Jan Björklund: I många delar blir strandskyddet ett hinder för utveckling

Partiledarintervju – del 7

Vilka förslag har de åtta riksdagspartierna för de små kommunerna, den svenska maten, sjukvården och vägarna på landsbygden? Här är del 7 i Lands serie av partiledarintervjuer inför valet i höst, med Liberalernas partiledare Jan Björklund.Läs också: Del 1 – Stefan LöfvenLäs också: Del 2 – Isabella LövinLäs också: Del 3 – Jimmie ÅkessonLäs också: Del 4 – Jonas SjöstedtLäs också: Del 5 – Annie LööfLäs också: Del 6 – Ulf KristerssonLäs också: Del 8 – Ebba Busch Thor

Flygplan från närbelägna Bromma flygplats dånar över den lilla skogsdungen i Jan Björklunds villakvarter i norra Stockholm.

Här bland tallar och stenbumlingar har han lekt kurragömma med sina söner och hit går han för att samla tankarna inför partiledardebatter.

Men hans hembygd och barndomstrakter är västgötska Skene, vilket hans dialekt skvallrar om.

Jan Björklunds hembygd Skene

Hur mår din hembygd?

– Skene mår bra. Där finns mer folk, jobb och välstånd än när jag var barn. Ändå drabbades området av en stor chock faktiskt när hela textilbranschen lades ned. Det kunde ha gått rakt ned i källaren för Borås och trakten runt om kring, som Skene. Men det gjorde det inte, på grund av den småföretagaranda som kallas Knalleandan. Det säger mig hur avgörande det är med företagsklimat för att landsbygden ska frodas.

Har Skene gjort något särkilt för företagsklimatet, som andra kan ta efter?

– Nja, det vet jag inte, hehe, det finns säkert en massa projekt. Men i grunden hjälper det inte om inte entreprenörsandan finns. Sedan är det inte bara kommunerna utan också synen på småföretag på statlig nivå. Det handlar om arbetsrätt, byråkrati, skatter för företagare med mera.

Så Skene behöver ingen medicin?

– Nja, det är ju högkonjunktur nu. Sen är det andra saker, som hela Sverige behöver. Skolresultaten sjunker, vi har utmaningar med integration, brottsbekämpning…

I storstäderna en brutalisering som kräver mer polisinsatser och hårdare straff, medan det på andra håll är nedlagda polisstationer och ingen polis alls. Som i Skene, närmaste poliskontor finns i grannorten i Kinna men det är bara öppet på kontorstid.

Så fler poliser på landsbygden är viktigt?

– Ja, polisens närvaro för att människor ska känna sig trygga är viktigt. Känslan av att myndigheterna överger bygder är väldigt stor på många håll och det är inte bara en känsla utan det är på riktigt. Men det är klart, det är en balansgång. Det går inte att upprätthålla alla funktioner överallt hela tiden.

Små kommuner

Hur ska de små kommunerna med minskande befolkning överleva?

– Till syvende och sist är det möjligheterna att kunna försörja sig, det ekonomiska, som avgör i fall människor kan bo på landsbygden eller inte. Som inflyttad från landsbygden kan jag känna att det ofta blir ett snävt 08-perspektiv i politiken. Ta till exempel reseavdraget. Det går inte att ha samma syn på bilen i Stockholms innerstad som i inre Norrland.På lands- och glesbygden, är man beroende av bilen och där borde det vara betydligt generösare reseavdrag än i områden där det finns mycket kollektivtrafik. Där borde avdraget snarare stramas åt.

Ni vill ändra i strandskyddet också?

– Ja, många kommuner på landsbygden har vacker naturmiljö, som många uppskattar och vill bo i, som är en konkurrensfördel. Men då har vi regler för byggande i Sverige som också är likadana vare sig man vill bygga i Stockholms skärgård eller i Norrlands inland. Så i många delar av Sverige blir ju strandskyddet ett hinder för utveckling. Det är en sak vi borde ändra på för att underlätta för små kommuner.

Att förstatliga skolan menar du skulle gynna krisande små kommuner?

– Ja, avfolkningskommunerna får ju problem med skatteintäkterna. De har samma behov av äldreomsorg och skola som alla andra men de som har höga inkomster och betalar mer i skatt flyttar därifrån. Vårt förslag är att man borde förstatliga skolan, så att staten tar över hela den kostnaden. Det skulle lätta kraftigt på trycket för de kommunerna då skolan är en mycket stor del av en kommuns budget.

Den svenska maten

Allt fler konsumenter vill ha svensk mat. Hur viktig är svensk livsmedelsproduktion?

– Den är viktig ur flera aspekter – för landsbygden förstås och ur ett slags beredskapsskäl som återigen har blivit viktigare nu. Och för att landskapen ska hållas öppna. Sen så måste det balanseras. Jag är liberal och för marknadsekonomi, vilket betyder att jag tycker att det ska vara konsumentens val som styr.

Så samhället ska inte stötta eller reglera livsmedelsproduktionen?

– Beredskapsdelen måste staten ansvara för så klart, och det pågår nu en ganska stor totalförsvarsutredning. Men i övrigt så menar jag att livsmedelsmarknaden, konsumenternas val på marknaden, måste avgöra. Att ha produktionsmål tycker jag är mycket tveksamt, det har vi inte för något annat. Det är planekonomi för mig.

Hur ska svensk mat stå sig i konkurrensen från billig importmat? Att svenska bönder har konkurrensnackdelar.

– Det är snarare regelbördan för svenska bönder vi ska titta på, utan att peka ut någon särskild regel. Sverige går alltid lite längre än alla andra och man måste fundera över om det verkligen är rimligt. I slutändan konkurreras ju svenskt jordbruk ut och då får man ändå köpa maten från de länder som har sämre regler. Det är en balansgång, ibland tycker jag att det blir för extremt.

– Sen är ju jordbrukspolitiken Europastyrd, som gör att det blir så lika villkor som möjligt, vilket i grunden en fördel för svenska bönder.

Framtidsvision

Vilken är Liberalernas framtidsvision för landsbygden?

– I grunden att hela Sverige ska leva. Och den nya tekniken ger nya möjligheter för kvalificerade tjänstejobb på landsbygden. Och så fler poliser och polisstationer, en statlig skola med större jämlikhet över landet plus ett ändrat strandskydd.

– Men politiken kan inte kommendera fram utvecklingen som det ibland låter i den regionalpolitiska debatten. Det är människors och företags egna val som avgör, men vi måste skapa förutsättningar.

Sjukvården

Hur ska bristen på läkare och sjuksköterskor i mindre kommuner på landsbygden lösas?

– Det gäller inte bara läkare och sjuksköterskor, det gäller lärare och flera andra yrken. All högutbildad personal är svårare att rekrytera. När det råder allmän sjuksköterskebrist då uppstår den största bristen där. I grunden behöver man utbilda fler. Sen är det lönevillkoren för de här yrkesgrupperna. Och det måste vara attraktivt att flytta dit med familjen, partnern ska också ha ett jobb. Är båda välutbildade gäller det att fixa och laga för kommunerna så att det funkar. Inte bara att sätta ut en annons. Olika kommuner har olika utmaningar.

I dag kan vården vara olika beroende på var i landet man bor. Hur ska den bli mer jämlik?

– Den statliga styrningen måste öka, men det kommer ändå att vara en avståndsskillnad till ett större akutsjukhus beroende på var man bor. Då får man i stället säkerställa att det finns helikoptertransporter och ambulansstationer.

Fler ambulanser alltså på landsbygden?

– Ja, eller att man inte lägger ned ambulansstationer, som man diskuterade i Västerbotten till exempel. Där var det en ambulansstation som låg långt från sjukhuset och så skulle ambulansen istället vara på sjukhuset. Det viktiga är var ambulansen är stationerad från början, så att man inte behöver en tilltransport på en halvtimme. Bättre att ambulansen bara behöver köra ena sträckan.

Liberalerna vill också återinföra vårdbiträdesyrket?

– Ja, det är ett problem att vi i Sverige har avskaffat den personalkategorin. Den krävde ingen utbildning egentligen. De bar matbrickor, bäddade sängar och utförde andra uppgifter som inte är medicinska. Att återinföra vårdbiträden skulle i ett slag minska sjuksköterskebristen, då det frigör tid för sjuksköterskor så att de kan göra det som de är utbildade för.

Behöver staten styra mer över vården?

– Det är otroligt ineffektivt att alla landsting ska ha den högspecialiserade vården. Om man delar upp den så att olika landsting har olika specialiteter så blir kvaliteten högre och landstingen frigör resurser till annan vård.

Du tror att fler privata vårdgivare skulle vara bra för landsbygden i norra Sverige?

– Ja, vårdköerna är längst i Norrlandslänen. Det är delvis ideologiskt betingat, alla de landstingen är i princip styrda av Socialdemokraterna som vägrar att släppa in privata vårdcentraler och alternativ utan landstingen ska klara allt.

Men finns det privata bolag som vill etablera sig där, det brukar vara svårt i glesbygd?

– Absolut, det beror ju på att Norrlands landsting inte släpper in dem. Bollnäs sjukhus är ett undantag, det är nu privatdrivet och folk i bygden vallfärdar dit och tycker det är jättebra. Naturligtvis spelar det in att det är längre avstånd och färre människor som bor där men det är också en politisk inställning.

Landsbygdskommittén

Vilka är era viktigaste förslag ur Landsbygdskommittén?

– Ett ändrat strandskydd, fler poliser och ett bättre reseavdrag, bland annat.

Jan Arne Björklund

Ålder: 56 år.

Bor. I villa i Bromma i norra Stockholm.

Gör: Partiledare för Liberalerna.

Familj: Hustru Anette, sönerna Jesper, 17 år, och Gustav, 13 år.

Intressen: ”Jag har två tonåringar så det är klart att de tar mycket av den tid jag har över. Övningskör gärna med 17-åringen. Annars läser jag och tar det lugnt, då det här livet är ganska intensivt.”