Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 16 oktober 2015

3 byar som fixar sin egen ekonomi

Vad gör man i en by eller ort när banken säger nej? Jo - ordnar finansieringen på egen hand.Följ med till tre orter där invånarna lyckats fixa jobb och framtidstro själva.

Det spirar en ny ekonomisk gräsrotsrörelse ute i landet. Människor i små orter och byar hittar kreativa och smarta lösningar när banker och investerare sviker. Lokal andelsekonomi kallas det mer formellt.
Det är framtiden, menar statsvetaren och forskaren Björn Forsberg. Han tror att dagens fossilberoende tillväxtekonomi börjar stagnera inom en ganska snar framtid.
– Världen har nått resursgränserna. Efter att stigande råvarupriser utlöste en global finanskris 2008 är det nya normala en instabil och osäker världsekonomi utan klara möjligheter till nödvändig tillväxt, säger han.

forsberg
Även om det låter dystert så kan detta innebära en vitamininjektion för de lokala ekonomierna. Bland annat för att det blir dyrare med dagens enorma internationella transportflöden.
– Det bör betyda att produktion och handel flyttar närmare oss i framtiden. Vi får börja hitta ett nytt sätt att leva, ett nytt sätt att organisera samhället och nya lokala ekonomiska modeller, säger han.

Björn Forsberg har i många år forskat i lokal ekonomi och deltog nyligen vid Lokalekonomidagarna, som ordnas av Hela Sverige ska leva. Han har också skrivit boken ”Omställningens tid – tillväxtens slut och jakten på en hållbar framtid”.
– En väg vi redan ser ligger i linje med lokalekonomins strävanden och värderingar, är det småskaliga. Närproducerade livsmedel, lokal gastronomi, bondemarknader, mikrobryggerier och mycket annat som den breda massan kan identifiera sig med, säger Björn Forsberg.

Den småskaliga trenden tror han är en reaktion på att människor känner att någonting är fel i den storskaliga produktionen och globaliseringen.
– Det finns också en känsla av att ha mer kontroll över saker och ting. Med ökad ekonomisk oro i världen finns det även andra skäl att stärka lokal produktion av våra förnödenheter, säger han.

1. Många byaföretag lyfter Vuollerim

vuollrimrulle
Vuollerimrullen innehåller lokala produkter som suovas och Skabramost från det egna mejeriet.

Andelsekonomi har fått rejält med fart på Voullerim i Lappland. Det senaste decenniet har totalt sju byaägda företag bildats och därmed stannar mer pengar i bygden och kommer till lokal nytta.
– Det senaste är raden är Vuollerim Delikatesser som . Och det är nog inte det sista. Eftersom all vinst i företagen återinvesteras i bygden är det lätt att få folk att engagera sig. Det bygden gör är inte svårt och kan ske var som helst. Vi tar bara vara på byns resurser och kompetens, säger Eva-Lena Skalstad.

Hon arbetar deltid i två av bolagen som andelsägs och styrs av byborna – Lapland Vuollerim, ekoturismföretaget som utsetts till en av världens tre bästa, och Artic Circle Products som räddat kommunens enda kvarvarande heltidslantbruk. Eva-Lena är naturligtvis delägare i båda.
Lyftet för Vuollerim tog rejält med fart när hotellet blev kvar tack vare att 152 bybor köpte andelar i ett bolag som förvärvade rörelsen. I dag har hotellet med 16 rum året runt-verksamhet och fungerar även i olika sammanhang som mötesplats i byn.

– Vuollerims gamla tradition av att kavla upp ärmarna har vaknat till kliv igen eftersom bygden har förstått att ingen annan hjälper oss med det vi vill ha. Vi har till och med fått inflyttning på köpet. Varje år kommer 20–25 nya personer till byn.

2. Vindkraftverk nyttigt för Offerdalsbygden

Det bygdeägda vindkraftverket i Offerdal.
Det bygdeägda vindkraftverket i Offerdal.

I Offerdals socken i Jämtland snurrar åtta vindkraftverk. Ett av dem ägs av den ekonomiska föreningen Offerdalsvind. Varje år, sedan starten 2004, går en del av den årliga vinsten till en bygdefond som stödjer olika lokala aktiviteter.
– Vi hade hela bygden bakom oss när vi tog initiativet. Vindkraftverken var den största industrisatsningen någonsin i trakten och gav många jobb till lokala företagare. I dag jobbar en person med driften av föreningens verk, säger Bo Almer som är ordförande i Offerdalsvind.

Föreningens vindkraftverk kostade 17,5 miljoner kronor. Finansieringen löstes genom att omkring 300 medlemmar i Offerdalsvind och två bostadsbolag i Östersund löste drygt 4 300 andelar om 4 100 kronor. Så här långt har, förutom vid sidan av den årliga andelsavkastningen, totalt 570 000 kronor landat i bygdefonden.

Pengar har exempelvis skänkts till den lokala radiostationen, skolprojekt, teaterverksamhet, fotbollslag, skoterleder, hjärtstartare och annat som bedöms vara till nytta för bygden.
– En del av pengarna går alltid till Offerdalssommar, där olika byar varje år bjuder på olika kulturaktiviteter. Utan våra pengar skulle arrangemanget vara svårt att kunna genomföra, säger Bo Almer.

3. Samköpta fastigheter fick fart på Röstånga

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Röstångabygden köper och renoverar hus tillsammans.

I Röstånga i Skåne har invånarna bildat ett utvecklingsbolag för att kunna investera i fastigheter som gynnar bygdens framtid. Bolaget ägs av den ideella föreningen ”Röstånga tillsammans”.
– Vi har och förvaltar i dagsläget sju fastigheter. Vi har bland annat gjort om ett gammalt fryshus till en konsthall och sett till så att restaurangen i stationshuset blivit kvar på orten och skapat möjlighet för det lilla bryggeriets verksamhet, säger Nils Phillips, styrelseordförande i Röstånga Utvecklings AB.

– Förra året köpte vi fyra nedgångna fastigheter som vi ska renovera och på sikt hyra ut både privat och till kommersiell verksamhet. Bolaget är en viktig pusselbit i allt det som sker så att bygden kan leva upp, fortsätter han.
Utvecklingsbolaget har drygt 400 delägare, varav cirka 350 bor på i Röstånga. Tre gånger har aktierna bjudits ut för att skaffa mer kapital till nya investeringar. Bolaget är ett så kallat svb-bolag, med särskild vinstutdelningsbegränsning.

– Man lägger inte in en slant i bolaget för att få finansiell utdelning. Det görs för att man vill bidra till livskvalitet där man bor. Den årliga vinsten återinvesteras på olika sätt för välbefinnandet i Röstånga, säger Nils Phillips.
– Men de närmaste åren gäller det främst att få bättre ekonomi i de fastigheter vi äger. Bolaget är ännu ingen kassako och vi sätter alltid bygdens bästa främst.

Relaterade artiklar

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen