Gå till innehåll
Shopping Resor
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Land 21 maj 2015

Mickel Räv avslöjar för Land varför han bajsar på stenar

Brukar du ställa ut ett fat gröt på julnatten? Är den uppäten på morgonen? Lands reporter har intervjuat en räv och fick reda på ett och annat.

FOTO: All over press

Hej Mickel räv! Jag fick verkligen stanna uppe jättelänge för att få en chans att träffa dig. Måste du ha så jobbigt sena vanor?
– Jag heter inte Mickel. Kalla mig hellre för mitt flotta vetenskapliga namn Vulpes vulpes. Och apropå vanor har jag tidiga såna också. Skymning, natt och gryning är bäst.

Men då är det ju mysigare att sova. Vad ska du vara uppe då för?
– Då är det mer mat ute och knallar, alltså mycket sork. En hare säger man ju heller inte nej till. Och jag lovar, det är mysigt att sova på dagen också.

Jaha, det vet jag inget om. Tur att det kom litet spårsnö förresten, så att jag såg att du gärna går i strandkanter och skogsbryn. Du tycks inte ha särskilt bråttom, för spåret ringlar verkligen hit och dit. Räven raskar inte över isen om man säger så.
– Du vet, man stannar och lyssnar och vädrar och så. Sorkarna må ha små fötter, men är jag själv tyst så hörs prasslet. Även genom snön faktiskt. Sedan är det bara att ta ett skutt och dyka ner på den lilla godbiten.

Ibland går spåret fram till någon stubbe eller sten, och däruppe verkar du ha gått på toaletten. Det är ju inte så trevligt. Luktar riktigt fränt. Kan du inte gömma skiten i stället?
– Det är ju själva grejen, att kacka så att andra rävar ser och känner lukten. Det är en revirmarkering, ungefär som när du sprider ut handdukar och parasoller för att få eget utrymme på stranden.

Det är ju litet skillnad. Handdukar ser trevliga ut och luktar inte illa.
– Äh, det är en vanesak. Ta det som ett tips förresten. Lägg en kabel i sanden och du får säkert hela stranden för dig själv.

Ska tänka på saken. Så, nu har jag tänkt klart. Jag tänker inte göra det! En helt annan sak, jag såg en räv i somras och den var inte alls lika biffig som du. Går du på anabola, eller?
– Nej, vi rävar anlägger vinterpäls. Tjock och varm och härlig vinterpäls. Det gör inte du, va? Inte ett hårstrå i ansiktet alltså, hur ser det ut på resten av kroppen? Ta bort de där tygprylarna så jag får se.

Aldrig i livet! Det är minusgrader! Och nu är det jag som frågar dig och inte tvärtom. Om rävgryt till exempel. Jag har sett jättestora med många ingångar, hur gör du?
– Jag gräver hyfsat, men jag måste ge broder grävling lite cred här. Grävlingar är grymma på att gräva. På stora gryt har de gjort det mesta jobbet.

Kan ni samsas om samma gryt rentav?
– Vi kan ta över varandras bostäder om det är ledigt, så det är antingen räv eller grävling i grytet. Man vill ju liksom ha sitt eget. Men är grytet stort och utsträckt kan vi bo samtidigt i varsin del faktiskt. Fast med minst en egen ingång förstås.

Jag har förstått att det går väldigt bra för rävar och att ni finns nästan överallt. Hur kommer det sig?
– Människor kallar oss generalister, och det betyder visst att vi äter typ vad som helst. Fast färska sorkar är svår­slaget.

Har du smakat rönnbär någon gång?
– Nix, har hört att de är sura.

Andra bär?
– Får väl erkänna att jag älskar bär, alltså söta bär. Det är inte bara björnen som äter sig fet på blåbär inför vintern.

Och risgrynsgröt?
– Hur så?

Jo, när vi ställde ut gröt en gång på julnatten till tomten så var fatet tomt på morgonen. Men jag såg inte tomtespår, däremot spår som liknar dina väldigt mycket.
– Men hallå! Tror du på tomten? Jag trodde du var en seriös reporter.

Läs fler djurintervjuer av Håkan Steen:

  • Älgen talar ut: ”Du skulle inte ha skuggan av en chans om jag verkligen satte fart”
  • Vesslan talar ut: ”Mina byten kan vara lika stora som jag”
  •  

    Fem listiga fakta om räven

    • Mest anpassningsbart av alla rovdjur och trivs i allt från parker och villaområden till kalfjäll.
    • Äter det mesta. Mest smågnagare men även hare, rådjur, kadaver, bär, fåglar, fågelägg, avfall med mera.
    • Kroppslängd 60–90 cm, plus svans 32–48 cm. Vikt 5–10 kg. Hanen något större än honan.
    • Parningstid januari–mars. Då hörs ofta deras 3–5-staviga skall under nätterna. Kullen på 4–7 valpar föds i slutet av mars (södra Sverige) till början av maj (norra Sverige).
    • Konkurrerar med fjällräv. Många rödrävar skjuts i fjällen för att den utrotningshotade fjällräven ska gynnas.
    • Läs mer om

      Gör som 60 000 andra!

      Missa inte Lands nyhetsbrev

      Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

      Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

      Populära ämnen på Land.se

      Missa inte vår webbshop

      Lär dig i din takt

      Upptäck nya platser med

      Läs artiklar i säsong

      Till toppen