Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 26 juni 2018

Bristande kunskap om allemansrätten ett bekymmer för markägarna

En av de finaste rättigheterna vi har i Sverige är allemansrätten. I princip går det att röra sig över stora delar av annans mark, och som markägare har man ett stort ansvar för att göra egendomarna lättillgängliga.

Samtidigt kan det uppstå problem eftersom många har begränsad kunskap om allemansrättens innebörd.

 Många besökare tror att de kan göra mer saker inom allemansrätten än vad som är tillåtet.
Många besökare tror att de kan göra mer saker inom allemansrätten än vad som är tillåtet. FOTO: Lars-Olof Hallberg / Naturfotograferna /IBL Bildbyrå

Alla i Sverige har rätt att vistas i skog och mark, oavsett vem som äger den. Det är allemansrättens grund. Men många besökare tror att de kan göra mer saker inom allemansrätten än vad som är tillåtet.

Som markägare får man acceptera ett par-tre tält på egendomen något dygn, men de ska stå utom synhåll från bostadshuset. De får självklart inte inkräkta på den så kallade hemfridszonen – området närmast ett bostads- och fritidshus där den boende har rätt till ett privat område och att få vara ostörd.

Hemfridszonen är fredad mark

 Björn Galant är expert på allemansrätt, äganderätt och infrastruktur hos Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).
Björn Galant är expert på allemansrätt, äganderätt och infrastruktur hos Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).

– Det markägaren ska tänka på är att allemansrätten aldrig gäller inom hemfridszonen, på åkermark med växande gröda eller på annan mark där det finns risk att man ”stör eller förstör”, säger Björn Galant, expert på allemansrätt, äganderätt och infrastruktur på Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).

Läs också: Regler för allemansrätten

Det är också bra att känna till att en av gränserna för allemansrätten utgörs av något som benämns ”Landskapets bruk”, vilket innebär att det företagande som sker på en gård alltid har företräde framför allemansrätten.

– Jag kan till exempel inte gå fram till en gallringsmaskin och be dem stoppa gallringen för att jag vill plocka svamp i samma skog. Som markägare gäller det också att ha förståelse för att folk kan ha begränsad kunskap om hur lantbruk och skogsbruk fungerar och bedrivs. Det gör att besökare kan komma för nära maskiner, backande släp och så vidare, säger Björn Galant.

Skyltbegränsningar

 Markägare får sätta upp egentillverkade skyltar för att varna för verklig fara.
Markägare får sätta upp egentillverkade skyltar för att varna för verklig fara. FOTO: Andr Maslennikov / IBL Bildbyrå

Vidare får markägaren inte utan vidare sätta upp skyltar för att stänga ute allmänheten, till exempel med texten ”Privat mark” eller ”Ej obehöriga”. Det är kommunen som ger tillstånd om en sådan skylt får sättas upp. Men markägaren får sätta upp egentillverkade skyltar för att varna för verklig fara: arg tjur/hund, hål i vägen, arbetsplats för lantbruksmaskiner eller liknande.

Men det finns förstås fördelar för markägarna också, betonar Björn Galant.

– Folk kommer ut i naturen och får se hur bra skogsbruk och jordbruk bedrivs i Sverige. Det ger högt förtroende för bonden och skogsbrukaren, vilket också syns i opinionsmätning efter opinionsmätning. Om man dessutom har en gårdsbutik är det bra om många rör sig runt gården enligt allemansrätten, säger Björn Galant.

Läs också: Handla direkt av bonden

Cyklar en utmaning

 Cykling i skog och mark bedöms bli den största utmaningen för allemansrätten framöver, enligt LRF:s expert på allemansrätt.
Cykling i skog och mark bedöms bli den största utmaningen för allemansrätten framöver, enligt LRF:s expert på allemansrätt. FOTO: Ismo Pekkarinen

Men blir det för många besökare är risken stor att det blir skador på mark, stigar och vägar, vilket nog är det största problemet, enligt LRF-experten.

– Lösningen kan vara att kommunen beslutar om skylt som förbjuder cyklar eller hästar på en viss väg eller stig. En friluftsforskare berättade i våras att just cyklar bedöms bli den största utmaningen för allemansrätten framöver. Jag delar den bedömningen.

Ett annat problem som är tufft att lösa är när bärföretag med inhyrda plockare utnyttjar allemansrätten i kommersiella syften. Enligt Björn Galant har dock lagstiftningen förbättrats när det gäller långvariga lägerboende så markägare lättare ska kunna flytta på exempelvis olagliga ”bärplockarläger”.

Svårt att hålla koll

 Berg som drar till sig många bergsklättrare kan ge följdproblem med sönderkörda grusvägar och överfulla parkeringar.
Berg som drar till sig många bergsklättrare kan ge följdproblem med sönderkörda grusvägar och överfulla parkeringar. FOTO: Bengt Ekman / Natutfotograferna / IBL Bildbyrå

Det finns andra saker som kan vara besvärliga att hålla koll på för ägaren, till exempel olika typer av tävlingar där arrangören varit slarvig och inte pratat med markägaren eller Länsstyrelsen.

– Vi hör nu om Facebook-grupper där man skriver ”alla som vill samlas kl 18.30 vid vändplanen i Berga by och sen cyklar vi”… Det kan ju också vara ett berg som drar till sig jättemånga bergsklättrare, med följdproblem som sönderkörda grusvägar, fulla parkeringar etc. Geocaching, eller andra typer av kanaliseringar till naturen via sociala medier tror jag också är något vi kommer få se mer av framöver.

– Mitt stora råd när allt sådant här händer är att kontakta regionala eller lokala LRF så vi får rapportering om vad som hänt och kan arbeta med frågan. Det gäller att inte knyta handen i byxfickan, utan att ta dialogen, avslutar Björn Galant.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen