Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 18 december 2019

Augustin Erba skriver om olycklig ungdomskärlek

Plötsligt vänds livet upp och ned för den unge Tomas. Augustin Erbas nya roman handlar om olycklig ungdomskärlek.

– Nu var jag mogen för att ge mig i kast med den stora kärleken, säger författaren i en intervju med Land.

 Huvudpersonen i Augustin Erbas nya roman blir galet kär. Är den unga kvinnan hämtad ur hans eget liv? Det vill inte författaren avslöja.
Huvudpersonen i Augustin Erbas nya roman blir galet kär. Är den unga kvinnan hämtad ur hans eget liv? Det vill inte författaren avslöja. FOTO: Håkan Steen

Han ringer och säger att han kommer att vara både sen och irriterad. Cykellåset krånglar så illa att han får lämna cykeln vid sitt jobb och gå över Västerbron i den kalla höstblåsten till vår mötesplats.

Bättre start på en intervju går att tänka sig.

Till råga på allt visar sig alla lugna och trevliga fik vid Hornstull på Södermalm i Stockholm vara stängda.

Läs också: Boktips för den nyfikne – fem böcker om klimatet

Våldsamt snöoväder

Vi hamnar till slut vid ett bord under rulltrappan i en slamrig affärsgalleria intill tunnelbanenedgången. Augustin Erba tar te och jag kaffe. Hur ska det här gå?

Läget är i alla fall bättre än för huvudpersonerna i inledningen av hans nyutkomna roman Snöstorm (Albert Bonnier 2019), där ett våldsamt snöoväder stoppar ett tåg någonstans i gränstrakterna mellan Östergötland och Småland.

Flyger tillbaka i tiden

Tågstopp har Tomas, en stadgad familjefar mitt i livet, varit med om förr. Han skyndar omedelbart mot restaurangvagnen för att bunkra inför en lång väntan innan alla andra tänkt samma sak.

Nästan framme känner han plötsligt någon rycka honom i rockärmen. Tomas vänder sig om, och flyger på ett enda ögonblick 20 år tillbaka i tiden.

Det är inte vem som helst som sitter där och ler mot honom så att han måste hålla i sig för att inte vackla.

– Nu var jag mogen för att ge mig i kast med den stora kärleken, säger Augustin Erba, som tack och lov inte verkar ett dugg irriterad.

 Augustin Erbas roman ”Snöstorm”.
Augustin Erbas roman ”Snöstorm”. FOTO: privat

Ville skriva om kärlek

Sin första roman, Ensamhetens broar, beskriver han som ett kammarspel i lumparmiljö och begränsad i tid och rum. Den andra och åtskilligt hyllade Blodsbunden är till stor del en skildring av en smärtsam uppväxt.

– Men jag har länge velat försöka mig på att skriva en klassisk kärlekshistoria där pojke möter flicka och förvecklingar uppstår, säger han.

Läs också: Intervju med Leif GW Persson: ”En del tror att det var jag som sköt Palme”

Såg henne för första gången

Det är precis vad läsaren får. Efter det omtumlande mötet i järnvägsvagnen är det bara att vända blad och susa med Tomas hela vägen tillbaka till när han i slutet av tonåren första gången får se Livli, för det är så hon heter.

Han står på en gård bland hundratals andra unga som ska börja på samma prestigefyllda högskola. Tomas är sedan länge säker på att sånt som kärlek inte existerar, men möter så denna flickas blick över kanten på en liten spegel hon håller upp för att bättra på läppstiftet.

Sorgsna ögon lyste upp

Ännu är han inte förlorad men när han en stund senare hör henne skratta och ser hennes sorgsna ögon lysa upp, då vet han.

När hon slutade le visste jag att jag skulle göra allt för att få se det leendet igen.

Och så blir de lyckliga och älskar varandra och solen skiner? Glöm det. Vem läser sånt? Förvecklingar behöver uppstå, och så blir det.

Hur är man kär?

