Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 12 juni 2018

Därför firar vi midsommar

Lövad stång. Sill och nubbe. Blomsterkransar. Små grodorna.

Svenskarna älskar sin midsommar.

Men vad är det egentligen vi firar? Och varför?

Här är allt du behöver veta om hela landets favorithögtid.

 Vid sidan om julen är midsommar den kanske viktigaste högtiden i Sverige. Men vad är det egentligen vi firar? Och varför?
Vid sidan om julen är midsommar den kanske viktigaste högtiden i Sverige. Men vad är det egentligen vi firar? Och varför? FOTO: Istock

Vid sidan om julen är midsommar den kanske viktigaste högtiden i Sverige. För många signalerar midsommar starten på sommaren och ledigheten. Och nu är det dags igen för vår älskade blandning av nya och urgamla traditioner. För dans runt stången och blomsterkrans i håret. För regnställ och dunjacka. För sommarklänning och folkdräkt.

Men vad är det egentligen vi firar? Och varför?

Varför firas midsommar?

Midsommar en del av firandet av övergången mellan vår och sommar, då människor sådde och hoppades på god växt. I bondesamhället innebar midsommar en brytpunkt i arbetsåret, medan själva midsommarnatten ansågs vara full av magiska krafter och övernaturliga väsen. Ursprunget till midsommar är förkristet, men på 300-talet ville kyrkan göra om det till en kristen högtid. Då beslutade man att midsommardagen skulle firas på Johannes Döparens dag, den 24 juni. På 1950-talet bestämdes det att midsommardagen i stället alltid skulle infalla på en lördag.

Läs också: Från fulfylla till findryck – den svenska alkoholens historia

Varför dansar man på midsommar?

Sång- och ringlekar och långdans var vanliga nöjen, då liksom nu. ”Små grodorna” däremot finns inte med i uppteckningar om folkliga lekar från 1800-talet. ”Små grodorna” trycktes första gången i sångboken Sånglekar från Nääs 1922, skriver Populär historia. Melodin blev snabbt populär och kopplades samman med grodleken och midsommar. Själva melodin går tillbaka på en fransk sång, som brittiska soldater under napoleonkrigen vid 1800-talets använde som en nidvisa om fransmännen.

Var härstammar midsommarstången från?

Inget är en lika stark symbol för midsommar som just midsommarstången. Ibland används det lite äldre uttrycket ”majstång”. Detta kan härledas till engelskans maypole, som inte kommer från månaden maj, utan ordet ”maja” som betyder ”att smycka med löv”. Midsommarstången kom sannolikt till Sverige från Tyskland under medeltiden. De tidigaste avbildningarna hittar vi i Erik Dahlbergs Suecia Antiqua, utgiven under sent 1600-tal. Men det var först under 1800-talets första hälft som den fick det utseende vi ser mest idag: en påle med en tvärslå, prydd med två lövade ringar.

Är midsommarstången en fallos?

– Att midsommarstången skulle representera en fallos är ett önsketänkande hos en del som är rena påhitten. Forskningsmässigt finns det inga som helst belägg för att människor associerat midsommarstången med en fallos. Däremot förknippar vi i vår tid gärna midsommar och midsommarnatten med romantik och kanske till och med erotik – men det är en helt annan historia, säger Jonas Engman, arkivchef och etnolog på Nordiska museet.

Läs också: Här är bästa platserna att fira midsommar

Var och när föddes smörgåsbordet?

– Färskpotatisen är sen, den börjar dyka upp på välbemedlade bord under 1900-talets början. För de allra flesta var nypotatis ett fruktansvärt slöseri med knappa resurser, eftersom man äter en gröda innan den blivit fullvuxen. Sådana marginaler var det ytterst få som hade ända in under efterkrigstiden, säger Jonas Engman på Nordiska museet.

Samma sak är det med jordgubbarna. De dök inte upp på midsommarbordet förrän i mitten av 1900-talet.

– I bondesamhället då nästan alla var urfattiga skulle det ha varit rena självmordet att välja att odla jordgubbar på den lilla mark man hade, säger Jonas Engman.

Med sillen är det dock lite annorlunda. Sillen var vanligare och mer lättåtkomlig, åtminstone för de som bodde längs kusterna. Dock är den inlagda sillen även den en senare tillkomst.

– Att lägga in sill i ättikslag med socker är mycket sent, det blev vanligare under 1900-talet. Fram till i slutet av 1800-talet var det bara hos den pyttelilla klick vi kallar högre stånd som socker förekom. De flesta invånare hade aldrig ens sett socker, än mindre smakat, säger Jonas Engman.

Läs också: Här är maten vi helst äter i midsommar

Är midsommarnatten magisk?

Midsommarnatten har länge ansetts vara en magisk natt med stark koppling till naturen. Att binda en midsommarkrans var ett sätt att bevara allt det magiska i naturen. Man sparade kransen i flera månader efteråt och la den i julbadet, man hoppades att det skulle göra att man förblev frisk resten av vintern.

Läs också: Ta hem veden innan midsommar

Därför lägger vi blommor under kudden

Midsommar har länge också varit kärlekens högtid. Lekar med kärleksspådomar som att till exempel plocka sju (eller nio) sorters blommor för att lägga under kudden finns fortfarande kvar i dag. Enligt traditionen ska blommorna plockas under tystnad, om tystnaden bryts så förstörs magin i ritualen. Gör man rätt drömmer man om sin framtida trolovade.

Hur firas midsommar i Norden?

I Finland firar man midsommar – juhannus – under tre dagar och då åker många ut i naturen och till sina sommarstugor för att njuta av midnattssolen och midsommarnatten. Midsommarbastu, midsommarbröllop och midsommardans är intimt förknippade med den finska midsommaren, liksom midsommarbrasor (juhannuskokko).

I Danmark firar man Sant Hans afton, som alltid infaller den 23 juni. Då firar danskarna genom att tända bål på stranden, grilla och sjunga allsång.

Även i Norge firar man Sankt Hans afton, och även där är elden den främsta och viktigaste symbolen. Norrmännen tar sina midsommarbål på stort allvar. I Ålesund byggdes 2010 världens största brasa för att fira högtiden.

Läs också: Så gör du härlig pilsnersill till midsommar

Relaterade artiklar

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen