De senaste 15 åren har intresset för mat hos svenskarna rusat i höjden. Tidigare stoppade vi i oss i stort sett vad som helst för att få energi till att klara av resten av dagen.

Nuförtiden är mat kanske det allra hetaste kulturuttrycket. En trendig identitetsmarkör med rätt mat på bordet som gärna visas upp i sociala medier.

Läs också: Slut på okunskapen! Här får barnen lära sig var maten kommer ifrån

Maten är grundläggande

Det handlar också om en annan sak: Eftersom vi upplever omvärlden som kaotisk så vill vi åtminstone förstå det mest grundläggande, alltså maten.

– I dag vet vi inte riktigt vilka strukturer vi ska hålla i handen. Vi litar inte på någonting längre. Vi har inga rättesnören kvar på samma sätt som tidigare. Kommer EU att överleva? Det har blivit en närmast existentiell fråga att skapa struktur och ordning åtminstone i sin egen tillvaro, säger Magnus Kempe, omvärldsanalytiker på Kairos Future.

– Då blir maten en del av tryggheten. Den står för tradition och kontinuitet, att förstå sig själv. Att kunna laga sin egen mat blir en förmåga som är evig. Och de på landsbygden klarar sig alltid för att där finns mark och djur. Om samhället krackelerar vet man att man ändå har så man klarar sig.

Läs också: Nu utmanas kändisarna att testa livet som lantbrukare!

Tillbaka till rötterna

I mer urbana miljöer finns ingen sådan närhet och resurs. Men man vill gärna tillbaka till rötterna, och till den mat som står för många bra värden.

När nutiden känns osäker längtar storstadsbor efter kopplingar till naturen, förorternas barnfamiljer åker på kosläpp och vill gärna ha en kolonilott eller i alla fall balkongodling.

Bra CV

Som ett bra exempel på att landsbygdsmaten verkligen är på tapeten i tätorterna berättar Magnus Kempe om en mamma på Gotland som fick ett telefonsamtal från sin dotter:

– Hon ringde från Södermalm i Stockholm, och nästan skrek i luren: ”Mamma, du måste lära mig att mjölka kor. Det ser så bra ut på CV:et! Snälla, jag måste få lära mig det som alla här tycker är allra coolast”.

Läs också: 5 bevis på att kungen älskar Sveriges bönder

Frigjorda från naturen

Under bondesamhällets tider tillagades goda måltider på det naturen bjöd. Men så frigjorde industrialismen oss från naturen och producerade mat så effektivt att allt färre människor behövde vara involverade. Konserver och halvfabrikat dominerade.

Men kring det senaste sekelskiftet skedde en förändring, en kraftig rörelse mot större medvetenhet, mer ansvar och bättre matvanor.

– Varje ny generation upptäcker de problem som den tidigare generationen skapade, och försöker lösa de problem som de tycker sig se. Och den tidigare generationens bristande relation till maten är något som dagens unga generation har sett efter att ha vuxit upp med mikrougnsmat, säger Magnus Kempe.

– De senaste 15 åren har många också blivit lite chockade av naturen när den kommit med något som stör samhället och maten. ”Va, kan naturen ställa till med problem så att vi inte kan få tomater!? Jaha…” Många har faktiskt inte haft så stor kunskap om naturen, och hur den smakar. Men sakta har naturen återvänt som en faktor och då har maten blivit en del av det, och inte minst i stadsmiljön.

Het bonde

Men inte enbart storstädernas restauranger lockar mer än någonsin med gårdsnära och ekologiska maträtter.

Bonden, som står för är något riktigt genuint och trovärdigt, är så het att man nästan kan tro att han i egen hög person snart kliver in i till några gäster vid bordet och berättar om hur köttet har gjort sin färd dit.

Restaurangbesök ökar

Att äta ute har blivit allt mer poppis de senaste åren och det är det matsegment som har ökat snabbast de senaste åren.

– Vi befinner oss mer i rörelse än tidigare. Det gör att vi måste äta ute mer. Hemmet är inte längre den självklara platsen för att träffa människor, som det var förr, säger Magnus Kempe som också menar att mat i dag är en del av upplevelseindustrin:

– Mat har blivit en upplevelse och samhörighet som bygger vår identitet. Maten är ju jättestor i sociala medier. Du kan dokumentera och sprida upplevelsen, det kunde du inte tidigare. Vi har tröttnat på prylar som en identitetsmarkör. I stället har maten blivit viktigare på det sättet.

Läs också: Här är 5 spännande matföretag på landsbygden som du inte får missa

Framtidens trender

Hur ser då framtidens mat och trender ut?

Fem-tio år framåt, den tid det går att sia om någorlunda säkert, blir det ungefär som nu: Vi kommer att fortsätta se maten som en del av vår trygghet. Gårdsnära, ekologiskt, närings- och hälsoriktigt, sockerfritt blir fortsatt viktiga.

Kommer förbättras

E-handel inom mat och restaurangmåltider spås öka, och kontroll- och spårbarhetsmetoderna kommer att förbättras.

Dessutom blir framtidens mat individualiserad efter behov. Att alla äter exakt samma rätt blir ovanligare.

– Våra grundvärderingar blir kvar. Men kostavvikelserna, på grund av allergier och annat, kommer att accentueras. Ett slags ny identitet blir att just min speciella mat är viktigare än att dela en måltid med dig, säger måltidshistorikern Rickard Tellström, känd från SVT-programserien Historieätarna.

– Dagens gigantiska intresse för mat är till stor del en följd av vårt äkthetssökande, det vill säga att vi gärna vill förknippas med det som vi blir ordentligt berörda av. Samtidigt är det ett uttryck för hur vi väljer att se på den mänskliga gemenskapen.

Läs också: Land avslöjar: Härifrån kommer köttet i barnmaten!

Kommer överträffa tillväxten

Magnus Kempe menar att den svenska matens utveckling under de kommande tio åren kommer att överträffa den tillväxt som skett det senaste decenniet.

– Den svenska maten kommer att förstärkas. Det kommer nog vara intressantare om något kommer från Lisas eller Lasses kossa, att det ska vara från just den gården och det slakteriet, säger Magnus Kempe.

Lokal mat

Han är övertygad om att intresset för den lokala maten håller i sig:

– Det handlar om ökad kunskap och förståelse för att vad man stoppar i sig. Men också om närhet. ”Jag kommer från Jämtland och jag vill handla jämtländskt!” Det är inte omöjligt att vi blir ännu mer definierade i våra val och kanske helst vill äta vår egenodlade sparris.

Läs också: Sugen på närproducerat? Här är 21 gårdsbutiker du inte får missa i sommar!