Gröna vågen sveper över stad och land
Intresset för självförsörjning ökar stadigt. En andra grön våg drar över landet. Den första inleddes på 1970-talet, och begreppet myntades faktiskt just här i tidningen Land!
Reko-ringar, gerillaodling, örtagårdar på stadstaken och fler människor som flyttar till glesbygdskommuner än som flyttar därifrån. Trenden är tydlig – och det finns både likheter och skillnader mot 1970-talets gröna våg.
– Jakten på autenticitet är densamma nu som då, liksom att det är en konsumtionskritisk rörelse som ifrågasätter vårt sätt att leva, säger Emil Sandström, som är forskare och universitetslektor vid avdelningen för landsbygdsutveckling på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
– 1970-talets gröna våg var mer politisk och vänstervriden. Det var mer ”upp på barrikaderna”. Den nya gröna vågen verkar vara mer politiskt lågmäld, diversifierad och samtidigt individualistisk. Och det handlar lika mycket om att intresset för självförsörjning och odling ökar inne i städerna, som att folk väljer att flytta ut på landet, säger han.
Läs också: Krönika: Är det verkligen ”vänster” att bry sig om klimatet?
Förbereder sig för katastrof
I den gröna vågen ingår också så kallade preppers – personer som ser till att vara redo om den stora katastrofen skulle inträffa.
– Det finns en ökad krismedvetenhet hos folk idag. Det kan handla om allt från klimathotet till att ”ryssen kommer”.
Samtidigt är tanken på självförsörjning något som börjat genomsyra hela samhället. Inom politiken pratar man om att öka självförsörjningsgraden för landet, och för gemene man har det blivit mer accepterat att sänka tempot och ägna mer tid åt sig själv och familjen.
– Det finns en idé om att det goda livet finns på landsbygden, utan stress och timslånga bilköer till och från jobbet varje dag. Den nya gröna vågen är också en del av en bred och internationell omställningsrörelse till ett hållbarare liv.
Läs också: Lisa och Henrik lämnade stan för gård på landet
Fler små gårdar
För första gången sker nu en ökning av antalet små gårdar i landet (upp till fem-tio hektar). De riktigt stora jordbruken fortsätter öka, medan mellanskiktet på 50-150 hektar fortsätter minska.
– De små gårdarna har blivit multifunktionella, säger Emil Sandström. Man kanske bygger om ett uthus och börjar ta emot gäster, skaffar lite får för gästerna att klappa och så har man plötsligt både ull och kött att ta hand om. Man hittar nya verksamheter helt enkelt, säger Emil Sandström.
Internet underlättar
Dagens kommunikationer, där mycket kan skötas över internet, har också förenklat för den som vill flytta ut på landet.
– Det är nu fullt möjligt att jobba som konsult hemifrån, driva ett månskensjordbruk i Värmland och åka in till jobbet i Stockholm någon dag i veckan.
Läs också: De startar resebyrå för tågcharter: ”Intresset har vuxit explosionsartat”
Kommentarer
Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.