Kunglig modesuccé för daladesignerns unika ullmössor
Man kan säga att Lisa Staffas hade tur med vädret. När prins Carl Philip och hans Sofia besökte Grövelsjön började det snöa och prinsparet drog på sig mössorna. Nu är Lisas kurbitsmönstrade ullmössor en snackis i modevärlden.
42-åriga Lisa Staffas har fortfarande inte riktigt hämtat sig efter uppståndelsen. Hon driver det lilla företaget Woolisar i Svärdsjö, i Dalarna, där hon designar ullmössor och sockar med kurbitsmönster. Falu kommun frågade henne om hon kunde leverera ett par mössor som gåva till prinsparet Carl-Philip och Sofias kommande besök.
– Oftast brukar kommunen ge en Falujungfru i trä eller något som förknippas med gruvan. Men eftersom prinsen är intresserad av design så föll valet på mina ullmössor och strumpor, berättar hon.
Då hade hon ingen aning om att hennes mössor snart skulle bli modesnackisar. Men det blev de så fort prinsparet tog på sig dem är snön började falla när de var i Grövelsjön, nära Idre.
Blixtsnabbt såldes kurbitsmössorna slut hos återförsäljare och på Lisas webbshop. Hennes facebook överröstes med glada tillrop och det plingade konstant i mailboxen. ”Lisa har du sett, mössorna är överallt”.
Läs också: Fridas öl smakar Överkalix och skog
Nu går stickmaskinerna varma nere i Småland där produktionen ligger. För svensktillverkat skulle det vara bestämde Lisa redan från början.
– Det borgar för korta transporter och rättvisa förhållanden för dem som tillverkar mina produkter och ullen är självklart ökotexcertifierad, säger hon.
Idén med dalamönster på ullstrumpor fick Lisa när hon under en period drev en skohandel i Svärdsjö.
– En av storsäljarna var svensktillverkade ullstrumpor. Men det var mest äldre som köpte dem och strumporna var i ärlighetens namn rätt trista. Själv var jag från början ganska skeptisk till dem, trodde att de var stickiga och så.
– Men efter att ha testat så blev jag ullfrälst. Nu ville jag komma på ett sätt att få yngre att köpa produkterna. Jag tänkte att om jag tillverkar en tunnare strumpa och designar ett kul mönster så kanske…
Fick en chock!
Lisa funderade lite och ritade sedan upp kurbitsmönstret. Färgsättningen – rött, grönt, svart och lite gult känns igen från hennes egen sockendräkt.
När hon var nöjd med resultatet så kontaktade hon en fabrik och bad dem göra ett prov. Sedan var det bara att gå hemma och vänta. Men när resultatet kom fick Lisa en chock.
– Jag grät när jag fick hem den första strumpan. Jag tyckte att den var så ful. Den kommer aldrig att gå att sälja tänkte jag.
Som grafisk formgivare var Lisa van att jobba med papper där alla linjer är exakta. Så blir det inte på textil, särskilt inte på stickade grejor med maskor.
– Men jag fick in strumporna på turistbyrån i Falun, Siljan turism, Dalarnas museum och några andra ställen. Och redan första hösten var efterfrågan större än tillgången. Eftersom fabriken inte hann med att sticka allt beslöt jag mig för att bredda mig och skaffade andra tillverkare som fick göra mössor, halsdukar och handledsvärmare, berättar hon.
Läs också: Skål, Andreas iscider är bäst i världen!
Kräks över dalahästar
Idag har Lisa även andra mönster än den kurbitsinspirerade blomman, men det är ändå den som säljs bäst.
– Det är det traditionella mönstren som folk vill ha och jag tycker att vi ska vara stolta över dem. Här i Dalarna så kanske vi kräks över dalahästar men så är det inte i andra delar av landet eller resten av världen. Nytänkande behövs, men vi måste kunna göra det utan att förkasta det gamla. Vi behöver våra rötter för att kunna stå trygga och öppna armarna mot världen. Och den tryggheten behövs, inte minst idag, säger hon.
Lisa brinner för företagande och kläcker idéer på löpande band. Hon ser sig mer som en entreprenör än en förvaltare.
– Mitt första företag var ett digitalt tryckeri, jag startade det när jag var 28 och drev det i ett och ett halvt år, då blev jag uppköpt av en reklambyrå som också anställde mig. Under de följande åren födde jag mina två barn och drog sedan igång firman igen. Jag fick uppdrag åt ett lokalt annonsblad, skötte utformningen och sålde in annonser, berättar hon.
Fler ull-idéer på gång
När Lisa fick höra att ägaren av skobutiken i Svärdsjö skulle lägga ner försökte hon peppa alla sina vänner att ta över.
– Det slutade med att jag tog över butiken själv. Tanken på att ha en egen butik är alltid lockande, men egentligen passar det inte mig. Jag blir för låst. När jag så fick förfrågan att bli verksamhetsledare på Nyföretagarcentrum sålde jag butiken. Jobbet var på halvtid och jag fick tid över till att utveckla min idé om woolisarna. Ja, och där är jag nu…
Se mer av Lisas produkter på Woolisar.se.