Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 1 augusti 2018

Ulf Kristersson: Blir maten mycket dyrare väljer många att köpa importerat

Strängnäs

Moderaterna vill satsa rejält på landsbygdens vägar och på bättre tågpendling. Och partiledaren Ulf Kristersson vill ha mer viltkött i butikerna.

 Moderatledaren Ulf Kristersson framför sitt jaktlags marker i Sörmland.
Moderatledaren Ulf Kristersson framför sitt jaktlags marker i Sörmland. FOTO: Thomas Carlgren

Partiledarintervju – del 6

Vilka förslag har de åtta riksdagspartierna för de små kommunerna, den svenska maten, sjukvården och vägarna på landsbygden? Här är del 6 i Lands serie av partiledarintervjuer inför valet i höst, med Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.Läs också: Del 1 – Stefan LöfvenLäs också: Del 2 – Isabella LövinLäs också: Del 3 – Jimmie ÅkessonLäs också: Del 4 – Jonas SjöstedtLäs också: Del 5 – Annie LööfLäs också: Del 7 – Jan BjörklundLäs också: Del 8 – Ebba Busch Thor

Vi hade nästan väntat oss att han skulle komma jaktklädd till intervjun, då vi ses vid Lida herrgård i Sörmland där Ulf Kristerssons jaktlag har sina jaktmarker.

Moderaternas partiledare upptäckte jakten i vuxen ålder och älskar att vara i den sörmländska naturen och jaga vildsvin, hjort och älg.

Han är uppvuxen i Torshälla utanför Eskilstuna, men bor sedan länge i Strängnäs som han ser som sin hembygd.

Ulf kristerssons Strängnäs

Hur mår din hembygd?

– Strängnäs mår ganska bra, det är en inflyttningsort. Dels är det många som flyttar tillbaka när de har pluggat klart och bildar familj, som jag och min fru, dels är det många yngre pensionärer som tycker att det finns ett bra socialt liv här.

– Och det är ganska bra kommunikationer. Många pendlare har lite drygt en timme från dörr till dörr. Dock inte alltid, häromdagen åkte min hustru tåg i fyra timmar istället för en och var inte glad på SJ, haha. Men när det funkar så är det väldigt bra.

Så Strängnäs har egentligen inga större problem som måste åtgärdas?

– Nej, det tycker jag nog inte. Nästan alla slags jobb finns tillgängliga här i Strängnäs eller i Eskilstuna, Södertälje eller i Stockholm. Det är inte alla kommuner som har tre så pass stora städer på pendlingsavstånd.

Små kommuner

Hur ska de små kommunerna med minskande befolkning överleva?

– Vi har ett kommunalt utjämningssystem för att det i grunden ska vara ungefär lika förutsättningar. Sen är vissa saker svåra att klara för kommuner med bara några tusen invånare, som att exempelvis ha rätt specialistkompetens.

– Det kan få förödande konsekvenser, när det handlar om allvarliga fall som när ett barn far illa hemma och man inte har rätt kompetens i kommunen. Därför tror jag på att kommuner ska jobba mer tillsammans och så att de inte behöver ha all kompetens själva.

Vissa kommuner har nackdelar, långa avstånd till exempel, hur ska de klara jobb och företagande?

– Man måste vara ärlig och säga att läge alltid kommer att ha betydelse. Ligger man nära en större stad så är det lättare. Det kommer alltid finnas kommuner som har det tuffare än andra.

– Men i en tid av ökad urbanisering så kommer det att finnas en lockelse i mindre orter där allting är nära, med fin natur och trevlig livsmiljö. Då blir den digitala infrastrukturen väldigt viktig.

– De fysiska avstånden kan vi inte göra något åt, men andra avstånd kan vi påverka. Så kombinationen järnväg, väg och digital infrastruktur kan göra ganska mycket.

Behöver de också kollektivtrafik?

– Jo, även på mindre orter ska man ganska lätt kunna ta sig in till närmaste stad eller större ort. Därför kommer traditionella kommunikationer att förbli otroligt viktiga, även om tåg mellan varje mindre ort är orealistisk.

– Vad gäller den framtida satsningen på nya snabbtåg så tvingas man när resurserna är begränsade att välja. Då är det viktigare att se till att pendlingen mellan våra mindre orter och större orter fungerar riktigt bra i stället för att vinna en timmes restid mellan Stockholm och Göteborg.

Vägarna på landsbygden

Hur ser du på underhållet av små vägar, många är i uselt skick?

– Vägarna kommer att vara fortsatt viktiga, på många ställen är bilen själva förutsättningen. I vår senaste budget, med exakt samma ramar som regeringen vad gäller tåginvesteringar, har vi dessutom lagt en halv miljard mer än regeringen på årsbasis för upprustning av vägnätet.

– Vi tycker att det finns så många ställen där vägnätet svajar, där det är trafikfarligt och skapar väldig irritation. Och så har vi många vägar som skulle vara säkrare om det bara fanns mitträcke, till exempel.

Sjukvården

I dag kan vården vara olika beroende på var i landet man bor. Hur ska den bli jämlik?

– Ojämlikheten beror på att vissa platser har sämre resultat och det är oacceptabelt tycker jag. Då handlar det ju om, vilket det är en stor diskussion om just nu, vilken sjukvård ska finnas överallt? Typ vanlig primärvård och sådan vård som måste finnas tillgänglig överallt.

– Sedan vilken vård är så pass avancerad att det är bättre att åka lite längre och få väldigt högspecialiserad vård?

Hur tycker moderaterna att vården ska förändras?

– De flesta verkar vara överens om att drabbas du av något riktigt allvarligt är det faktiskt bättre att åka någonstans där de har tagit hand om just din sjukdom förut. Så lite mer av specialisering av den riktigt avancerade sjukvården, men mycket mer tillgänglighet av annan, nära vård.

Och så borde vårdcentralerna samarbeta mer med psykiatrin eftersom psykisk ohälsa är ett av Sveriges största problem.

Vill ni återinföra kömiljarden?

– Ja, i vår budget breddar vi och bygger ut kömiljarden ganska rejält till 3 miljarder kronor. Det är jättebra att vi har världsledande sjukvård, men den gör inte så mycket nytta om människor inte kommer fram.

– När vi hade långa köer förra gången skapade vi kömiljarden – pengar som gick till de landsting som systematiskt betade ned sina köer och minskade väntetiderna och det funkade otroligt bra. Nu har köerna fördubblats på några år. Det är tredubbla köer på barn- och ungdomspsykiatrin.

Hur ska mindre sjukhus klara att erbjuda högkvalitativ vård?

– Det finns exempel på privata aktörer som har etablerat sig och visat att även små sjukhus kan specialisera sig.

– En av fördelarna med att tillåta privata aktörer och är att det ökar chansen att få många olika utförare. Det är ingen slump att de landsting som har kortast köer också uppmuntrar fler privata aktörer.

Hur ska bristen på läkare och sjuksköterskor på landsbygden lösas?

– På lite längre sikt – om ska man få folk att jobba på ställen som är lite mindre attraktiva – måste man se till att vara en otroligt bra arbetsgivare. Tror också att man måste betala högre löner.

Hur ska landsting med svagt skatteunderlag ha råd med det?

– Tittar man på vad de betalar till stafettläkare så är det ju inte pengarna som saknas. Det är något som är problematiskt när landsting inte uppfattas som attraktiva arbetsgivare, att de har höga sjuktal och så vidare.

– Det är något i det offentliga, politiska beslutsfattandet som gör att det uppfattas byråkratiskt och långt till närmsta chef och så vidare.

Idealvision för landsbygden i framtiden?

– Landsbygden kan erbjuda något annat än de växande städerna. Det är viktigt att fler ställen kan vara möjliga att ha som bas, fast du jobbar eller driver företag någon annanstans.

– Men då är vi tillbaka i behovet av digitala kommunikationer. Att det räcker att man är i stan en-två gånger i veckan, resten kan man sköta hemifrån.

Den svenska maten

Allt fler konsumenter vill ha svensk mat. Hur viktig är svensk livsmedelsproduktion?

– Det finns ett stort intresse i politiken, det märks bland annat genom den stora samsynen kring målen i livsmedelsstrategin. I grund och botten tycker jag att det är bra att man värdesätter svensk mat.

– Men med det sagt finns ett antal bekymmer. I Sverige har vi väldigt högt ställda krav på livsmedelsproduktionen, bland annat höga miljö- och djurskyddskrav.

Är inte de kraven bra?

– Jo, de är i grunden bra. Men det finns en risk att om vi gör det väldigt mycket svårare i Sverige blir maten så mycket dyrare att många väljer att köpa importerat i alla fall.

– Ytterst handlar det om att få bredd på marknaden. Man kan inte bara sälja det allra dyraste till dem som har allra mest betalningsvilja.

Hur ska svensk mat stå sig i konkurrensen, vill ni ge stöd?

Nej det kan man inte göra riktigt. Det ska ju vara en konkurrens på lika villkor. Men Sverige tenderar ofta att vara bäst i klassen och gå längre och inför tuffare och svårare regler än i andra EU- länder.

Vill ni förenkla reglerna för livsmedelproduktion och hur i så fall?

– Ja, politiken har länge varit fylld av massa regler och begränsningar istället för att se att det här är människor som kan driva företag som gör att landsbygden kan hållas levande.

– Vi vill bland annat ompröva de regler för livsmedelsproduktion som är mycket mer långtgående än i jämförbara konkurrentländer.

– Därför tycker jag att det här med gårdsförsäljning av alkohol är utomordentligt bra, även om det är i liten skala. Jag ser det som en förenklingsinsats.

Ni vill sänka dieselskatten för lantbrukare också?

– Ja, för att stärka de gröna näringarnas konkurrenskraft satsar vi 800 miljoner kronor de kommande fyra åren för en skattenedsättning för diesel som används inom jord- och skogsbruk.

Du vill slå ett slag för viltkött också?

Ja, det är obegripligt att vi inte kan få in mer viltkött i konsumentledet. Det är många som pekar på potentialen som finns, inte minst i vildsvinskött. Där kan man få ut mycket mer.

Stämmer det att ni vill förenkla reglerna för riksintressen?

Ja, idag finns 10-15 olika riksintressen som bevakas av flera olika statliga myndigheter. Det ställer till det för skogsägare som plötsligt står där med skog som man haft i släkten i många år och nu inte får avverka.

– Även ambitiösa kommuners möjligheter att använda sin egen mark till bra saker, som bostäder, begränsas kraftigt av detta.

Landsbygdskommittén

Vilka förslag i Landsbygdskommittén är era hjärtefrågor?

– Ett differentierat strandskydd är viktigt. Små glesbygds- och landsbygdskommuner har ofta sjöar som skulle vara attraktiva att bo nära om det blev möjligt. Och så vikten av tillgång till digital infrastruktur.

FOTO: Thomas Carlgren

Ulf Kristersson

Bor. I villa i Strängnäs.

Ålder: 54 år.

Gör: Partiledare för moderaterna.

Familj: Hustrun Birgitta, tre döttrar Siri, 17 år Signe och Ellen, 14 år, två katter.

Intressen: Löpning, en bra vecka springer jag 3-4 mil, men senaste 7 månader har inte varit de bästa löparmånaderna. Fotointresse och hängivet road av svensk popmusik, särskilt Eskilstunabandet Kent.

Relaterade artiklar

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen