Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 28 oktober

Författarna Ann-Helen och Gunnar: Kor är inga klimatbovar!

Järlåsa

Kor är rätt svåra nybörjardjur, men väl värda allt besvär. Det upptäckte Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren sedan de köpt sin lilla gård i Uppland. Följ med hem till författarna av succéboken "Kornas planet".

 Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren med kossan Bruna. De är glada över att de skaffade kor när de köpte sin gård.
Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren med kossan Bruna. De är glada över att de skaffade kor när de köpte sin gård. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Efter en lång färd genom skogen utanför Järlåsa, tre mil från Uppsala, tar den smala grusvägen slut. Där ligger en liten gård med en röd lada, tunnelväxthus, frodiga blomrabatter och grönsaksland.

Ann-Helen och Gunnar Rundgren, journalister, författare och äkta makar, kommer gående från varsitt håll i den stora trädgården och hälsar oss välkomna.

– Jag vill varna för att vi pratar på både ut- och inandning, så vill ni få en syl i vädret så får ni får avbryta oss, säger Ann Helen och skrattar.

Engagerade i miljö och jordbruk

 Landskapsvårdarna. Från vänster: Bosse, Vill, Grålla Spritta, Sprö, Spätzle och Bruna håller den gamla ekbacken fri från att växa igen.
Landskapsvårdarna. Från vänster: Bosse, Vill, Grålla Spritta, Sprö, Spätzle och Bruna håller den gamla ekbacken fri från att växa igen. FOTO: Fotograf Maria Hansson

För båda två är mycket engagerade, pålästa och kunniga i frågor som har med miljö, jordbruk och djurhållning att göra.

Och de hyser stor kärlek till kor! I sin nya bok ”Kornas planet – om jordens och mångfaldens beskyddare” beskriver de människans och nötboskapens långa relation, genom historien.

Kor är inte klimatbovar

Hur viktiga korna har varit för mänsklighetens fortlevnad och kultur – och fortfarande är, även i den rika delen av världen.

– Ja, men i dag utmålas kon som den stora klimatboven. Det är orättvist eftersom korna tvärtom kan spela en viktig roll i ett mer hållbart jordbrukssystem, säger Gunnar som även är lantbrukskonsulent.

Läs också: Västgötabonden hade kon som alla trodde var utdöd

Mjölkkor bidrar till stor miljönytta

 Idag kan man njuta av den fria sikten över Strandsjön, vars strandängar hålls öppna av parets betande kor.
Idag kan man njuta av den fria sikten över Strandsjön, vars strandängar hålls öppna av parets betande kor. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Den miljönyttan kan uppväga utsläppen av metangaser menar han.

– Ja, metanet från kor och andra idisslare är en kraftig klimatgas men den försvinner ur atmosfären efter tio år. Så länge djuren inte blir fler ökar inte halten En annan större källa till metanutsläpp är utvinning av fossila bränslen, men det är korna som får skulden, säger han.

 Kossan Borta med sin kalv Älva. De liksom resten av flocken är en blandning av mjölkko- och köttraser.
Kossan Borta med sin kalv Älva. De liksom resten av flocken är en blandning av mjölkko- och köttraser. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Rätt använda kan kor ge stora vinster i allt från resurssnål produktion av livsmedel med hög kvalitet till biologisk mångfald och öppna landskap, menar de två makarna.

Ett bra exempel är de marker som omger deras egen gård intill Strandsjöns glittrande vatten. Där var det helt igenväxt av sly, buskar, säv och vass när de köpte gården för sex år sedan.

 Gunnar har skapat ett ört- och grönsaksland omgärdat av en vackert rundklippt häck.
Gunnar har skapat ett ört- och grönsaksland omgärdat av en vackert rundklippt häck. FOTO: Fotograf Maria Hansson

I dag är det mjukt betade strandängar, skapade av deras egna tio kor som nyfiket blickar mot oss.

De är stora djur, 600-700 kilo tunga som fullvuxna. En blandning av olika raser, som mjölkko-rasen SRB och köttraserna angus och hereford.

I naturbetesmarken trivs blommor och örter

 I sluttningen ned från huset ned mot sjön trivs både odlade och vilda växter.
I sluttningen ned från huset ned mot sjön trivs både odlade och vilda växter. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Den stora ledarkon Bossa, med brun päls och vitt ansikte, går i sakta mak mot Gunnar och Ann-Helen och vill gärna bli kliad bakom örat. Mängder av örter och blommor trivs här i naturbetesmarken i dag. Efter att motorsågarna först gjorde grundjobbet har korna tagit vid och håller nu landskapet öppet.

Komockor perfekt livsmiljö för insekter

 För 100 år sedan fanns kor och komockor i varenda hage, när i snitt var fjärde svensk ägde kor. I dag är det mer koncentrerat kring färre men större gårdar
För 100 år sedan fanns kor och komockor i varenda hage, när i snitt var fjärde svensk ägde kor. I dag är det mer koncentrerat kring färre men större gårdar FOTO: Fotograf Maria Hansson

De platta komockorna som ligger här och där är perfekt livsmiljö för olika insekter och skalbaggar. Kryp som i sin tur är perfekta som mat för olika fåglar.

– Det är ett fågelparadis här, med en mängd olika fåglar, allt från häger till havsörn, säger Ann-Helen.

Kunniga odlare från Värmland

 Gunnar är en kunnig odlare och lantbrukskonsulent, kunskaper han har nytta av sedan han och Ann-Helen köpte gården Sunnansjö.
Gunnar är en kunnig odlare och lantbrukskonsulent, kunskaper han har nytta av sedan han och Ann-Helen köpte gården Sunnansjö. FOTO: Maria Hansson

Från början ingick inte kor i deras planer. De sålde sina lägenheter i Uppsala respektive Stockholm för att de ville odla grönsaker och frukt till husbehov och försäljning.

