Hanna köpte egen gård – när hon var 21
För sju år sedan satsade Hanna Ulfsbecker på en egen gård. Nu driver hon en ridverksamhet i Mollaryd och föder upp tuppar som hon slaktar själv. Huset värms upp av ved från den egna skogen.
När Hanna köpte gården Stålarp i Mollaryd, 2 mil från Borås, var det många som höjde på ögonbrynen. Men Hanna var beslutsam.
– Redan som barn visste jag att jag ville bo på landet och ha egna djur. Visst har jag fått jobba hårt, men när man följer sin dröm känns slitet meningsfullt, berättar Hanna som i dag är 28 år.
Hon flyttade in i det röda huset på 125 kvadrat och har förvandlat den övergivna ladugården till ett ljust och luftigt stall som blivit ett hem åt elva islandshästar.
– Jag växte upp i trakten och började rida som 5-åring. När jag var 12 år fick jag min första islandshäst.
Utbildade sig kvällstid
Efter gymnasiet jobbade Hanna i hemtjänsten, på en fabrik och på ett kafé – men drömmen om en egen hästgård fanns alltid där. Medan hon jobbade gick hon kvällskurser och blev hästskötare, hästföretagare och ridledare.
– Under hästföretagarkursen fick jag lära mig bokföring, ekonomi och juridik och allt praktiskt som måste fun-gera för en hästföretagare, berättar hon.
I dag driver Hanna ridskola, turridning och ridläger.
– Det är fantastiskt att få följa människor när de utvecklas genom ridningen, säger hon.
Ridskolan är fyra dagar i veckan med grupper både för barn och vuxna. På loven ordnar Hanna ridläger och då bor deltagarna i gårdens gamla brygghus som hon gjort om till gäststuga med åtta bäddar. Turridningar är ibland över dagen och ibland med övernattning.
– Intresset är stort. Jag har gäster både från trakten och från andra länder som Tyskland, Frankrike och USA. De tycker att det är exotiskt här.
Läs också: Bröderna Fakhro förvandlade övervuxen gård till populär marknadsplats
De som bor på gården på lägerveckorna äter måltiderna i Hannas hus, till exempel pannkakor gjorda på ägg från Hannas ölandshöns som bor på gården.
– Jag är självförsörjande på ägg och kött. Jag brukar hämta några tuppkycklingar från ett kläckeri i trakten, kycklingar som annars avlivas genom att malas i en kvarn. Jag föder upp dem och de får leva ett gott liv på gården. Sedan slaktar jag dem när de är ett halvår ungefär, och tar hand om köttet och fryser in.
Hur har du lärt dig allt, som att slakta tupp?
– Det är så att vara egen företagare. Man får fråga folk som kan och lära sig.
Jag har aldrig varit rädd för att jobba. Att ha eget företag passar mig.
Vad är viktigt för att lyckas?
– Att man vågar göra det man drömmer om. Att man ber om hjälp vid behov. Att man formulerar tydliga mål för sig själv och sitt företag.
Hanna samarbetar med flera småföretag i närheten.
– Under turridningen tar vi ofta en rast på ett bokkafé. Där får deltagarna soppa och hembakat framför en sprakande brasa innan vi rider tillbaka.
När Hanna ordnar turridning med övernattning hyr hon några stugor i närheten. Hon samarbetar också med till exempel sågverket, där hon köper sågspån, och hovslagaren, som kommer var åttonde vecka och byter alla hästskor.
Att driva en hästgård kostar – och än så länge kombinerar Hanna jobbet på gården med att arbeta som tidningsbud.
– Det passar perfekt. Jag sköter om hästarna när jag kommer hem efter jobbpasset. Sedan kan jag vila några timmar innan jag går ut i stallet igen.
Är du någonsin ledig?
– Jag var nyligen i Sälen med några kompisar. En vän bodde på gården och tog hand om allt. Att komma bort en natt går an – men det är ytterst sällan jag kan vara borta i flera nätter.
Stålarp består av 20 hektar mark. På en del av marken odlas foder till hästarna, en del är betesmark och en del skog.
– Husen värms enbart av ved, och veden kommer från min egen skog, berättar Hanna.