Gå till innehåll
Shopping Resor
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 6 februari 2019

Forskare: Smarta människor flyr landsbygden

Människor som flyttar från mindre till större orter har högre utbildning och högre IQ än de som bor kvar. Det visar forskare vid Linköpings universitet.

– Universiteten tar inte sitt samhällsansvar på allvar, kontrar glesbygdskämpen Malin Ackerman.

 Forskare menar att de som flyttar till större städer är smartare än de som bor kvar på landet.
Forskare menar att de som flyttar till större städer är smartare än de som bor kvar på landet. FOTO: Istock

Forskare från Linköpings universitet har studerat varför orter som fördubblar sin befolkning också ökar sina inkomster med 115 procent.

De presenterade nyligen sina resultat som visar att den gamla sanningen att det är storleken på orten i sig som spelar in, inte stämmer.

Stadsborna har högre IQ

Forskarna har analyserat uppgifter om utbildning, inkomst och IQ-nivå utifrån befolkningsregister mellan 1990-2012 och funnit att det är ”kvaliteten” på befolkningen som är avgörande.

De smartaste och mest välutbildade flyttar från de mindre orterna som därför får svårt att hålla jämna steg.

– Vissa områden blir utarmade när de mest välutbildade flyttar till större orter, då blir det så klart svårare att få fart på de mindre, säger forskaren Peter Hedström, till SVT nyheter Öst.

Högre kognitiv förmåga

De som flyttar från mindre till större orter har i snitt två års längre utbildning och betydligt högre kognitiv förmåga, mätt på en 9-gradig skala, menar forskarna.

– Så att det är ganska stor skillnad, säger Peter Hedström.

Läs också: Karins smarta idé – kartlägger landsbygdens alla ödehus

Ackerman: Forskarna har fel fokus

Malin Ackerman är opinionsbildare och kämpar för att utmana urbaniseringen. Hon bor själv i Lycksele och blir upprörd över forskarnas generaliserande slutsatser.

– Att påstå att vi på glesbygden inte bidrar eller har någonting att komma med stämmer inte. Jag blir förbannad över dessa rapporter. Det är ett klassamhälle och universiteten tar inte sitt samhällsansvar när de prioriterar medel till studier likt dessa, säger Malin Ackerman.

– Det vore bra om forskningen någon gång kunde intressera sig för att undersöka motsatsen, hur glesbygden faktiskt bidrar. Bristen på högkvalificerade jobb i glesbygd är också en del av problemet vilket staten kan påverka om de vill.

Läs också: Malin Ackermann: Nej – stockholmare är inte smartare än vi på landsbygden

Gör som 60 000 andra!

Missa inte Lands nyhetsbrev

Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Populära ämnen på Land.se

Läs artiklar i säsong

Till toppen