Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Land 7 oktober 2015

Turkduva och tjockläppad multe – invandrardjuren som berikat Sverige

Sverige förlorar vissa djurarter men vinner andra. Med ett varmare klimat kommer nya arter söderifrån. Har du sett köttflugan? Eller ägretthägern?

Inte bryr sig djur om gränser. Men klimatförändringar, minskad eller ökad jakt samt tillgång på mat är saker som får vilda djur att flytta. En del djurarter har vi inte längre kvar i Sverige. Visenten försvann för ungefär 3 000 år sedan, när klimatet blev kallare. På senare år har vi bland annat förlorat blåkråkan och lunnefågeln.

I gengäld kommer nya arter hit och gör vår fauna mer spännande. Män­niskan för också in nya arter, avsiktligt som med kanadagåsen eller oavsiktligt som med mördarsnigeln.

Läs också: Så blir du av med mördarsniglarna i trädgården – 10 tips som fungerar

En spektakulär nykomling är den exotiska ägretthägern. Denna stora och vita fågel är vanlig i tropikerna, men även i delar av södra Europa och sprider sig nu norrut.

– Vi är nästan säkra på att ett par häckade på Gotland i somras. Det verkar helt klart vara en art som håller på att etablera sig här, säger ornitologen Anders Wirdheim.

12 NYKOMLINGAR I SVERIGE

1. Ny kung på sländtronen

kejsartrollslanda

Kejsartrollslända (Anax imperator). Har under 2000-talet etablerat sig i Sverige söderifrån. Finns nu åtminstone i Skåne, Blekinge, Halland, Öland och Gotland vid små och stillastående vatten med rik växtlighet. Sveriges största trollsländeart med ett vingspann på drygt en decimeter.

2. Indisk turk blev svensk

turkduva

Turkduva (Streptopelia decaocto). Häckade här första gången 1949, i norra Halland. Ursprungligen från Indien men har spridit sig västerut under flera hundra år. Mindre än ringduvan. Ljust beigegrå fjäderdräkt. Trivs i parker och trädgårdar. I dag häckar drygt 3 000 par i Götaland, Svealand och på enstaka platser längs Norrlandskusten.

3. Artig sångare

rosenflnk

Rosenfink (Carpodacus erythrinus). Från norra Asien. Första svenska häckningen skedde på Fårö 1938. På 1960-talet ökade den snabbt.

I dag finns cirka 17 000 häckande par i hela Sverige, utom längst i norr. Hanen vackert röd på huvud och bröst. Har en klämmig sång, som på engelska beskrivs som ”pleased to meet you”.

Läs också: Så får du fler fåglar i trädgården

4. Flugsurr som vid Medelhavet

kottfluga

Köttfluga (av arten Nyctia halterata). Mycket vanlig kring Medelhavet. Sprider sig norrut när medeltemperaturen ökar. Det finns ett sjuttiotal arter i Sverige men just denna upptäcktes för första gången nära Trollhättan 2007. Flugan är cirka 6 millimeter lång.

5. Från tropikerna till Gotland

agretthager

Ägretthäger (Ardea alba). I somras häckade denna stora och exotiska fågel i Sverige för andra gången. Bägge gångerna på Gotland. Arten finns i alla världsdelar.

Hård jakt hotade fågeln för 100 år sedan, då ägrettfjädrar var åtråvärda prydnader bland annat på damhattar. Sedan jakten stoppades har arten ökat ordentligt. Förutom de två häckningarna har dussintals ”strövande” ägretthägrar setts årligen på senare tid. Rimligen kommer arten att öka i Sverige och snart tillhöra vår fasta fågelfauna.Stor som vår vanliga gråhäger, alltså upp till en meter lång och med 1,7 meters vingspann. Lever på småfisk och vatteninsekter.

6. Hipsterns favoritfågel

skaggmes

Skäggmes (Panurus biarmicus). En vacker liten fågel man sällan ser, eftersom den trivs bäst i stora vassområden. Har spridit sig söder- och österifrån till Sverige, där den sågs första gången 1965 vid Hammarsjön i Skåne. I dag häckar cirka 12 000 par vid mellansvenska slättsjöar, främst kring Tåkern i Östergötland.

7. Spindel med sting

getingspindel

Getingspindel (Argiope bruennichi). Värmekrävande. Sågs första gången i Sverige på Gotland 1989. Vanligast på Öland och i Skåne. Finns upp till Dalarna. Ungefär stor som en geting men helt ofarlig. Unga exemplar sprider sig genom att spinna en tråd som vinden tar tag i.

Läs också: Vem äter upp sitt eget nät? Korsspindeln

8. Utdöd lever igen

myskoxe

Myskoxe (Ovibos moschatus). Dog ut i Sverige för 3 000–4 000 år sedan. 1947 planterades myskoxar in i Norge från Grönland och 1971 vandrade 5 över gränsen till Härjedalen. Som mest var flocken på över 30 djur. I dag finns 7 myskoxar i Sverige.

9. Har kartan under vingen

kartfjaril

Kartfjäril (Araschnia levana).

Vanlig i södra Europa och sågs första gången i Sverige 1982. I dag är den en av Skånes vanligaste dagfjärilar och har spridit sig till Östergötland och norra Västergötland. Namnet kommer av vingundersidornas kartliknande mönster.

10. Tjockläppad kärnkraftsvän

tjocklappadmulte

Tjockläppad multe (Chelon labrosus).

Är sedan 1980-talet allt vanligare längs Västkusten och i Öresund, särskilt kring varmvattensutsläpp från kärnkraftverken Ringhals och Barsebäck. Max cirka 80 centimeter och 6,5 kilo. God matfisk och populär sportfisk.

11. Här mås det!

tretaigmas

Tretåig mås (Rissa tridactyla). Aningen större än en skrattmås. Finns både vid norra Atlanten och norra Stilla Havet. Började häcka 1967 på ön Nidingen utanför norra Hallands kust. Den lilla kolonin på cirka 40 par häckar på öns fyrar och på ett gammalt sjömärke och har hållit sig i stort sett stabil de senaste åren.

Läs också: Har du sett en höna nysa? Inte? Kolla här då

12. Nyast i busken

svarthakadbuskskvatta

Svarthakad buskskvätta (Saxicola rubicola). En av våra senast invandrade fågelarter. Första häckningen var 2000 utanför Simrishamn, och en ökning är tydlig. I år häckade minst sex par i Skåne och Halland. Gynnas av ett mildare klimat. Mörkare än vanliga buskskvättan och har helt svart huvud.

 

—–

Relaterade artiklar

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen