6 vanliga påståenden om mjölk – experterna svarar

1. ”Mjölkproduktionen är dålig för klimatet, hälsan och för djuren”

Svar: Allt vi äter och dricker påverkar klimatet. Därför gäller det att se till att det vi äter har så liten negativ miljöpåverkan som möjligt och samtidigt innehåller så mycket näring som möjligt.

Mjölk är bevisat nyttigt och innehåller 18 av de 22 näringsämnen vi behöver varje dag. Livsmedelsverket uppger att magra mejeriprodukter bidrar till att minska risken för flera sjukdomar, till exempel högt blodtryck, stroke och typ 2-diabetes. FAO (FN:s livsmedels- och jordbrukarorganisation) konstaterar dessutom att svensk mjölk har lägre klimatpåverkan per liter mjölk jämfört med världsgenomsnittet. Allt detta från svenska mjölkkor som är bland de friskaste i världen.

2. ”Man behöver inte betande kor för att hålla landskapen öppna, det går bra att låta vilda djur beta”

Svar: Två av riksdagens miljökvalitetsmål förutsätter mjölkproduktion. En konkurrenskraftig animalieproduktion är en förutsättning för att hålla landskapet öppet. Redan idag räcker antalet betesdjur inte till för att hålla landskapet öppet. Enligt SLU:s (Sveriges lantbruksuniversitet) rödlista är igenväxning det största hotet mot våra gräsmarker och i dessa finns ungefär hälften av våra rödlistade arter. En tredjedel av naturbetesmarkerna, som är en av de mest artrika miljöerna i odlingslandskapet, betas av nötkreatur av mjölkras.

3. ”Mjölkbönderna behöver inte lägga ner, utan istället styra om sin produktion till sådant som efterfrågas. Till exempel odling.”

Svar: Världen behöver mer mat och svenska mjölkprodukter är en del av lösningen. Enligt WWF (Världsnaturfonden) behöver vi producera lika mycket mat de närmsta 40 åren som vi gjort de senaste 8000. Sverige är ett optimalt land för att producera mjölk. Ett land med tillgång till mycket mark, vatten, friska djur och skickliga mjölkbönder.

Sverige har kanske världens mest hållbara mjölkproduktion och därför har vi ett moraliskt ansvar att producera mjölken här i stället för att exportera våra miljöproblem. Svenska mjölkkor äter dessutom i huvudsak gräs som många gånger odlas på marker som inte lämpar sig för spannmålsodling. Mjölk är ett bra sätt att omvandla gräs som vi inte kan äta till ett näringsrikt livsmedel!

4. ”Även om svenska mjölkbönder försvinner kan vi ha kvar korna som landskapsvårdare och gödselskapare”

Svar: Redan i dag räcker antalet betesdjur inte till för att hålla landskapet öppet. Det är inte realistiskt att det ska finnas djur i tillräcklig omfattning utan ett lönsamt jordbruk.

5. ”Ju mer korna mjölkar desto fler sjukdomar drabbas de av”

Svar: Svenska mjölkkor är bland de friskaste i världen. Vi har i Sverige en lång tradition av att arbeta förebyggande med djurhälsa och har bland annat till följd av detta en mycket låg antibiotikaförbrukning, lägst inom EU. Tack vare god djurvälfärd och kontrollprogram är flera sjukdomar hos mjölkkor idag utrotade i Sverige.

I moderna kostallar strävar man efter att djuren ska kunna ha ett naturligt beteende och exempelvis själva bestämma när de ska sova, äta eller mjölkas. Avelsarbetet har också sedan lång tid tagit hänsyn till hälsoegenskaper för att sträva mot allt friskare kor. Korna har därför på många sätt blivit friskare jämfört med för till exempel 50 år sedan. Gårdar med kor som mjölkar mycket har ofta friskare djur.

6. ”Man behöver inte kor för att producera gödsel, det går lika bra att använda sig av biogasanläggningar och konstgödsel”

Svar: Att sluta kretsloppet av näringsämnen mellan stad och land är en viktig fråga för framtiden och då är biogas ett bra alternativ. Stallgödsel är dock ett smart sätt att skapa kretslopp av näringsämnen på gården och det kan dessutom användas i biogasanläggningar för dubbel nytta då det sedan kan användas som gödsel.

Konstgödsel är ett sämre alternativ ur miljösynpunkt än stallgödsel då det är energikrävande att framställa och fosfor är en ändlig resurs.