Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 7 juni

Karin öppnade vedugnsbageri i Maspelösa

Maspelösa

Karin Lorin trivdes inte på sitt jobb och bestämde sig för att ge sin stora hobby en chans. Nu driver hon ett välbesökt vedugnsbageri och café på sin 1800-talsgård.

 Karin Lorin gör succé med sitt vedugnsbageri och café på gården Maspelösa på den östgötska landsbygden.
Karin Lorin gör succé med sitt vedugnsbageri och café på gården Maspelösa på den östgötska landsbygden. FOTO: Peter Ericsson

Elden sprakar inne i den murade vedugnen som är sotig på utsidan av flitig användning. Karin för in en plåt med surdegslimpor för gräddning.

Det doftar en blandning av nybakat och vedbrasa inne i den gamla ladugården där hennes företag Boställets vedugnsbageri huserar.

Vedugnen eldas på kvällen

 Vedugnen är Karins stolthet. Inte många bagerier har en sådan och gräddningen i den ger brödet en krispig skorpa.
Vedugnen är Karins stolthet. Inte många bagerier har en sådan och gräddningen i den ger brödet en krispig skorpa. FOTO: Peter Ericsson

Vedugnsbagerier är ganska ovanliga och Karin berättar stolt om hantverket bakom. Om hur ugnen på kvällen eldas med 50 kilo björkved som får brinna ut – sedan stängs spjällen så att värmen kan fördela sig jämnt i ugnen under natten.

– På morgonen när det är dags att baka av surdegsbröden som vilat i kylen sedan ett dygn, då är det ungefär 250 grader i ugnen, berättar Karin.

– Resultatet blir så bra med en härlig skorpa runtom bröden.

Läs också: 20 svenska resmål för dig som gillar häftig natur

Karin och Ulf Lorin

Familj: Varandra och barnen Algot, 19 år, Ebba, 17 år och Ester, 14 år.

Bor: I Maspelösa Boställe, två mil utanför Linköping.

Ålder: 50 och 53 år.

Yrke: Karin driver Boställets Vedugnsbageri, Ulf jobbar på miljö- och samhällsförvaltningen på Linköpings kommun.

Husfakta: Byggt på 1870-talet, består av drygt 150 kvadratmeter fördelat på sju rum och kök. Tomten är på cirka 1 800 kvadratmeter.

Intressen: Gemensamma intressen är resor och trädgård.

Många sorters bakverk

 Färgglada mönster på cementklinkergolvet och den storblommiga tapeten ger fin kontrast mot den gamla vedspisen.
Färgglada mönster på cementklinkergolvet och den storblommiga tapeten ger fin kontrast mot den gamla vedspisen. FOTO: Peter Ericsson

Under de senaste åtta åren har det bakats för fullt här. Allt från olika sorters surdegsbröd till bullar, kakor, semlor och våfflor.

– Jag älskade att baka redan när jag var liten och minns en chokladsockerkaka jag gjorde tillsammans med en kompis i sjuårsåldern. Men jag hade aldrig trott att jag skulle arbeta med det någon gång, berättar Karin och slår sig ned på en av stolarna i sitt kafé.

Ville hem till Östergötland

 Huset byggdes 1870 och var så slitet att Karin och Ulf fick börja med en helrenovering.
Huset byggdes 1870 och var så slitet att Karin och Ulf fick börja med en helrenovering. FOTO: Peter Ericsson

Utbildad till agronom arbetade hon under många år på Jordbruksdepartement i Stockholm, då hon och maken Ulf bodde i Uppsala.

För att komma närmare sina föräldrar då barnen var små flyttade hon tillbaka till sina hemtrakter i Östergötland med familjen 2005.

 Familjen trivs med sitt liv på gården. På bilden syns Karin, Ulf och dottern Ester. De två andra barnen, Algot och Ebba, saknas på bilden.
Familjen trivs med sitt liv på gården. På bilden syns Karin, Ulf och dottern Ester. De två andra barnen, Algot och Ebba, saknas på bilden. FOTO: Peter Ericsson

– Vi hade en lägenhet mitt i centrala Uppsala och längtade till ett hus på landet. Mina föräldrar tipsade om den här 1800-talsgården bara en mil från mina rötter i Västerlösa. Vi tyckte att läget var så vackert och såg en stor potential, berättar hon.

Stort renoveringsbehov

 Färgglatt och rustik stil präglar familjen Lorins hus. Här är hallen med brädtak och lättskött stengolv.
Färgglatt och rustik stil präglar familjen Lorins hus. Här är hallen med brädtak och lättskött stengolv. FOTO: Peter Ericsson

Att huset skrek efter en helrenovering var inget som avskräckte – trots att hennes pappa rådde dem att bygga nytt i stället.

– Det indragna kallvattnet hade fryst sönder, det fanns ingen toalett eller fungerande dusch, isoleringen var dålig i både väggar och golv, det var väldigt låg takhöjd, säger Karin.

– Man kan lugnt påstå att mycket arbete krävdes. Men det blir inte samma grej att flytta in i ett nytt hus. Det är både kul och mysigt med lite historia, samt en helt annan charm, fortsätter hon.

Läs också: Alla våra bästa rabarberrecept hittar du här!

Slitigt arbete

 I dag är huset i fint skick men renoveringen var så jobbig att Ulf och Karin i dag skojar om att den nästan kostade dem äktenskapet.
I dag är huset i fint skick men renoveringen var så jobbig att Ulf och Karin i dag skojar om att den nästan kostade dem äktenskapet. FOTO: Peter Ericsson

Makarna gjorde en del grundarbete själva, som att gräva ur golven och ta fram de gamla brädorna i taket, men anlitade också hantverkare.

– När man läser i inredningstidningar låter det som att det är gjort på fem minuter att få fram taket. Men det höll nästan på att kosta äktenskapet, skojar Karin.

– Det är extremt mycket jobb. Vi skrapade bort mycket limfärg. För att inte prata om alla småspikar som satt i olika lager av skivor.

Experimenterade med surdeg

 Karin älskar surdeg och experimenterade mycket på egen hand med bakning som en hobby, innan hon tog steget att starta bageri.
Karin älskar surdeg och experimenterade mycket på egen hand med bakning som en hobby, innan hon tog steget att starta bageri. FOTO: Peter Ericsson

Karin arbetade några år på dåvarande SKL, Statens Kriminaltekniska Laboratorium, i Linköping. Men hon trivdes inte så bra och ville gärna prova något nytt och slippa pendla varje dag.

– Jag började experimentera med surdeg och läsa allt möjligt om surdegsbakning, då såddes ett frö. Vi hade en stor, tom ladugård här på gården och den kunde ju bli bageri, berättar hon.

Karin började gå flera kurser genom Eldrimner, ett nationellt resurscentrum för mathantverk, och fick praktisera på olika bagerier runtom i landet för att lära sig baka på riktigt.

Närproducerade råvaror

 Två tredjedelar av allt bröd säljs på gården. Resten till säljs i matbutiker, Vreta Kluster och på marknader i närområdet.
Två tredjedelar av allt bröd säljs på gården. Resten till säljs i matbutiker, Vreta Kluster och på marknader i närområdet. FOTO: Brobackens bageri

Hon berättar om surdeg med entusiasm, om hur dess betydligt längre jäsning, minst ett dygn, gör bröden både nyttigare och smakrikare än med vanlig jäst.

– Vi använder bara närproducerade råvaror och basen i bröden är mjöl, salt och vatten och surdeg. Och vi har blivit lite av brödsnobbar och vill helst inte äta massproducerade limpor med tillsatser. Så när vi är på resa letar vi hantverksbagerier, säger hon.

Café och bageri i ladugården

 Ladugården byggdes om till bageri och café.
Ladugården byggdes om till bageri och café. FOTO: Peter Ericsson

Verksamheten har sakta växt och via lån, samt bidrag från EU, kunde de bygga om ladugården till bageri och café.

Efter något år gick det så bra att Karin kunde säga upp sitt deltidsjobb som hon först behöll för säkerhetsskull. Hon har en heltidsanställd i företaget, samt sex timanställda.

– Jag och Fanny jobbar varannan helg och turas om att börja halv sex på morgonen och att vara kvar tills vi stänger. Sedan tar vi hjälp av sex skolungdomar. bland annat mina två äldsta barn Algot och Ebba, som går på schema på helger.

Blivit ett utflyktsmål

 Caféet har blivit ett utflyktsmål i sig, fler äter bullar och mackor här än de som köper för att ta med sig hem.
Caféet har blivit ett utflyktsmål i sig, fler äter bullar och mackor här än de som köper för att ta med sig hem. FOTO: Peter Ericsson

I dag är det lugnt i cafédelen, som har utökats på senare år med fler sittplatser. Från torsdag till söndag serveras här bland annat veckans soppa, brödbuffé och fika. Bullarna går nog allra bäst.

– Det är faktiskt fler som kommer hit för att äta här än att köpa med sig hem och det trodde jag inte innan. Men de ser det som ett utflyktsmål här på landet, avslutar Karin.

Läs också: Läskande fläderblomssaft – utan citronsyra

Så fixade Karin företaget

Finansieringen: Lån, investeringsstöd från EU och en del eget kapital.

Omsättningen: 2018 var den 2,8 miljoner kronor.

Marknadsföringen: Facebook, Instagram, egen hemsida, samt en del annonseringar hos lokala idrottsföreningar och tidningar.

Antal anställda: Två på heltid, varav en är Karin, och sex timanställda.

Största misstaget under starten: ”Kunde ha planerat lokalerna bättre. Det som från början var lager blev till kök och lagret fick i stället bli personalrum. Sedan byggdes det ut med ett personalrum.”

Vad gick bättre än ni trodde: ”Att kunderna hittade hit, bageriet ligger ju ändå på landsbygden. Sedan är det fler som fikar i vårt kafé än köper hem, från början trodde jag mera att vi skulle ha ett bageri med butik.”

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 43 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen