4 juli 2022

Familjen Larsson-Clarke bor i ett torp på fyrtio kvadratmeter

Bodafors

Med vattenpump på gården, egna grönsaker på tallriken och fyrtio kvadratmeters boyta får Maja Larsson och Declan Clarke tid och pengar över åt det som känns viktigast och roligast:

Barnen, resorna, paddling, vandringen, vardagen och varandra.

I en glänta i den småländska skogen hittade Maja, Declan, Maj-Britt och Karla sin plätt på jorden. Karin Wildheim

Declan och hans flickor har just avslutat ett parti fia runt trädgårdsbordet vid köksingången.

Minstingen Maj-Britt springer bort för att kolla om kycklingen, som kläcktes igår, har fått sällskap av fler.

Declan greppar en plåtspann och styr stegen mot potatislandet. Med ett par uppgrävda stånd färskpotatis i hinken bär det sedan vidare till gårdspumpen, mellan lekstugan och tvättstrecken.

Småländskt torp

Dags att laga middag och först ska potatisen sköljas. Declan och familjen pumpar hundratals liter per dag.

Det är runt brunnen det mesta cirklar på familjen Larsson-Clarkes torp på småländska höglandet, strax utanför den lilla orten Bodafors.

Hundratals liter vatten pumpas upp varje dag, till matlagning, bad, tvätt och vattning.

Längre bort ligger resten av världen och dit kan man ta tåget om man byter i Alvesta.

Läs också: Paula Edén bor i ett tinyhouse på 13 kvadrat

Lever enkelt

En gång i tiden bodde det femton personer i torpet. Familjen Larsson-Declan tycker inte att de har det trångt. Mycket av sommarlivet levs förstås utomhus.

Så har Maja, Declan och barnen sett stora delar av Europa och så har de kommit iväg till ett årligt besök i hans hemland Irland, åtminstone före corona.

– Visst är det mycket jobb att leva med låg standard men det är helt okej. Vi har inte så mycket stress här och pengar är ändå inget man blir glad av. I alla fall funkar inte jag så, säger Declan.

Tid för barnen

Döttrarna Maj-Britt och Karla vid torpet ombyggda lagård. Bakom halvdörrarna finns nu en snickarbod och i andra änden vedbod och utedass.

Han arbetar som snickare tre dagar i veckan medan Maja går till bageriet två dagar.

– Tiden med barnen och att vara tillsammans är det viktigaste. Att odla mycket är också viktigt, fortsätter han.

Men det var inte självklart att det var såhär livet skulle se ut och att det var här det skulle levas.

I femton år arbetade Declan som lantbrevbärare hemma på Irland. In och ut ur stugorna, kaffe och samtal. När han var ledig slank han in på puben för fler möten.

Längtan till landet

Allt medan Maja flyttade från hemorten i Småland till Stockholm för att arbeta som bagare och leva storstadsliv.

Till år 2010. Året då allt hände.

– Före nyår läste jag Peter Gerdehags och Jan Danielsons ’Bondeboken’. Efter det kände jag starkt att nu var det färdigt med stadslivet, säger Maja.

Praktik på småbruk

Kålen och kepsen är Majas favoriter i grönsakslandet. ”En fungerande jordkällare är värdefullt. Vi har ont om frysplats och lagrar kål, lök, potatis och morötter till vintern” säger hon.

Hon sa upp sig, hyrde in alla sina saker i ett förråd i Nässjö och bestämde sig för en omstart. Maja tog kontakt med ett litet hästdrivet jordbruk och fick en praktikplats.

Innan hon skulle börja drog hon dock till fjälls med en vän. I mars besökte de Abisko nationalpark.

Samma drömmar

När Maja och Declan skulle renovera stugans fönster gjorde de i ordning kalkonhuset till snickarbod för att kunna måla under tak. Så nu är det ett kalkonfritt år.

Samtidigt hade Declan och en kompis bestämt sig för en häftig semester. De skulle fara norrut och bestiga Kebnekaise!

Det var bara det att när de närmade sig hade det brutit ut vinterkräksjuka på Kebnekaise fjällstation. De båda killarna bokade om sig till vandrarhemmet i Abisko istället. Där träffades Declan och Maja.

– Vi åkte fram och tillbaka och hälsade på varandra i ett halvår.

Hittade drömtorp

Köksbordet är en gammal diskbänk som tagits till vara. Retroburkar och porslin är loppisfynd, liksom vattenreservoaren i rostfritt stål,

En dag gick Maja förbi torpet Norrängen i sin gamla hembygd. Ända sedan hon var barn hade hon spanat på den lilla stugan och hon visste att den ibland hyrts ut.

Nu var lantbrukarna, som äger torpet, i ladugården. Maja slank in i mjölkrummet och frågade om hon och Declan kunde få flytta in.

Målade och fixade

Det gick bra. Torpet var dock nedgånget efter senaste hyresgästen och Maja skulle just iväg till Irland.

När hon kom hem lagom till jul hade hennes familj och vänner storstädat och hyresvärden lagt in nya golv. Maja, som redan var gravid kunde måla väggarna och flytta in och ett par månader senare kom Declan efter.

