Laga skifte: Reformen som sprängde våra byar…

Nogsamt numrerade kilar av åkrar, ängar och skogar i olika färger. Boningshusen samlade i byar.

De vackra 1800-talskartorna visar vår landsbygd, så som den såg ut innan 1827 års laga skifte kom att förändra den för alltid.

Då byar ännu fanns. De som uppstod en gång när våra förfäder byggde hus och började röja och odla marken. Som söner ärvde och delade upp mellan sig. Och byggde nya boningshus intill de gamla. Generation efter generation.

Utspridda åkrar

Ett system som länge fungerade ganska väl. Tills de ärvda åkerlapparna hade styckats allt mindre. En bonde kunde ha sina åkrar och ängar utspridda på tio skilda ställen runt byn.

Smått, svårtillgängligt och improduktivt. Det var för att lösa problemet som jordreformen laga skifte kom till.

Det är detta genomgripande ingrepp i fördelningen av jorden i Sverige som Hans Engren har tagit fasta på i sin bok Skiftet på Gotland. Omslaget till boken är en 1800-talskarta över gårdarna i hans hemsocken Levide. Med nummer och färgfält som markerar spridda jordplättar.

– Jag ville berätta om människorna bakom en så stor förändring och utgick från min gotländska socken. Jag fick en oväntad inblick i en process som berörde så många, säger han.

Läs också: Låt naturen ta över gräsmattan

Bygemenskapen försvann

Idén med det laga skiftet var att bönderna under kontrollerade former skulle kunna byta mark med varandra för att få sammanhängande egendomar. Lantmätare räknade rättvist, mätte upp noggrant och drog raka streck som markerade de nya samlade ägorna på nya kartor.

Reformen kunde innebära att hus monterades ned och flyttades ut till de nya större markerna. Gårdar som tidigare hade legat ihop kunde hamna flera kilometer från varandra.

Och visst ökade produktionen, men det gjorde även isoleringen. Bygemenskapen var på sina håll borta för alltid.

I sin klassiker Svensk historia från 1963 beskriver författaren och historikern Alf Henriksson laga skiftet så här: ”Till priset av sprängda byar, bortjagade backstusittare, obotlig hemlängtan och mycken livslång grämelse skapade den förutsättningarna för tillräcklig livsmedelsförsörjning åt senare generationer i ett nästan oigenkännligt Sverige.”

Alla påverkades

När Hans Engren skriver om den genomgripande förändringen som drog över Sverige är det människorna i Levide socken som tar plats på sidorna. För här är det sockenbornas egna historier som berättar om hur skiftet påverkade deras tillvaro hemma på Gotland i slutet av 1800-talet.

Den livfulla och engagerade berättelsen har satt i gång nya samtal i Hans Engrens hembygd.

– En man från en grannsocken frågade mig nyligen: ”vad har du ställt till med?”. Han menade att plötsligt pratar alla om vad som skedde under det laga skiftet i bygden, säger han.

I boken berättas om hur jordreformen påverkades av allt från riksdagsmän och landshövding till skollärare och inhyseshjon. Alla får de sin plats i historien från Levida socken.

– Det är så tydligt när man följer varje gård och varje jordplätt bakåt i historien, att alla påverkades på olika sätt. Och mitt i allt som var strävsamt och jobbigt så fanns det en demokratisk grund på landsbygden. Respekten för ägandet var stark. Man gav och man tog och alla fick så långt möjligt sin beskärda del av den brukbara jorden.

Läs också: De 9 bästa arkiven att forska om ditt hus i

Utökade arealer

Ambitionen med skiftet var ju att göra lantbruket mer effektivt och ge möjlighet till jordbrukare att bruka jorden som de ville. Och detta gynnade de större gårdarna. Mekaniseringen av jordbruket krävde utökade arealer och de mindre gårdarna började så småningom köpas upp. De gamla ägarna lämnade ofta trakten och såg en säkrare framtid i städerna som i och med skiftet började växa.

Hitta socknens egens historia

Nu vill Hans Engren inspirera andra att söka efter sin egen sockens historia.

– Det har tagit mig ett år att berätta den här historien och den mesta tiden har gått till att leta i arkiv och i andra källor, berättar han.

– Detta var ju en rikstäckande reform, i socken efter socken. Man kan kolla historiska kartor på Lantmäteriets hemsida och få tag på hela berättelsen om sin egen plats på jorden. Man kan se hur allt förändrats genom århundradena, det är fantastiskt!

Blev en förort

Boken har gett mersmak och Hans Engren har nu satt tänderna i ett annat ämne och en annan plats.

– Ja, vi får se vad det blir av det. Den här gången handlar det om en socken tätt intill en storstad. Att ligga i slagskugga för penningstarka uppköpare av böndernas jordar fick konsekvenser. Så olika två socknars framtid kan te sig. Den ena, Leivide, fortsätter med sina jordbruksprodukter. Den andra blir en förort.