Följ med på jakt efter den magiska trollsländan!

Trollsländor lever största delen av sitt liv i vatten. Där jagar de framför allt insekter och larver av olika slag, även trollsländelarver som är mindre än de själva, men också kräftdjur, iglar, grodyngel och annat i lämplig storlek.

En del trollsländelarver lever på botten och har dålig syn men desto bättre känsel i ben, hår och antenner. Andra har stora ögon och jagar aktivt nära vattenytan där sikten är god.

Under sin tid i vattnet ömsar trollsländorna skinn allt eftersom de växer. Inför den sista ömsningen driver instinkterna dem att söka sig upp på land. Kanske har du sett det spöklika skalet efter en trollslända som krupit ur sitt skinn? De sitter ofta en bit upp på ett vasstrå i närheten av strandkanten.

Kritisk förvandling

Förvandlingen från simmande till flygande rovdjur är en kritisk fas. Många trollsländor dör för att vingarna inte vecklas ut på rätt sätt. Andra blir tagna av rovdjur eller ramlar i vattnet och drunknar.

Men om allt går som det ska har trollsländan på några timmar förvandlats till en luftakrobat som kan flyga i 35 km i timmen, stå stilla i luften och hovra som en kolibri eller helikopter och till och med flyga baklänges.

Med sina stora fasettögon, som ger 360 graders synfält och bra färgseende, har de förmodligen den bästa synen inom insektsvärlden. De använder sina taggiga ben som fångstkorg, och ger sig på i stort sett allt som flyger och är något mindre än dem själva, oftast myggor och flugor men även andra sländor.

Trollsländans luftburna fas varar vanligtvis i ett par, tre veckor upp till ett par månader. Även om den är kort jämfört med livet i vattnet, som kan vara i ett år eller mer, är den viktig. Det är nu de parar sig och lägger ägg och har möjlighet att, tack vare vingarna, sprida sig till nya platser.

Tommy brinner för de små flygarna

En som länge fascinerats av trollsländor är Tommy Karlsson, biolog på länsstyrelsen i Östergötland och har skrivit boken Östergötlands trollsländor.

– Trollsländor är häftiga och vackra samtidigt som de är lättare att lära sig och inte är så många jämfört med till exempel skalbaggar som det finns väldigt många, mycket små arter av, säger Tommy.

Jämfört med fjärilar, vildbin och humlor går det ganska bra för Sveriges trollsländor. Medan 30 procent av dagfjärilarna och bina är rödlistade räknas inte mer än 5 procent av trollsländorna som hotade. Det beror på att de lever i våtmarker som inte försvunnit i samma omfattning som de blomrika ängs- och hagmarker fjärilar och bin behöver.

– Sverige är fortfarande ganska rikt på olika sorters vatten, inte minst små gungflysjöar som är viktiga för trollsländorna. Det gör att arter som är hotade i Tyskland och Nederländerna kan vara vanligare här, säger Tommy.

När han började med trollsländor i början av 2000-talet kände han sig rätt ensam men de senaste tio åren har han upplevt en boom när det gäller intresset. Inte minst har många fågelskådare börjat ”skåda” trollsländor.

– Det är jättebra att fler är ute och spanar på trollsländor och rapporterar in sina fynd till Artportalen. Det har gjort att man hittat många nya lokaler för olika arter, säger han.

Vissa ej rödlistade längre

Ett par arter har till och med kunnat plockas bort från rödlistan över hotade arter.

– Det beror troligtvis på att fler känner igen dem i kombination med att de faktiskt blivit fler när klimatet blivit varmare.

Klimatförändringarna gör också att sydliga arter sprider sig norrut.

– Risken är att sydliga arter konkurrerar ut arter som är anpassade till ett kallare klimat, till exempel fjällmosaikslända och fjälltrollslända, berättar Tommy.

Just nu arbetar han med en kartläggning av de fem svenska trollsländor som är särskilt skyddade i EU. I arbetet hoppas han på hjälp av spanande privatpersoner.

– Det är roligt att vara ute och titta på trollsländor samtidigt som det är värdefullt att hålla koll på dem eftersom de är bra indikatorarter som reagerar snabbt på förändringar i miljön, säger Tommy Karlsson.

Om du är intresserad av att hjälpa till finns en broschyr om projektet att ladda ner från Artportalen där man också kan rapportera sina fynd.

Större på urtiden

Trollsländor delas in i egentliga trollsländor, jungfrusländor och flicksländor.

I Sverige finns 64 arter av trollsländor, i Europa 138 och i världen 5 700.

De egentliga trollsländorna är större, kraftigare och de skickligaste flygarna. De har stora oftast ihopsittande ögon och utbredda vingar när de vilar.

Jungfru- och flicksländor är smäckrare, har ögon som sitter brett isär och fäller ihop vingarna när de vilar.

Trollsländorna hör till de äldsta nu levande insekterna. Fler arter hör till våra största insekter men storleken är blygsam jämfört med för 325 miljoner år sedan. Då fanns trollsländor som blev närmare en meter mellan vingspetsarna.

Läs också:Börja skåda trollsländor – här är Tommys 3 tips!