Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 28 maj

Bonden Helena i Hörby: "Jag är som en detektiv i landskapet"

Skäpperöd

Bonden Helena Olofsson vet hur man hittar spåren av det förgångna: Torpruiner, stengärdsgårdar och läkeörter. Följ med på en kulturvandring kring hennes släktgård på skånska Linderåsen.

 Bonden Helena Olofsson guidar i sitt skånska landskap där hon har sina rötter på både mammas och pappas sida.
Bonden Helena Olofsson guidar i sitt skånska landskap där hon har sina rötter på både mammas och pappas sida. FOTO: Stefan Lindblom/HBG-BILD

Det enda som hörs är trädens sus och humlornas surrande. Annars är det tyst och fridfullt i det småbrutna landskapet med skog, betesmarker och ekdungar kring Högalunds gård i Hörby kommun.

– Det här är en av de få riktigt tysta platserna som finns kvar i Skåne, säger Helena Olofsson och drar ett djupt andetag av den friska luften.

Vi går nedför vägen mot bokskogen och hagarna intill, som mer liknar två hjulspår än en grusväg. Kantad av stengärdsgårdar byggda av traktens hårt arbetande småbrukare.

 Genom det varierade, gamla kulturlandskapet på skånska Linderödsåsen går Helenas populära vandringar.
Genom det varierade, gamla kulturlandskapet på skånska Linderödsåsen går Helenas populära vandringar. FOTO: Stefan Lindblom/HBG-BILD

Helena tycks känna till varenda sten, bergknalle och hage.

– Min släkt har bott här i generationer. Far kommer från härifrån Skäpperöd och mor från en liten gård i grannbyn Stänkelösa, berättar Helena.

Själv återvände hon år 2000 och övertog föräldrarnas lilla lantbruk efter att varit borta i flera år, bland annat studerat till florist, senare till kulturgeograf och naturguide.

Hon och maken Håkan övertog först smågrisproduktionen men tvingades lägga ned och tänkte motvilligt arrendera ut marken.

Satsade på betesdjur

 Helena vandrar i det småbrutna landskapet med skog, betesmarker och ekdungar kring Skäpperöd i Hörby kommun.
Helena vandrar i det småbrutna landskapet med skog, betesmarker och ekdungar kring Skäpperöd i Hörby kommun. FOTO: Stefan Lindblom/HBG-BILD

Men Helena som nyligen hade gjort en inventering av traktens gamla betesmarker för LRF Skåne, kom på en lösning: Betesdjur skulle passa perfekt.

– Numera har vi ekologiska dikor och på hösten kör vi en del av djuren till Strömbecks gårdsslakteri fyra kilometer bort, sedan säljer jag köttlådor direkt från gården, berättar Helena.

De skygga, stora korna står i ett hörn av hagen när vi passerar. De vågar sig bara fram när Helena ensam går in i hagen.

Läs också: Författarna Ann-Helen och Gunnar: Kor är naturens bästa vän

 Resten av en fägata som fortsätter in i skogen i form av två stensträngar, nedsjunkna i marken, som ofta spår från järnåldern.
Resten av en fägata som fortsätter in i skogen i form av två stensträngar, nedsjunkna i marken, som ofta spår från järnåldern. FOTO: Stefan Lindblom/HBG-BILD

Med sina mular bevarar de den gamla naturbetesmarken med tusentals örter, lavar, svampar, insekter.

Helena började fundera om det inte skulle gå att använda det unika kulturlandskapet på något sätt.

– När jag läste till kulturgeograf var det som att ögonen öppnades. Jag insåg att det finns hur mycket som helst att upptäcka ute i landskapet, säger hon.

Berättelser från förr

Idén till att börja med kulturvandringar var född. Med dem kunde hon förena alla sina intressen. Kärleken till sitt landskap, intresset för historia, läkande örter och berättelser från förr.

– Sedan jag var barn har jag tyckt om att höra äldre släktingar och bekanta berätta om gamla tider, säger hon.

En person som det ofta berättades om var Brännerista-Bengta, socknens kloka gumma, som levde mellan 1872-1950 och anlitades för både sjuka djur och människor.

 Helena forskar och berättart om traktens kloka gumma, den omtalat läkekunniga och respekterade Brännerista-Bengta.
Helena forskar och berättart om traktens kloka gumma, den omtalat läkekunniga och respekterade Brännerista-Bengta. FOTO: Stefan Lindblom/HBG-BILD

– Hon var fantastisk, så kunnig om olika läkeörter och sägs ha haft förmågan att bota på distans. Det finns flera berättelser om bönder som sökt upp henne för en sjuk ko och när de kommit hem var kon frisk, säger Helena.

Inspirerad av Bengta har Helena gått en örtutbildning och använder de få av hennes kloka kurer som finns nedtecknade.

Myrsyra mot nästäppa

 Huskur mot nästäppa, Helen klappar lätt på utsidan av myrstack och för snabbt upp handen till näsan och andras in myrsyran.
Huskur mot nästäppa, Helen klappar lätt på utsidan av myrstack och för snabbt upp handen till näsan och andras in myrsyran. FOTO: Stefan Lindblom

Som nu när vi går förbi ett skogsbryn med en stor, myllrande myrstack. Helena klappar lätt på den med handflatan och för snabbt upp handen till näsan.

– Prova du också, det sticker liksom till av myrsyran och jättebra mot nästäppa, säger hon.