Visst dras de till varandra och känner massor. De promenerar för sig själva, hon ser på honom och glittrar och händer snuddar vid varandra. Men Tomas kan inte hantera känslostormen. Hur gör man när man är så fruktansvärt kär?

”Vill du inte hålla mig i handen?” sa Livli.

”Jo”, sa jag olyckligt. ”Jag är bara inte så bra på det.”

Tomas är skräckslagen inför fysisk beröring och närhet men för Livli är kroppskontakt, inklusive sex, ingen stor sak. Annat är viktigare.

– Hon älskar honom. Det yttersta beviset är att hon kan vara sig själv med honom, det kan hon inte med någon annan. Och hon hoppas att han ska ta sig ur sin låsning, men han vet inte hur det ska gå till.

Sökte någon lik sig själv

Varför blir Tomas så måttlöst kär i just Livli? Kanske hade allt gått lättare om lågan i stället tänts mellan Tomas och Livlis tjejkompis Eva, som började på högskolan samtidigt.

– Jag tror det är för att i den åldern söker man någon som har samma problem som en själv. Bägge har en bakgrund av övergrepp och psykisk misshandel. Men de begriper inte att det ska prata om det, säger Augustin Erba.

 ”Jag har länge velat försöka mig på att skriva en klassisk kärlekshistoria där pojke möter flicka och förvecklingar uppstår”, säger Augustin Erba.
”Jag har länge velat försöka mig på att skriva en klassisk kärlekshistoria där pojke möter flicka och förvecklingar uppstår”, säger Augustin Erba. FOTO: håkan steen

Klarar inte att välja

Tomas egen familj gick tidigt i småbitar och han hade fått bo hos sin morbror, som varit snäll på ett lite för närgånget vis. Som liten lovade Tomas sig själv att aldrig bli kär. Men det löftet visar sig värdelöst den där första dagen på högskolan. Att bli kär går alltså inte att välja bort?

– Tekniskt sett kan han förstås välja, men klarar det inte. Förälskelsen är nästan som en sjukdom, en psykos, en drog. Man orkar inte välja bort, livet blir inte värt att leva. Det är som att välja bort hela sitt liv.

Låter livet välja

Att Tomas och Livli inte får ett liv ihop, trots att Tomas verkligen gör vad han kan för att krångla sig ur sin hjälplöshet, förstår man av bokens inledning.

Han släpper taget om hoppet och låter livet välja en annan väg åt honom. Det blir alls ingen dålig väg.

– Men Livli är den han tänker på. Det är därför mötet 20 år senare blir så laddat.

Hur skulle det kunnat gå?

Man kan undra hur det skulle ha kunnat gå för Tomas och Livli. Är himlastormande förälskelse viktigt, eller finns det annat som är viktigare i ett förhållande, tro?

– Förälskelse är alldeles utmärkt i lagom doser. Det kan vara ett bra sätt att hitta en vilja att kompromissa. Förälskelse kan också vara ett behagligt sätt att glömma problem. Det beror på hur man väljer att leva sitt liv och om man blir lycklig med det, säger Augustin Erba.

– För att det ska övergå i kärlek kräver det ett arbete, ett medvetet arbete. Själv är jag sorten som tror på långvariga relationer och som tycker att det är spännande.

Vet mer om sig själv

Romanen återvänder så småningom till det stillastående tåget. När Tomas och Livli möts i snöstormen vet han mer om sig själv, om hur det är att leva och om kärlek och närhet.

Tåget evakueras till slut och passagerarna erbjuds hotellrum. Kvinnan som han ”en gång älskade mer än livet självt” ordnar ett dubbelrum åt dem.

Vad ska Tomas göra?

Läs också: Krönika: ”Människans värsta fiende – ensamheten”

Skriver och promenerar

Namn: Augustin Erba.

Bor: Lägenhet i Stockholm.

Ålder: 51 år.

Familj: Fru och två barn.

Fritid: Familj, skriva, promenera.

Favoritförfattare: Marit Kapla, Sally Rooney, Athena Farrokhzad.

Favoritbok: The Odyssey (i nyöversättning från grekiska till engelska av Emily Wilson).

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen