Branden blev en miljonförlust

Under förra sommaren drabbades Sverige av en mängd stora skogsbränder.

En av de som förlorade sitt livsverk var Björn Brink i Färila utanför Ljusdal, vilket Land skrev om för ett år sedan.

330 hektar av hans skog eldhärjades och det fanns inget att göra mer än att försöka begränsa skadorna.

Läs också: Så förbereder du dig om du bor vid ett brandområde

Har bara kalmark att lämna vidare

– Det känns förstås väldigt trist. Jag är i den åldern att jag börjat tänka på ett generationsskifte men nu har jag bara kalmark att överlämna. Det är ett stort avbräck, säger 73-årige Björn.

Det var till största delen tallskog som brann, men även en del gran- och lövskog fanns på hans mark. Värdet på skogen innan branden låg på tio till tolv miljoner kronor men efter branden har det sjunkit.

Täcker bara stående skog

Skogen var försäkrad men försäkringen täckte bara den stående skog som fanns på hans mark.

– Rent allmänt har försäkringsbolagen ställt upp bra på oss drabbade. Men jag går några miljoner back på det här, konstaterar han.

Läs också: Magnus rullande lanthandel gör succé

Under året har han besökt sina marker ett antal gånger. Förhoppningen är att en del av skogen ska överleva trots skadorna.

– På cirka 40 hektar har det brunnit i marken, men träden har gröna kronor. Vi får se hur det utvecklar sig men där är det bara skadat och inte totalförstört.

Hoppas på naturen

Dessutom har Björn Brink sått ny skog på 50 hektar av marken. Resten av området vill han avvakta med. Där finns nämligen en förhoppning på att naturen själv hjälper till.

– Vi ska vänta lite och se om det kommer nya träd. Jag måste se till att det blir ny skog men jag har några år på mig. Det bästa vore att det tar fart på egen hand och att jag sedan kan hjälpplantera där det behövs. Det borde kunna gro i det väder vi haft men det vet jag nog först nästa sommar, säger han.

Sågverket har ställt upp

När det gäller de brandskadade träden har Björn Brink försökt att ta hand om träden så gott det går. En del har blivit brännved och en del har gjorts till stängselstolpar utmed vägarna. Dessutom har det lokala sågverket ställt upp för de branddrabbade.

– De har sågat även det sotade virket. Det är inget fel på virket när du fått bort den skadade barken, men sågen blir riktigt smutsig, säger Brink.

Tunga minnen

Under året har det varit tungt att besöka det drabbade området och det tar tid innan han känner att han kan lägga det bakom sig.

– Man påminns om det av andra ganska ofta. Dessutom har jag valt att vara med i processen för att få ordning på allt. Då blir du kvar i det som hände, säger Brink.

Läs också: LISTA: Gårdsbutiker – län för län

Reagerat vid åskoväder

En gång i tiden ärvde han själv skogen och den har varit viktig för familjen i generationer. Dessutom är det så att han, och troligen många andra, reagerat extra i år varje gång det varit åska på gång.

– Vi har haft ett riktigt åskoväder här tidigare i somras och då var det lite jobbigt faktiskt. Det var närgånget och då tänker man på hur det var. Det är klart att man blir lite orolig då, men det är bättre när det kommer regn tillsammans med åskan. Det gjorde inte det i fjol. Dessutom har det varit svalare och regnat mer den här sommarn.

Skogsbränderna sommaren 2018

• Minst 50 olika skogsbränder startade under sommaren 2018. Totalt var det 25 000 hektar mark som eldhärjades.

• Utöver Räddningstjänsten personal var det 500 personer från Hemvärnet som var med och bekämpade eldsvådorna. Även Ledningsregementet, Göta Ingenöjrsregemente och Norrbottens flygflottilj deltog i släckningsarbetet.

• En hel del internationell hjälp krävdes också för att hantera bränderna. Helikoptrar, flygplan och brandpersonal deltog från Italien, Litauen, Portugal, Norge, Tyskland och Polen.

• I februari i år blev Skogsbrandsutredningen klar. Den konstaterade att insatserna vid förra årets bränder i stort sett hade fungerat bra, men att det också fanns utrymme för en hel del förbättringar. Utredningen pekade på att flera aktörer måste bli snabbare att agera på uppkomna bränder, tillgången till flygande släckningsresurser måste säkerställas, information om eldningsförbud ska förenklas och förtydligas, samt att samarbetet med frivilligorganisationer måste bli bättre.

Källa: Krisinformation.se