Under vår vandring över hagar och kullar och genom ek- och boklundar visar Helena hur landskapet är fullt av spår från det förgångna.

– Ju mer man vet desto mer upptäcker man. Jag känner mig som en detektiv i landskapet, säger hon.

Medeltida vägar

 Den ursprungliga bron för den över tusen år gamla, militära härvägen, rasade. 1872 byggdes denna kopia, av stadig natursten.
Den ursprungliga bron för den över tusen år gamla, militära härvägen, rasade. 1872 byggdes denna kopia, av stadig natursten. FOTO: Stefan Lindblom/HBG-BILD

Vi går på en lite bredare skogsstig. Den visar sig vara en gammal ”härväg” en medeltida väg för soldater på väg från eller till Danmark. Trakten tillhörde Danmark till slutet på 1600-talet.

– Tittar man närmare syns det att detta är anlagd väg. Den gick mellan de två viktigaste orterna i Skåne för tusen år sedan, mellan Lund och Vä, berättar hon.

Stenåldersfynd

 Fornfynd. De här resterna av en pilbåge och en flintyxa från stenåldern hittade Helena på sin tomt.
Fornfynd. De här resterna av en pilbåge och en flintyxa från stenåldern hittade Helena på sin tomt. FOTO: Stefan Lindblom/HBG-BILD

Hennes tränade öga upptäcker de ofta försynta spåren av tidigare invånarna i trakten. Som fragment av yxor och pilspetsar från stenåldern.

– Jag har hittat flera stycken. De är fint rundade men ofta med ännu vass egg. Man känner vördnad, tänk att precis på den mark där vi går gick folk för 6000 år sedan, säger hon.

Hon visar också betydligt senare lämningar, som ruinen efter mammans barndomshem inne i skogen. Bara stengrunden finns kvar, tomten är igenväxt.

 Helenas mammas barndomshem inne i skogen, som det i dag bara finns stengrunden finns kvar av. Efter morfaderns plötsliga bortgång 1955 tog den nya ägaren bort plåttakert och huset vittrade snabbt bort.
Helenas mammas barndomshem inne i skogen, som det i dag bara finns stengrunden finns kvar av. Efter morfaderns plötsliga bortgång 1955 tog den nya ägaren bort plåttakert och huset vittrade snabbt bort. FOTO: Privat

– Min morfar gick hastigt bort 1955 och antagligen tog den nya ägaren bort plåttaket och därefter har det rasat. Naturen återtar fortare än man tror, berättar hon.

Här och var i landskapet finns flera torpruiner. De kan upptäckas genom att gamla fruktträd finns kvar.

Daterar gärdsgårdar

 En flera hundra år gammal gärdsgård med i dag mossbelupna stenar. Att mäta tillväxten av lavar är ett sätt att datera en stenmur.
En flera hundra år gammal gärdsgård med i dag mossbelupna stenar. Att mäta tillväxten av lavar är ett sätt att datera en stenmur. FOTO: Stefan Lindblom/HBG-BILD

Även stengärdsgårdar kan berätta mycket om historien. Helena lär ut hur man kan datera deras ålder.

– Ju mindre stenar desto äldre är gärdsgården, stenar man kunde lyfta för hand. Sedan kan man göra lavdatering alltså med linjal mäta hur mycket gråstenslav som finns på gärdsgården. Den växer cirka en millimeter per år, säger hon.

Hennes kulturvandringar har lockat tusentals besökare sedan starten 2010. Skolklasser, företag, turister och många ortsbor.

Läs också: Här är Sveriges världsarv – 15 unika miljöer

 Inga plastmuggar på en kulturvandring. Riktigt porslin och rejäla smörgåsar från Önneköps Bageri till kaffepausen.
Inga plastmuggar på en kulturvandring. Riktigt porslin och rejäla smörgåsar från Önneköps Bageri till kaffepausen. FOTO: Stefan Lindblom/HBG-BILD

Hon samarbetar med andra småföretag i trakten i ”Kulturstråket kring Önneköp” för att locka fler besökare och stötta varandra. Därför kommer de rejäla smörgåsarna, fint inslagna i tunt papper, från Önneköps Bageri.

Helena tar up dem ur kaffekorgen, liksom små blommiga kaffekoppar, i porslin förstås.

– Ja, man kan inte ha plastmuggar på en kulturvandring, säger hon och ler.

 Med kulturvandringarna kan Helena förena kärleken till sitt landskap, intresset för historia, läkande örter och berättelser från förr.
Med kulturvandringarna kan Helena förena kärleken till sitt landskap, intresset för historia, läkande örter och berättelser från förr. FOTO: Stefan Lindblom/HBG-BILD

Solen värmer skönt där vi sitter och fikar nedanför ekbacken med utsikt över kohagen.

– Tänk att få arbeta med det som är ens stora intresse, det är fantastiskt. Och det är som att traktens historia och min egen har vävts ihop, säger hon.

Har byggt en ny mötesplats i Gamla grisstallet

Namn: Helena Olofsson.

Ålder: 52 år.

Bor: På Högalunds gård i Skäpperöd, i Hörby kommun.

Gör: Är köttbonde, certifierad naturguide och arrangerar kulturvandringar, dagskonferenser och föreläsningar.

Familj: Maken Håkan och döttrarna Anna, 18 år, och Elin, 15 år.

Senaste projekt: Ombyggnaden av Gamla grisstallet till en mötesplats för 50 personer i olika sammanhang.

Mer information på www.kulturvandring.se

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen