beredda att helt göra avkall på stadens utbud.

– Samtidigt ska man vara medveten om att det krävs mer än ett stadsnära läge för att folk ska vilja bo där. En bra väg, bra kommunikationer och låga huspriser räcker inte. Platsen i sig måste utvecklas och ha något som lockar, man vill trivas där man bor.

Läs också: ”Landsbygden ska leva säger de – och fäller fram ett krokben”

– Många kommuner kan göra mer. Till exempel ta fasta på ett groende intresse för en lantlig livsstil, där mat, odling och så vidare är en viktig del. Det är en liten motvåg, även om den inte är så stor att den väger upp urbaniseringstrenden.

Finns det inget hopp alls för dem som inte är stadsnära kommuner?

– Jo då, men de goda exemplen är ganska få. Åre är ett av dem. Det är ett ställe som lyckats få den unga befolkningen att vilja stanna kvar.

– Utifrån vinterturismen har de utvecklat även sommarturismen, det finns jobb och det händer saker året runt.

Läs också: Vänd inte landsbygden ryggen

Tillgång till bra internet, hur viktigt är det för landsbygdens framtid?

– Det är en nödvändighet i dag. Men precis som att det inte räcker med billigt boende och en bra väg för att locka unga att stanna så gör inte internettillgången det heller.

– Urbaniseringen avhjälps inte med bara teknologin även om den underlättar distansarbete i teorin. Människor tycks ha ett behov av att  vara i närheten av varandra trots utvecklingen.

Relaterade artiklar

Lands Nyhetsbrev

Gör som 43 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen