Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Land 11 september 2015

Schlingmann vs. Schyman: Jättestäder eller ny grön våg?

Är växande storstäder en naturlag? Eller finns en ljus framtid på landsbygden? Vi tussade ihop storstadsvurmaren Per Schlingmann med landsbygdskramaren Gudrun Schyman och lät dem besvara 7 snabba frågor.

FOTO: All over press

1. Viktigaste frågorna för landsbygden?

Gudrun Schyman: Att sluta se landsbygden som ett problem. Vi måste inse att framtiden finns här. Det krävs en ökad flexibilitet. Kan man driva skolor på nya sätt? Hur gör vi det enklare med jobb och utbildning på distans? Hur skapar vi starka, pulserande byar? Det sociala skyddsnätet måste anpassas, vi behöver se över företagsbeskattning, regelverk med mera.

Per Schlingmann: Hur man ska locka till sig kompetent arbetskraft. I dag råder knivskarp konkurrens om människor. Lockar du människor med kunskap kommer pengarna. Landsbygden behöver bättre företrädare som lyfter fram det unika, positiva, framgångsrika. Till exempel har vi många företag på landsbygden som är världsledande men okända i Sverige.

2. Varför växer städerna snabbt?

Gudrun Schyman: Man flyttar till jobben. Samhället har tyst tittat på medan den ekonomiska och politiska makten samlats i storstäderna, och därmed många jobb. Man flyttar också till det man tror är ett bättre liv – idén om att förverkliga sig själv och bli lycklig. Men självklart kan man vända utvecklingen genom politiska beslut.

Per Schlingmann: Urbanisering är en global trend, redan 2050 väntas tre fjärdedelar av ordens befolkning bo i städer. Bara en pandemi kan stoppa utvecklingen. Staden är en perfekt plats för samarbete och mänskliga möten. Det är en förklaring till att staden attraherar.

3. Bäst och sämst med urbaniseringen?

Gudrun Schyman: Jag kan inte se något positivt med den galopperande urbaniseringen. Den är dålig för hållbarheten. Nackdelarna är många: De sociala klyftorna och utanförskapet växer, stressen ökar och med den stressrelaterade problem. Trafik- och miljöproblemen ökar liksom bostadsbristen.

Per Schlingmann: Mycket är positivt. Städer, särskilt växande städer, präglas av tolerans. Man är mer öppen och mindre rädd för olikheter. Globalt är det kvinnorna som tar allt mer makt i storstäderna. Bygger vi hållbara städer är staden bra ur ett klimatperspektiv. Baksidan är brist på tillit. De många fragmentariska relationerna kan skapa en rotlöshet och leda till att vår tillit sjunker både till myndigheter och människor. Staden är också en tuff miljö att slå sig in i för människor utan nätverk och erfarenheter.

4. Ska hela Sverige leva?

Gudrun Schyman: Ja, framtiden finns på landsbygden. Här kan vi odla den ekologiska maten och hitta virke för att bygga hållbara hus. Jag är övertygad om att många längtar efter livet på landet. Digitaliseringen ger stora möjligheter, du kan sitta var som helst och jobba. Jag tror på mer växelbruk: Du kanske driver ett kafé på sommaren och jobbar som grafiker eller revisor på vintern.

Per Schlingmann: Jag tror att landsbygden kommer att leva, men på helt nya sätt – kopplad till städerna. Fler kommer bo och jobba både i staden och på landet. Avstånden krymper. Om man skulle använda senaste snabbtågstekniken tar det 18 minuter att åka Stockholm–Gävle. Produktion och konsumtion blir mer sammanflätade. Här finns massor av möjligheter för landsbygden, som har råvarorna. Här finns också lugnet och rekreationen, som stiger i värde.

5. Ska alla ha rätt till samma service?

Gudrun Schyman: Ja, samhället ska trygga alla människors rätt till hälsa, arbete, bostad, utbildning, social omsorg och trygghet. De rättigheterna ska aldrig vara villkorade av var i landet människor bor. Makt och inflytande över närområdet ska finnas lokalt och samhällsservice och trygghet byggas utifrån idén om byn som bas.

Per Schlingmann: Jag tror att vi måste hitta nya former för basservice och bejaka att den ser olika ut i olika delar av Sverige. Infrastruktur, akutsjukvård och bredband måste man ha där man bor. Sen har vi vård, skola, med mera – här ger tekniken nya möjligheter. Som distansundervisning och kanske digitaliserade vårdcentraler. Vi måste tillåta Sverige att se mycket olika ut.

6. Var är kvinnans ställning starkast – i staden eller på landet?

Gudrun Schyman: Historiskt och globalt har kvinnan haft en stark ställning på landet där hon varit en del av produktionen. Hemmafrun är ett stadsfenomen. Men pratar vi om att lyfta och driva jämställdhetsfrågor ligger städerna före. Som vissa politiker sa i Simrishamn när Fi kom in och la fram förslag: ”Sådana där frågor håller man bara på med i Stockholm”.

Per Schlingmann: I staden, eftersom framför allt växande städer – där folk med olika bakgrunder blandas – präglas av tolerans, öppenhet och nytänkande. Faktum är att vi ser två nya motpoler: Högutbildade kvinnor med stark framtidstro i städerna, och lågutbildade män med liten framtidstro på landsbygden.

7. Vilken miljö är mest naturlig för människan – staden eller landet?

Gudrun Schyman: Finns inget generellt svar. Själv blir jag stressad av städer och är beroende av att uppleva årstidernas växlingar på landet.

Per Schlingmann: Vi tenderar att vara rätt lyckliga i städer, har man sett i studier, och flyttar dit. Samtidigt har vi den oerhört starka känslomässiga kopplingen till naturen. Kärleken till öppna landskap är som ett fundament i vårt DNA. Jag skulle säga att vi vill ha både och – och att behoven ändras med livscykeln, synen på sig själv och vad som är lycka och framgång.

Läs också: 15 fantastiska skäl att fira Sverige!

Fakta: Fler – och färre – flyttar till storstan

För 200 år sedan bodde 90 procent av Sveriges befolkning på landsbygden och små orter, i dag är siffran 34 procent.

66 procent bor i dag i städer och tätorter. Mest har storstadsregionerna, Stockholm, Malmö och Göteborg samt deras kranskommuner, ökat.

Utvecklingen är global. Sedan 2006 bor mer än varannan människa på jorden i eller nära en stad. En viktig orsak är att jordens befolkning ökar.

Men utvecklingen är inte entydig i Sverige. Ny forskning vid Umeå universitet visar att storstädernas ökning inte mest beror på utflyttning från gles- och landsbygden. En stor del handlar om ökad invandring, att fler flyktingar och utrikesfödda flyttar dit.

Flera landsbygdskommuner och vissa glesbygdskommuner har fått ett litet inflyttningsöverskott, enligt statistik från SCB, Statistiska centralbyrån.

Vad tycker du? Skriv en debattartikel!

Relaterade artiklar

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen