Det är en imponerande utsikt som möter oss när vi kliver ur den vita minibussen vid foten av slalombacken. Rakt nedanför oss breder en spegelblank sjö ut sig. På andra sidan syns en liten topp med en vindkraftspark, och bortom dem sticker snöklädda fjälltoppar upp mot himlen.

– Här nere vid Luossajärvis strand ser ni den nya tågstationen. Man har dragit om järnvägen så att den går runt gruvan i stället för den tidigare sträckan genom stan, hörs guiden Dan Lundströms röst i örsnäckorna vi fått låna.

Dan Lundström pekar ut mot sjön och gruppen tar några kliv närmare kanten för att få en bättre vy. Tillsammans med sju turister deltar jag i en stadsguidning av Kiruna, där temat för turen är den pågående stadsomvandlingen. Ungefär en tredjedel av staden, inklusive centrum, håller i detta nu på att rivas för att flytta tre kilometer österut. Orsaken till flytten hittar jag när jag sliter blicken från utsikten och istället vrider huvudet åt vänster, bortom Dan Lundström och den samlade gruppen. Där tornar sig berget Kiirunavaara och gruvbolaget LKAB:s malmgruva över staden som en fond.

Läs även: Sorgligt ögonblick i Kiruna

Världsnyhet

Beslutet att flytta staden fattades redan i början av 2000-talet. Pressmeddelandet ”Vi ska flytta en stad” som skickades ut 2004 blev en världsnyhet. När kommunfullmäktige i mars 2013 gick vidare med arkitektbyrån Whites förslag ”Kiruna 4-ever” och skisserna för den nya stadskärnan presenterades för allmänheten ökade intresset ytterligare.

Den mediala uppmärksamheten har också lett till att allt fler besökare kommer för att få lära sig mer om stadsflytten. Dan Lundström har gjort guidningar under en längre tid, men sedan januari i år under det egna företagsnamnet Kiruna Storytelling. Han märker en tydlig ökning av intresset för staden. Nu gör han två turer per dag, och bussarna är i princip alltid fulla.

– Jag tror att många uppskattar hur det presenteras, med blandningen av historia och nutid. Besökare har sagt till mig att det blir mycket mer begripligt när de får bakgrunden, säger Dan Lundström.

Kerstin Andersson, en av gruppdeltagarna, håller med om det. Tillsammans med maken Kjell Andersson reste de upp från Steninge i Halland för att se mer av Lappland.

– Vi har läst om stadsomvandlingen och ville ha mer kött på benen och veta varför det görs. Det är verkligen en fantastisk resa. När man förstår vidden av det förstår man att det uppstår problem här och där, och att det inte finns något givet svar för hur allting ska lösas, säger Kerstin Andersson.

Arkitekter och stadsplanerare besöker staden

Traditionellt har friluftsliv lockat majoriteten av Kirunas besökare, och av förklarliga skäl – i närheten finns exempelvis Kebnekajse, ishotellet i Jukkasjärvi, Abisko, Sarek och Kungsleden. Men nu ser man att en ny typ av besökare lockas hit – stadsplanerare, arkitekter, politiker och representanter från olika typ av myndigheter och företag. Man vill på nära håll se hur man praktiskt genomför ett så stort projekt. Det har kommit representanter från en stad i Kina där man har en liknande situation med en stor industri som håller på att växa samman med staden, och häromåret hade Utrikesdepartementet och Svenska Institutet med sig besökare från bland annat Kenya och Bangladesh.

Anders Holstenson är anställd som guide åt LKAB, och tar emot majoriteten av ”de besökare som får lön medan de är här”, som han uttrycker det.

– Vi informerar mest om själva gruvan, men det blir med en koppling till samhällsomvandlingen. Hade inte vi bedrivit den gruvdrift som vi gör hade vi inte heller behövt omvandlingen. Men å andra sidan är det lite ofrånkomligt – tar vi bort gruvan från Kiruna så blir det inte så mycket kvar. Väldigt mycket är kopplat till gruvan, säger Anders Holstenson.

Boägare ersätts med 125 procent

Han berättar att förutom de rent tekniska frågorna – om hur man löser allt från avfallsplanering till vattenrening –är de vanligaste frågorna från besökarna kopplat till inställningen från invånarna. Hur känner folk egentligen för det här?

– Det är en väldigt stor fråga, och vi försöker vara så objektiva som möjligt när vi beskriver det. Jag hör till dem som redan har behövt flytta, så jag kan berätta utifrån mina egna upplevelser också. I mitt fall slutade det positivt.

LKAB ersätter alla bostadsägare med 125 procent av marknadsvärdet för de hus som behöver rivas, eller ”avvecklas” som det kallas.

– Jag kan tänka mig att det är svårast om man bor i ett hus en släkting byggt en gång i tiden. Man har bott där i hela sitt liv och så kommer vi och säger att vi behöver ta huset i anspråk. Då kan man stå där och vifta med pengar och säga vad huset är värt, men affektionsvärdet går såklart inte att köpa för pengar, säger Anders Holstenson.

Efterlyser koordinerad satsning

Tech visits är benämningen för den här typen av resor, med guidade turer till tekniskt intressanta resmål som industrier, byggnationer eller universitet. För Kiruna är det en starkt växande del av besöksnäringen. Gruvan har länge varit ett populärt besöksmål, så även rymdforskningen som bedrivs på Esrange. Nu har stadsomvandlingen blivit ett tredje ben inom den genren. Daniel Rosenfors, vd på Kiruna Lapland, ser stora möjligheter med att ta tillvara på det här intresset, men även hot för vad som kan hända om man inte gör det på rätt sätt. Han efterlyser en koordinerad satsning mellan kommun, LKAB och turismföretagen.

– Intresset för stadsflytten marknadsförs inte aktivt utan det sker mycket av sig själv, säger Daniel Rosenfors och fortsätter:

– Inom kommande år hoppas jag att vi ska kunna erbjuda bra turismprodukter på stadsomvandlingen för att kunna tjäna pengar på vad som händer. Vi kan bli mycket mer synliga digitalt och vara med och skapa en miljö där vi lokalt också är stolta över det som sker här. Gör vi inte det här på rätt sätt kan det i stället påverka Kirunas varumärke negativt. Jag skulle gärna se fler lokala entreprenörer som vågar satsa.

Läs också: Se när ingenjörsvillan flyttas

Därför flyttas centrala Kiruna

Statligt ägda LKAB har brutit järnmalm i berget Kiirunavaara sedan början av 1900-talet och är i dag världens största underjordsgruva för järnmalm. Det är också världens enda gruva där man bryter på det sättet, eftersom dagbrott är det vanligaste sättet.

Malmen från Kiruna håller väldigt hög kvalitet och är en av Sveriges viktigaste exportvaror. LKAB står för cirka 90 procent av all järnmalmsproduktion i Europa.

Malm för ytterligare 100 år

Redan på 60-talet meddelades i pressen att LKAB vid något tillfälle skulle behöva flytta staden. Anledningen är att malmkroppen man bryter från sträcker sig in under Kiruna. Man uppskattar att den kända malm som finns kvar under jord är tillräckligt för att fortsätta driva gruvverksamhet i ytterligare 100 år. Om man ska fortsätta bryta malm i gruvan kommer man bokstavligt talat att underminera staden och riskera att marken sjunker ihop under Kiruna centrum. I dag syns tydliga deformationer som rör sig närmare stadskärnan.

I Kiruna berörs 6 000 människor och 3 000 bostäder av flytten.

Den nya stadskärnan kommer att ligga ungefär tre kilometer öster om dagens centrum, i ett område som heter Tuollavaara. Under bygget av vägar till nya stadskärnan upptäcktes det att man använde gråbergsmassor med otillåtna mängder kvicksilver, och arbetet blev tidigare i år tvingat att stoppas tillfälligt. På grund av det har avvecklingen från dagens centrum skjutits upp till 2022, vilket orsakat oro och missnöje bland handeln i Kiruna centrum.

Sveriges nordligaste stad

Kiruna är Sveriges till ytan största kommun och landets nordligaste stad.

2015 bodde cirka 23 000 personer i kommunen, varav 17 000 i staden.

Kiruna har alltid varit tätt sammankopplat med gruvverksamheten som grundades med anledning av järnmalmsfyndigheterna i området.

Eftersom Kiruna är beläget ovanför polcirkeln har man under vintern tre veckors polarnatt, då solen aldrig stiger över horisonten, och på sommaren fem veckors midnattssol.