Stefan Franks gård ligger nästan mitt i Skåne, med fem mil till närmaste kust. Det öppna, böljande jordbrukslandskapet bjuder på vacker utsikt i alla väderstreck.

Hans släkt har bott här i byn Brunnslöv, i Hörby kommun, sedan 1700-talet. Då flyttade hans anfader som var smed hit från Tyskland.

– Sedan fortsatte flera generationer med smed- och hantverksyrket, först i början på 1900-talet blev familjen bönder, berättar Stefan.

Gillar att prova nya grödor

Stefans föräldrar bodde fram till mitten på sextiotalet i den gamla släktgården inne i byn. Men för att komma närmare den mark de brukade utanför byn, köpte de 1966 gården som Stefan nu bor i.

Han har fortsatt att bruka jorden med stort intresse för att prova nya saker.

– Jag har alltid gillat att odla nya grödor så när min svåger frågade om jag kunde odla burfågelmat tyckte jag att det var intressant, säger han.

Läs också: Från Lantmannaförening till succéföretag: ”Klockrent att driva e-handel på landsbygden”

2000 ton foder

Så för snart trettio år sedan startade Stefan företaget Franks Zoofor som idag producerar 2 000 ton djurfoder per år.

Kanariefrö, majs, gröna ärtor, vete, korn raps och naken havre är exempel på det som Stefan odlar själv.

Han vill utöka andelen egenodlade fröer i foderblandningarna, i dag är den drygt 60 procent.

Största odlaren av kanariefrö

Gårdens odlingsareal är på 175 hektar plus 40 hektar arrende, och redan i dag är Stefans odling av kanariefrö den största i Norden.

Efter att i starten av företag ha blandat till påsar med fågelfoder i en skottkärra, eller rullebör som det heter på skånska, har Stefan i dag själv utvecklat flera bra maskiner.

Skapar nya lösningar

Kreativ som han är går han ständigt och grunnar på nya idéer och lösningar på problem.

Ofta tar han hjälpt av sina vänner, elektrikern Hansi Andersson och smeden Håkan Lövqvist, för att förverkliga idéer till specialbyggda maskiner.

– Jag försöker använda mycket begagnat när jag bygger maskinerna. Framför allt för att hålla kostnaderna nere, men även för att återbruk känns bättre för miljön, förklarar Stefan.

Läs också: Här är gården där allt drivs av hästar

Gården speglar dåtiden

Ännu har ingen snö fallit men vi huttrar i den råa, skånska vinterkylan. Skönt att komma in i bostadslängan där det är varmt.

Huset renoverades av Stefans föräldrar på mitten av sjuttiotalet och här finns många släktklenoder bevarade.

Stefan värnar både om släktens och bygdens historia. Är engagerad i flera olika föreningar i trakten och arbetar för att hålla landsbygden levande.

Gården, som är från 1800-talet, hade tidigare vasstak och ett finrum som kallades Salen.

Släkthistorien närvarande

Här förvarades förr i tiden kistan med den som nyss gått bort fram till begravningen, då rummet inte var isolerat eller uppvärmt, utan alltid svalt.

– Men det isolerades och gjordes om till min systers bröllop i slutet på sjuttiotalet och har sedan varit gårdens finrum, säger Stefan och sätter sig ner i den gamla släktsoffan.

Möbler, tavlor och gamla saker gör att tidigare släktled ständigt känns närvarande.

Som farmors välanvända spinnrock eller den gamla släktklocka på väggen i som gått i arv till Stefan.

Det knackar på dörren och in rusar två av Stefans barnbarn – en sprallig sexårig Albin och en nyfiken treårig Alma. Huset fylls av skratt och fnitter.

Läs också: Släktgård från 1500-talet sjuder av liv: Hållbart skogsbruk lockar turistström

På taket finns framtiden

Det är just för sina älskade barnbarn som Stefan satsar på miljövänlig solenergi.

– Om jag kan göra något för miljön, så vill jag göra det, förklarar Stefan. Och det här var ett relativt enkelt sätt.

Stallets södra tak är numera täckt av 174 solcellsplattor som bör kunna producera 45 kW om året. Hela anläggningen anlades i slutet av maj i år, men tyvärr blev första sommaren ganska solfattig.

Stefan är rätt nöjd ändå och håller koll på panelerna via sin dator.

– Fram till nu har jag redan sparat in 7 616 kg CO2-utsläpp och det känns bra. Det kommer att ta 10–12 år innan det här blir helt lönsamt. Det är en satsning på framtiden och min dotter och hennes barn, säger han.

Hållbart energialternativ

Anläggningen beräknas kunna hålla i 30–50 år, och är ett mycket bra och hållbart energialternativ för framtiden.

Just nu producerar den nära hälften av gårdens elförbrukning. I framtiden vill Stefans utöka med solceller till både bostaden och torken, så att hela gården blir självförsörjande på solel.

Allt överskott av el säljs redan automatiskt vidare via elnätet,

Företag med god framtidsutsikt

Med ständigt nya utvecklingsprojekt och 5–7 anställda beroende på säsong, är det ett företag med goda framtidsutsikter.

Dottern Emma är delägare i företaget och det är Stefans förhoppning att hon en dag tar över företaget och fortsätter utveckla det.

– Jag har byggt upp ett väl fungerande företag från grunden och det bästa är att jag har haft roligt under tiden, säger han nöjt.

Läs också: Det här behöver du veta om solceller

Så fixade de företaget

Namn: Stefan Frank, 59 år

Bor: Stefan är uppvuxen på släktgården i byn Brunnslöv och flyttade bara 800 meter till sin nuvarande gård.

Familj: Sambon Gunilla Persson, 60 år. Dottern Emma, 32 år, som bor med man och barnen Albin, 6 år, Alma, 3 år, och Algot, 1 år, på egen gård.

Aktuell: Syns just nu på biodukar i södra Sverige där han berättar om sin solcellsanläggning.

Verksam: Äger och driver familjeföretaget Franks Zoofor på gården.

Intressen: Tog förra året upp ett gammalt fritidsintresse som ryttare i Öveds jakt- & fältrittklubb. Deltar även i olika motionslopp, bland annat 13 omgångar av ”En Svensk Klassiker”.

Framtidsdrömmar: Att företaget drivs vidare inom familjen och att han fortsättningsvis kan göra något bra för miljön och kommande generationer.

Marknadsföringen: Mest tillsammans med sina kunder när de har utskick eller dylikt. Sedan stöttar han nästan alla ideella föreningar i bygden som har ungdomsverksamhet . Plus egen Facebook och hemsida

Finansieringen: Lite egna pengar, mest lånade och lite i investeringsbidrag. Företaget har fått växa långsamt.

Anställda: Företaget har fem anställda under lågsäsong och ytterligare två under högsäsong när all vildfågelmat packas.