Däcken river upp dammoln när han kör framför mig på grusvägen. Vi är på väg till Tjärnbotten utanför Edsele i Västernorrland. Plötsligt svänger han vänster, in på en gård med en sliten lada och ett äldre boningshus och vidsträckta åkrar runt omkring.
– Här är min nya hembygd, säger han.

Thorsten flyttade hit för snart 18 år sedan, lämnade Stockholm och jobbet som utbildare på Fritidsgårdarnas riksförbund för att bli bonde med köttdjur. Sedan dess har han varit en frisk fläkt som har varit med och startat flera nyskapande verksamheter i trakten.

Nya satsningen heter Norrländsk skogsgris

Först Norrbete – ett framgångsrikt samarbete med sju andra naturbetesköttproducenter, sedan Rafnaslakt, ett småskaligt slakteri i Ramnäs, utbildningen Gröna Entreprenörer på Hola folkhögskola och nu den nya satsningen Norrländsk skogsgris.
– Kom med ska jag visa, säger han och skyndar över sina åkrar mot skogsbrynet.

Där, innanför ett stängsel, bökar en hjord Linderödssvin bland stockar och stenar.
– Jag har sju grisar på 12 hektar inhägnad skogsbetesmark så tanken är att utöka. De har det väldigt bra här, och får utlopp för sitt naturliga behov att böka, säger han och pekar på stängslet – en enda tråd i höjd med vaden.

Grisbönderna som är anslutna till projektet får ungefär fyra gånger så mycket betalt som vanliga grisbönder. Orsaken är att köttet ska förädlas lokalt till en exklusiv norrländsk parmaskinka i samarbete med kocken Victor Waldenström.

Thorsten har fler andra planer: lokalproducerad barnmat och god, närlagad äldremat på burk.
Men hans största framtidsdröm är ännu på planeringsstadiet: Det nya miljonprogrammet!
– Det behövs en massiv återflyttning av människor till landsbygden, säger han med glöd i rösten!

”Återskapa självförsörjningen av mat”

Han menar att landsbygden kommer att spela en nyckelroll i framtiden när oljan sinar och vi ska ställa om från dagens fossilberoende samhälle. Liksom jordbruket.
– Vi måste återskapa en självförsörjning av mat. I Sverige är den nere på 40 procent idag, säger han.

Han ser framför sig ett mer småskaligt jordbruk som är självförsörjande på energi, och helst lämnar tillbaka mer än det tar från jorden. Betesdjur är en viktig del, för att ge kött och bevara den biologiska mångfalden genom sitt betande. På landsbygden kan även förnybart bränsle som biogas produceras.

Inget bidragsberoende

Samhället kan stimulera till omställningen genom ett ökat grundavdrag på 100 000 kronor för naturbrukare. Dessutom behövs nya jordbruksutbildningar, nya bostäder och byar byggda på ekologiska principer, menar han.
– Det här är en begynnande folkrörelse. Vi har haft flera naturbrukskonferenser som arbetat fram det här programmet. En huvudtanke är att det inte ska bli beroende av EU- och statliga stöd utan ha nya sätt för finansiering, säger han.

Det kan vara CSA-jordbruk, ett slags lokalt sponsrade bönder, kooperativa samarbeten och ökad förädling av jordbruksprodukter.
– Dagens fossil- och konsumtionssamhälle är inte hållbart och det kommer att ta slut. Frågan är: Ska vi förbereda oss eller bara låta det hända?, säger Thorsten.

Fakta:

Kontraurbanisering – ny trend
Visst växer storstäderna så att det knakar, men i skuggan av urbaniseringen växer en ny trend – kontraurbaniseringen.
Enligt Sofia Ulver, konsumentkulturforskare vid Lunds universitet väljer allt fler att bo och leva på landsbygden för att det är mer attraktivt än stadslivet. Lugn och ro, men ändå mitt i informationsflödet med hjälp av utbyggt bredband och internet.

Är delägare i ett slakteri

Namn: Thorsten Laxvik.
Bor: I Tjärnbotten, nära Edsele i västra Ångermanland.
Ålder: 58 år.
Gör: Entreprenör, köttbonde, delägare i slakteri, med mera.
Familj: Sambo Ditte, barnen Maja, Anna, Tove och Axel.
Livsfilosofi: Ansvarigheten är livets väsen.
Läs mer: I hans bok Rött kött på rätt sätt.
Mer info: www.norrbete.se