Bageri Vojmån: Här bakas tunnbröd efter farmors hundraåriga recept
Visst bakar man tunnbröd med hjärtat. Hos Annika Collén på Bageri Vojmån har farmor Lagda Vikströms 100 år gamla tunnbrödsrecept blivit början på en ny, delikat mathistoria.
Det knirkar i fjädringen när bilen vaggar fram på skogsvägen genom hygget. Bakom oss lämnar vi den blanka Vojmån och intill den Vojmåns bageri som vi just besökt. När säcken knyts ihop om dagen står det klart, det har handlat om så mycket mer än tunnbröd. Och så är det det där glittrandet.
Annika Collén är inte först med att kolla in gäster som kommer. Hunden Fiona viftar fram och hälsar medan Annika tar sig an en tunnbrödsdeg som inte kan vänta.
Annika förverkligade drömmen om bagarstuga
– Jag har vetat hela livet att jag ville ha en bagarstuga. Nu är det äntligen så, när jag hunnit få silver i håret.
Höger hand ritar cirklar över bakbordet så att degämnet i näven formas till en perfekt boll. Det rullande trillandet har gått i arv. Först var det farmor Lagda som bakade och lärde ut konsten, nu står barnbarnet här och bakar efter farmors 100 år gamla recept.
Rågsikt och vetemjöl. Degämnet kavlas snabbt ut till en tunn kaka, stor som ett bildäck. Sedan kommer naggen fram och rullar kakan full med små hål.
Upp på den stora spaden och svisch in i ugnen.
I dag är det en elektrisk bakugn som står och knäpper av hetta. De vedeldade bakugnarna i rummet intill vilar kalla.
– Det blåser för mycket i dag så det är inte läge att elda i gång dem, förklarar Annika. Hon ler, daskar mjöldamm från förklädet och något glittrar till.
Läs också: Budhas kafferosteri – Lyckseles eget vardagsrum
Pappas fiskarstuga blev bageri och café
Bageri Vojmån är en dröm som Annika gnetat fram på den plats där hennes pappa en gång byggde sin fiskarstuga. För sju år sedan började hon röja i slänten ner mot sjön på sitt skogsskifte i Vojmån i Vilhelmina kommun. I somras kunde hon slå upp dörren till sitt kombinerade bageri och café.
Hon tar med oss på en rundtur. I det stora grå huset ryms tre verksamheter. Här bakar Annika tunnbröd för försäljning och håller kurser i tunnbrödsbakning. Sedan har vi Café Vaajmoe.
När Annika öppnar dörrarna för fikagäster finns gott om extra platser på den stora altanen som vetter ner mot Vojmån.
Annika glöder för planerna i bygden
Annika visar pappas gamla stuga där hon bor själv och de nybyggda toaletterna. Vi får vingla ner till den lilla bäcken intill och smaka på det friska källvattnet.
Och mitt i någon tur in eller ut genom någon dörr tvärstannar Annika.
– Skynda! Skynda! Nu kommer han!
Snett över huset, från sjön och mot skogen sveper en stor rovfågel fram. Den flyter fram på den kalla vinden.
– Ta en bild, fort. Den där kungsörnen flyger över här minst en gång om dagen!
Nu syns det. Det är Annika det blänker till om, en tindrande energi. Det glöder alltid litegrann, särskilt när hon pratar om planerna för bygden, bageriet och brödet. Hon har ett obändigt driv.
I sitt yrkesliv har Annika varit företagare och uppfinnare. Över 400 uppfinningar har det hunnit bli och det senaste kommer rullande över bordet mellan oss – ett runt lock av plast.
– Den är gjord för att försluta läskburkar med så att man kan spara utan att bubblet försvinner, förklarar Annika.
Vill skydda tunnbrödet
Under hela yrkeslivet har tunnbrödsbakandet rullat med. Hon visar en bild på en bakugn på hjul, en yngre version av Annika står bredvid.
– Det är en Fällahälla som gjordes av en man utanför Vindeln. Den drog väldigt lite ved och jag åkte runt med den och bakade på mässor. Fem år i rad fick barnen vara med och baka bröd på en 4H-gård i Umeå.
Nu blir det pensionärsliv med tunnbröd och mer företagsamhet.
– Jag vill att tunnbrödet ska bli skyddat som en norrländsk delikatess, precis som Frankrike skyddat champagnen, förklarar Annika.
Första steget är redan taget. Hon har bildat en ekonomisk förening som ska ansöka om TSG-skydd för tunnbrödet som en norrländsk delikatess med hennes farmors recept som utgångspunkt.
Ingredienser med stark lokal tradition
TSG betyder Traditional Speciality Guaranteed och ges till produkter vars tillverkning eller ingredienser hänger ihop med en stark lokal tradition. Några exempel är champagne, Serrano-skinka och spontanjäst belgiskt öl.
– Sedan ska alla som bakar tunnbröd i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten kunna gå med i föreningen för en hundring och använda märkningen. De kan baka med mitt recept eller sitt eget.
Enligt Annika är vi rent ut sagt rätt slöa i Sverige som inte skyddat mer än en handfull lokala.
Erbjuder prenumeration på tunnbröd
Hon berättar om sitt senaste projekt och och det glimrar till lite mer. En ny förpackning och en supersnabb infrysningsmetod ger nya möjligheter.
– Nu kan man prenumerera på tunnbröd, två paket i månaden. Det är perfekt för dem som inte vågar sig hit i dessa tider. Sedan hoppas jag på att vi kan gå ihop många bagare och leverera till Ikea världen över, till exempel till midsommar. Barndomens smaker.
Turen går vidare genom huset. På väggarna sitter både gamla tiders verktyg och nya. De nya har Annika brännmärkt med caféets namn Vaajmoe.
– Precis som snickarna gjorde förr när de brände in sin signatur i sina arbeten. Det tycker jag att vi ska ta efter.
Vaajmoe betyder ”hjärta” på sydsamiska och tunnbrödsbakandet har varit Annika hjärtenära hela livet.
– Får vi till den här märkningen av tunnbrödet som norrländsk delikatess blir det mitt sätt att ge tillbaka, en present till alla duktiga bagare och bagerskor.
Kommentarer
Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.