Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Land 18 januari 2016

Flykten till städerna - vi slår hål på myterna

Till Stockholm kommer två busslaster i veckan. Aldrig förr har så många människor packat ihop sig i tätorter som nu. Land.se reder ut flyttströmmarna och begreppen kring den svenska urbaniseringen.

Bild 1/2 FOTO: Istock
Bild 2/2

Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, bor 85 procent av Sveriges befolkning på 1,3 procent av landets yta. Vänder man på steken delar drygt 8 000 personer på tre fjärdedelar av landets yta.

– Vi har en hög urbaniseringsgrad i Sverige, men urbaniseringen upphörde faktiskt i början av 1970-talet. Det är viktigt att skilja på de två begreppen, säger Stefan Svanström, kartexpert på SCB.

Läs även: Experten: ”Platsen måste utvecklas och ha något som lockar”

Enligt Stefan Svanström skapades för några år sedan en mediebild av Sverige som landet med Europas starkaste urbanisering. Bakom beskrivningen låg bland annat statistik från Eurostat, EUs statistikbyrå. Men EU-statistiken skiljer sig från den renodlat svenska där exempelvis orter med fler än 200 invånare räknas som tätorter. I många EU-länder sätts motsvarande gräns betydligt högre.

– Det kan vara knepigt att skapa gemensamma begrepp för att beskriva urbana områden eftersom förhållandena är så olika i olika länder, säger Stefan Svanström.

För att nyansera bilden lyfter han alltså fram begreppen urbanisering och urbaniseringsgrad. Urbanisering innebär att människor flyttar från landsbygden till tätorter. Urbaniseringsgraden, som fortfarande ökar i Sverige, talar om hur stor andel av befolkningen som bor i tätorter. Stefan Svanström förklarar den svenska utvecklingen i siffror:

– Mellan 2005 och 2010 minskade befolkningen utanför tätorterna med 15 000 personer. Under samma period ökade befolkningen i tätorterna med 383 000 personer.

Läs även: Lina Bjerke: ”Staden och landet behöver varandra”

Han räknar upp fem faktorer bakom utvecklingen: invandring, utvandring, var människor föds, var de dör och inrikes omflyttningar. Det här ska man ha i åtanke när Stockholm beskrivs som daglig mottagare av två busslaster nya invånare, anser Stefan Svanström.

– Kommer busslasterna från BB (det föds flest barn i Stockholm), från andra tätorter eller från andra länder? Och hur många busslaster lämnar Stockholm?

Stefan Svanström betonar att det finns tätorter som växer och tätorter som krymper. Samma sak gäller för småorter på landsbygden.

– Allt beror på vilken del av landet man tittar på, det är stor dynamik i det här, säger han.

Enligt Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Högskolan i Jönköping, är det främst orter i närheten av större städer som växer. Värre är det för orter i ren glesbygd.

– Det är viktigt att ha närhet till en ekonomisk motor, säger Charlotta Mellander.

Läs även: Schlingmann vs. Schyman: Jättestäder eller ny grön våg?

Även om befolkningsutvecklingen inte är negativ överallt ser hon ett generellt problem för landsorten. Cirka 85 procent av Sveriges kommuner tappar nämligen ungdomar till större städer.

– Och det handlar inte bara om jobb utan om ett helt paket av erbjudanden som finns i städerna, men inte på landsorten, säger Charlotta Mellander.

Lösningen, anser hon, är att kommunerna själva tar tag i problemet.

– De måste ta fram strategier utifrån sitt eget utgångsläge. Det går inte att sitta och vänta på att utvecklingen ska vända, säger Charlotta Mellander.

Hon anser att läget för vissa kommuner är akut. Att upprätthålla service är dyrt och det finns en gräns för hur få invånare en kommun tillåts ha, tror hon.

– När blir det inte längre lönsamt att upprätthålla olika servicefunktioner på en ort? Förr eller senare kommer den här frågan upp på den politiska agendan, säger Charlotta Mellander.

Läs även: Debattören David Lindh: Rädda glesbygden med medborgarlön!

Erik Westholm, professor i landsbygdsutveckling på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, tycker att det är dags att betrakta befolkningsstrukturen utifrån ett större perspektiv. Enligt honom bidrar flyktinginvandringen till att befolkningen i dag ökar på vissa landsbygdsorter.

– Var hamnar dagens flyktingar på längre sikt och hur kan de bidra till ortens utveckling? Hur kommer framtida befolkningsrörelser att se ut? En kommun som vill göra något åt avfolkningen måste förstå vad som händer, säger Erik Westholm.

På medellång sikt tror han att den rena landsbygden får lättare att klara sig från avfolkning än tätorter på landsbygden.

– Den har tidlösa värden som till exempel naturresurser, det krävs mindre för att hålla den rena landsbygden befolkad, säger Erik Westholm.

Relaterade artiklar

Lands Nyhetsbrev

Gör som 43 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen