Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 1 februari 2018

Här får alla vara med och bestämma

Lekplatser, bryggor eller bättre belysning – invånarna själva avgör vad som ska förbättras i Nässjö kommuns småsamhällen. Satsningen är den första i sitt slag i Sverige.

 Tindra Gustavsson-Lund är en av många unga som röstade i Fredriksdal. Hinderbana och upprustad badplats blev Tindras val.
Tindra Gustavsson-Lund är en av många unga som röstade i Fredriksdal. Hinderbana och upprustad badplats blev Tindras val.

Den stora ruschen kommer strax efter klockan fyra på eftermiddagen. Ett tiotal barn som går i skola inne i Nässjö stad kommer hem med skolbussen och rusar fram mot det röstningstält som är uppställt utanför förskolan i Fredriksdal, en mindre ort en mil sydväst om Nässjö. Jennifer Cronborn och Karolina Haag Sjöberg från kommunen redogör överskådligt för de åtta olika valalternativen. Det bjuds på chips och skumtomtar som stelnat i kylan och en efter en lägger barnen sina röstlappar i den framställda valurnan. Någon nedre åldersgräns för röstandet finns inte.

– Jag röstade på hinderbanan, och en förbättring av badplatsen, säger tioåriga Tindra Gustavsson-Lund.

Röstar för barnen

Trots den rätt kyliga kvällen vill många lägga en röst. Bilar stannar och närboende kommer ut för att samtala. Jerker Lind har hämtat sönerna Hugo och Ludvig på förskolan i närheten och lägger en röst på vägen hem. 

Läs också: Kliv av bussen var du vill – snart verklighet i Örebro

– Jag röstar med tanke på barnen, säger han och visar sin valsedel. En upprustning av lekplatsen och en hinderbana avsedd för lek och träning är de förslag han kryssat för.

Omröstningen är kulmen på ett kommunalt initiativ som kallas medborgarbudget. För att förhindra att bara centralorten Nässjö ska sluka de kommunala resurserna har åtta mindre orter i kommunen, alla med några hundratals invånare, fått komma med idéer på hur de vill utveckla sina samhällen. Alla som bor i de aktuella orterna har kunnat lägga förslag som ska handla om en förbättring som antingen gör samhället mer attraktivt, tryggare eller helt enkelt till en bättre plats att bo på. Förslaget ska vara en fysisk investering, något som syns.

Hinderbanan vinnare

Lekplatser, badplatser, belysning, bänkar och blomsterplanteringar är några av de vanligare förslagen som kommit fram. Varje ort har fått en halv miljon kronor till sitt förfogande.

Det eller de förslag som får flest röster blir sedan verklighet i samarbete mellan kommunen och de boende. Till omröstningen i Fredriksdal kom det in 29 förslag, som därefter kokades ner till åtta olika alternativ som gick att rösta på. 

Vinnare blev hinderbanan med 28 procent av rösterna.

– Det viktigaste är demokratiaspekten, att man ger invånarna makt och inflytande att påverka sin närmiljö, säger projektledaren Jennifer Cronborn från Nässjö kommun.

Fler barn är ute

20 minuters bilfärd norr om Fredriksdal ligger det gamla brukssamhället Äng. I dag arbetspendlar många till Jönköping och Nässjö och förskolan är sprängfylld. I Äng genomförde man sin omröstning hösten 2016. Resultatet kan ses på den centrala lekplats där påtagligt fler barn än tidigare leker. 

Några gamla och tidigare rätt övergivna gungor har fått sällskap av nya klätterredskap. Dessutom är hinder till en skate- och kickbikebana på väg att köpas in. Hindren har ortens unga själva fått välja ut.

– Vi har inte så mycket aktiviteter här. Men nu finns det mer för barnen att göra utomhus, det var inte så lockande att vara ute tidigare, säger Nina Beckman.

Läs också: Faran över för byborna – Per fixar gångväg i snön

Hon och Pernilla Armgren möter upp på den rustade lekplatsen. De är båda uppväxta i Äng och återvändare efter ett antal år på annat håll. De berättar om ett stort lokal engagemang för sin ort, kallat ängagemang. Att de boende själva fick ta fram förslag till förbättringar är väldigt positivt, menar de.

– Ingen kan säga att man inte fått vara med. Alla kunde lämna in förslag och alla har fått vara med och rösta, fortsätter Nina Beckman.

Ny träffpunkt byggs

Längre österut, på gränsen till Eksjö kommun ligger samhället Ormaryd, vackert beläget vid Sjunnarydssjön. Runt 200 personer bor på orten som en gång växt fram kring en järnvägsstation.

Jonny Öggesjö följer med på stigen ner till Sjöparken, en ganska oansenlig plats vid sjön där en del tidigare haft båtar förtöjda. Nu håller platsen på att få ny skepnad. Två rektangulära ytor i sjökanten har fyllts upp med sten och grus och efter att socklar gjutits ska trädäck byggas. 20 båtplatser ska därefter ordnas längs trädäcken. Upprustningen av strandområdet var ett av de vinnande förslagen i den omröstning som hölls här för drygt ett år sedan.

– Tanken är att nyttja platsen mer, att göra det till mer av en träffpunkt, säger Jonny Öggesjö som var en av fyra som lade liknande förslag om att rusta upp platsen vid sjökanten.

Några hundra meter bort visar han också den så kallade byarundan, en promenadrunda i utkanten av samhället som tidigare var beckmörk vintertid. Nu har rundan fått gatlampor. Även det var ett vinnande förslag i omröstningen.

Läs också: Bästa tipsen – så får du råd att förverkliga byprojektet

”Har lärt känna varandra”

Jonny Öggesjö menar att medborgarbudgeten gav ny energi till samhället.

– Folk marknadsförde sina egna förslag. Det här har gett ett naturligt samtalsämne på byn, säger han.

Alla de åtta orterna i Nässjö kommun har nu haft var sin folkomröstning. Men projektet med medborgarbudget är inte avslutat för det. Under 2018 och 2019 ska ytterligare omröstningar ske på sju av orterna. Då ska nya förslag vaskas fram, röstas ignenom och genomföras. Tvåstegsraketen är en fördel, menar Jennifer Cronborn. Under resan har kommunen, och Jennifer Cronborn i synnerhet, skapat avsevärt bättre relationer med de boende i de tidigare ganska bortglömda småsamhällena.

– Vi har lärt känna varandra bättre, och det gör allting mycket enklare i nästa omgång, säger hon.

Risk för fördomar minskar

Hans Abrahamsson, docent i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet, har för arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landstings räkning tittat närmare på vad det innebär att använda sig av medborgarbudgetar. Den stora vinsten är att man gör något med medborgarna, inte för dem, menar han. Genom att människor träffas minskar också risken för fördomar och intresset för att engagera sig i sitt lokalsamhälle ökar, enligt Hans Abrahamsson.

Läs också: Nominera din landsbygdshjälte till Land-stipendiet 2018!

Syfte: Att stärka demokratin

• Det främsta syftet med att använda medborgarbudget är att stärka demokratin samt öka förtroendet och tilliten för det politiska systemet.

• I Sverige har metoden bland annat testats i Avesta, Haninge och Uddevalla. Tidigare har det dock främst handlat om att invånarna har fått bestämma utformningen av exempelvis ett torg eller en park. Satsningen i Nässjö är avsevärt större, och den första i sitt slag på landsbygden.

• Även i Uppsala kommun ska man nu använda sig av medborgarbudget för att utveckla kommunens mindre samhällen.

Källor: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Nässjö kommun, SVT och forskaren Hans Abrahamsson.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen