7 mars 2019

Fastighetsskatten slopades 2008 – dessa gynnades

År 2008 infördes en skattesänkning för alla landets husägare genom slopad fastighetsskatt. Tio år senare visar det sig att många landsbygdskommuner har förlorat på reformen.

År 2017 var Allra-profilen Alexander Ernstbergers villa på Lidingö Sveriges dyraste hus – 253 kvm för 50 miljoner kronor. FOTO: TT

När fastighetsskatten ersattes med en kommunal fastighetsavgift menade den dåvarande regeringen att ett inbyggt tak skulle komma alla husägare till glädje.

SVT Nyheter har granskat hur det blev och sett att husägare i kommuner som Kiruna och Gällivare i själva verket betalar upp till 70 procent mer i dag.

Husägare i välbeställda kommuner som Lidingö och Danderyd har samtidigt halverat sina skattekostnader.

Läs också: Åsa Axelsson kapade kostnaderna – när hon slutade lönearbeta

Landsbygden betalar mer procentuellt

Husägare i 160 av landets kommuner betalar mer i fastighetsavgift i dag än de gjorde i fastighetsskatt då. Löftet att ”Ingen ska bli förlorare” som KD:s Göran Hägglund gav inför reformen, hölls inte.

Skillnaden beror på att i kommuner där villorna alltid har varit dyra, till exempel Lidingö, Vellinge och Nacka, slog man i taket snabbt. I kommuner där taxeringsvärdet i stället har ökat successivt har kostnaderna gått upp kraftigt från tidigare låga nivåer.

Utan taket hade de rika kommunernas husägare fortsatt att betala mer procentuellt än de mindre kommunernas husägare.

Tydliga vinnare och förlorare

– Landsbygden betalar en procentuellt större del i dag än tidigare. Jag vet inte om det var meningen, men så har det blivit, säger Björn Anderson, utredare på ekonomistyrningsverket som analyserat fastighetsavgiften, till SVT Nyheter.

SVT Nyheters kartläggning visar att det finns klara vinnare och förlorare på reformen, se nedan.