Vedspis och kamin

Stugan värms helt med ved, inburen från Declans konstfullt formade stapel. ”Det är han som travar all ved. Han tycker att det är meditativt, jag att det är skittråkigt” säger Maja.

Till sommaren föddes Karla och tre år senare Maj-Britt. Familjen har blivit kvar i den lilla stugan trots att den saknar de flesta bekvämligheter.

El finns dock indraget och det går lätt att få varmt om man eldar i vedspisen och kaminen eftersom huset är litet och murstocken stor.

– Vi gillar platsen och så har vi världens bästa hyresvärdar!

Renoverat tvätthus

Flickorna gillar att bada medan de vuxna snabbduschar under tunnan med kranen. Sommartid är det Emån som gäller. Tvätthon används, men inte så ofta. ”Man tar bort fläckar bara och väntar tills kläderna är riktigt skitiga” säger Maja.

Eftersom de hyr huset har de inte gjort några stora och dyra investeringar. Men en rad små byggen har det ändå blivit intill det gamla uthuset och jordkällaren.

– Först byggde vi tvätthuset och ett par år senare byggde vi till det med ett växthus. Tvätthuset använder vi varje dag. Det går hundra liter vatten i bykgrytan, som ger oss varmvatten. Declan fick den från ett hus där han renoverade, berättar Maja.

Egna höns

Maj-Britt lyfter försiktigt upp en friserad paduan. Att vara med hönsen är ett kärt bestyr för henne och storasyster Karla. Dessutom står det ägg på menyn nästan varje dag.

Fönster och lister kommer från byggåtervinningen och väggarna, klädda med linoljemålad alträpanel, är isolerade med linfibrer.

Det senaste bygget är ett rosa sommarhönshus på hjul, en vagn i nybyggarstil. De tio hönorna och tuppen Kramis trivdes från start .

– Kom och kolla! Den första kycklingen heter Ulltott, ropar Maj-Britt. Nästa som kläcks ska heta Gulltott! tillägger Karla.

Återbruk och loppis

Loftsängen i torpets allrum är både mysig och sparar utrymme.

Även om Maja och Declan inte har renoverat bostaden har de inrett så det står härliga till. Mest Maja.

– Jag kan inte klandra barnen för att de har så mycket grejer. Det har ju jag med, skrattar hon.

Nästan allt är köpt begagnat. Favoritstället är den stora loppisen Östregård i Moheda.

Där har Maja fyndat många bonader, plåtburkar, mattor, kuddar och täcken genom åren.

Nytt för sommaren är en sirlig järnsäng i trädgården, soliga dagar uppbäddad med tagelmadrass, pigtäcke och randiga bolstervar.

Stiger man över tröskeln möts man av en miljö, som inte kan skilja sig mycket från hur det såg ut i stugan för hundra år, med allmogemöbler, spetsgardiner och inramade oljetryck.

Prenumerera på Lands nyhetsbrev – få artiklar direkt i mejlen

Irländsk stil

Sammets- och spetsgardiner och blommönster ger känslan av ett gammaldags irländskt vardagsrum inne i bostadsvagnen.

Någon originalinredning fanns tyvärr inte kvar utan allt är Majas förtjänst.

– Vi har försökt att ta reda på så mycket vi kan om torpet men det finns nästan ingen information. Det enda vi har kunnat hitta är en uppgift i kyrkboken om att det var 15 personer skrivna här 1895, säger Maja.

Trots alla prylar är det inte plottrigt, bara hemtrevligt på ett ombonat och stillsamt vis.

Läs också: Pia växlade ned till ett enklare liv på sin fäbod

Byggde bostadsvagn

Den gröna bostadsvagnen ger extra utrymme på sommaren och är byggd av Declan.

I gästvagnen, däremot, har Maja tagit ut svängarna rejält, inspirerad av Netflix-serien Peaky Blinders.

Vagnen byggde Declan på ett gammalt underrede för ett par år sedan.

– Har man bara ett rum och kök är det svårt att ha gäster, förklarar Maja.

Det visade sig snart att vagnen skulle få fler funktioner än som gästhus. Här fick Declan sitt ”lilla Irland” med mycket hemkänsla.

Som semester

Sommartid sover familjen gärna här ute själva. Då slipper Maja och Declan bädda upp utdragssoffan i vardagsrummet och Karla och Maj-Britt trivs så bra i ”kojan” under föräldrarnas säng.

– När vi kommer ut hit har vi semester! säger Declan.

Bor på 40 kvadrat

Namn: Declan Clarke och Maja Larsson.

Ålder: 45 och 35 år.

Yrken: Snickare respektive bagare.

Bor: I ett torp utanför Bodafors i Nässjö kommun.

Storlek: 40 kvadratmeter fördelade på ett rum och kök plus ett sovloft åt flickorna.

Familj: Döttrarna Karla , 10 år, och Maj-Britt, 7 år. Katterna Jackson, Solljus, Månljus och Saga. Kaninerna Brunis, Svartis och Grå-Marie. Tio hönor och en tupp.

Intressen: Trädgård, byggnationer, loppisbesök, resor, vandring, paddling, lite fiske och fotografering (Maja)

Instagram:
@majarebeckalarsson