Särskilt Gunnar är en kunnig och erfaren odlare efter många år på Torfolks gård i Värmland, ett odlingskooperativ som var pionjärer inom ekologiskt jordbruk. Han var också en av Kravs grundare och förste ordförande. 

Gårdens mark svårodlad

 Gårdens gamla lada med många redskap och en av gårdens två traktorer.
Gårdens gamla lada med många redskap och en av gårdens två traktorer. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Han upptäckte snart att mycket av gårdens mark inte lämpade sig för odling, Den var stenig, sank och tung av lera. Då föddes tanken på att skaffa kor, för att vårda landskapet, få kött till hushållet och sälja köttlådor.

Även om både han och Ann-Helen har bott landsbygden stora delar av sina liv så hade ingen av dem haft egna kor. Och kor är inga enkla nybörjardjur fick de erfara. Som när kon Bossa fick en ful infektion på sin ena spene. Korna var inte tama, utan skyggade tillbaka när Ann-Helen och Gunnar försökte närma sig dem.

 De två kalvarna Spätzle och Grålla gillar att bli kliade på halsen och bakom öronen.
De två kalvarna Spätzle och Grålla gillar att bli kliade på halsen och bakom öronen. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Sedan kom grannen Lennart och visade hur de skulle göra. Han ställde sig på avstånd och började ropade på korna med hög och intensiv röst. Till sin förvåning såg de korna lystra och sakta närma sig Lennart trots de aldrig träffat honom tidigare.

– Vi kände oss som de amatörer vi var, säger Ann-Helen, som efter den lektionen har lärt sig konsten att locka till sig korna med egen variant av kulning.

Läs också: Kornas råmanden visar hur de mår

Kallar sig månskensbönder

 Vardagsrummet med timrade väggar och mycket litteratur om jordbruk och miljö.
Vardagsrummet med timrade väggar och mycket litteratur om jordbruk och miljö. FOTO: Fotograf Maria Hansson

I boken beskriver de den varma känslan när de stora korna hör deras rop och kommer dundrande genom hagen med kalvarna i släptåg. Korna har blivit betydligt mer tama, nästan som familjemedlemmar med olika personligheter. Ann-Helen och Gunnar kallar sig månskensbönder och har inkomster även från andra jobb som skribenter, föreläsare med mera.

Utökar med mustning

 I framtiden blir det cider och must från de över 120 äppelträd av olika sorter som Gunnar har ympat och planterat.
I framtiden blir det cider och must från de över 120 äppelträd av olika sorter som Gunnar har ympat och planterat. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Men de strävar mot att bli mer självförsörjande och öka försäljningen av gårdens produkter. Förutom grönsaker och kött snart även cider och must från de över 120 äppelträd av olika sorter som Gunnar har ympat och planterat. De är medvetna om att heltidsbönder har en betydligt tuffare verklighet.

 Den gamla jordkällaren byggdes av de första småbrukarna på gården och fungerar än i dag.
Den gamla jordkällaren byggdes av de första småbrukarna på gården och fungerar än i dag. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Men är bedrövade över trenden mot storskalighet och industrialisering av jordbruket, som allt mer ska konkurrera på en global marknad.

– En bonde förr var lite av renässansmänniska som kunde allt från att odla och sköta djur till att bygga, reparera maskiner med mera. I dag går det mot att allt fler blir företagsledare och räknenissar, säger Ann-Helen.

– Och ändå är det svårt att nå lönsamhet, fortsätter hon.

Ny småskalig trend

 Några av de grönsaker som Gunnar och Ann-Helen konserverat och mjölksyrat.
Några av de grönsaker som Gunnar och Ann-Helen konserverat och mjölksyrat. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Samtidigt pågår en annan trend mot fler småskaliga jordbruk, med olika ”ben” att stå på. Som att sälja grönsakskassar, köttlådor, egna ostar med mer. Plus alla de mindre lantbruk som kämpar på med hjälp av att någon i familjen har ett hel- eller deltidsjobb utanför gården.

– Det är politiska beslut som krävs. Sveriges livsmedelsstrategi borde gynna ett mer hållbart jordbruk, för böndernas, djurens, konsumenternas skull, säger Gunnar.

Landskapsmodellen en tänkbar lösning?

 Det uppländska landskapet kring Sunnansjögård, Heby
Det uppländska landskapet kring Sunnansjögård, Heby FOTO: Fotograf Maria Hansson

Han och Ann-Helen lanserar ”landskapsmodellen” som en tänkbar lösning.

– Ja, att man i större grad utgår från det landskap man lever och bor i. Det finns redan en växande rörelse för att öka kontakten mellan producenter och konsumenter lokalt, som REKO-ringar, gårdsbutiker och andelsjordbruk, säger Ann-Helen.

 Ann-Helen och Gunnar är kunniga miljö- och jordbruksdebattörer som hoppas på en politisk vilja till att stötta ett hållbart jordbruk.
Ann-Helen och Gunnar är kunniga miljö- och jordbruksdebattörer som hoppas på en politisk vilja till att stötta ett hållbart jordbruk. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Det kallar det ”relationsmat” då maten skapas i närheten där konsumenterna direkt kan se effekterna i landskapet av betesdjur och odlingar.

– Det kan hjälpa mindre lantbrukare och matproducenter att överleva eller starta nya företag. Vilket också kan ge nya, lokala jobb i gårdsbutiker och småskalig livsmedelsförädling med mera, fortsätter hon.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen