Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 14 januari

Lands köttskola: Detta är skillnaden mellan importerat och svenskt nötkött

Ät mindre, men bättre och gärna svenskt. Så brukar rådet låta när det handlar om nötkött. Men vad är egentligen skillnaden mellan svenskt och importerat nötkött? Det får du veta här.

 Blommorna behöver betande kor för att kunna växa.
Blommorna behöver betande kor för att kunna växa. FOTO: lillitve

Kornas betade ängar är sinnebilden av det svenska landskapet och det handlar om mer än en bild. Även om nötköttet ifrågasätts ur klimatsynpunkt spelar det en nyckelroll för den biologiska mångfalden. Kornas idisslande omvandlar gräs till kött och till mjölk och gynnar samtidigt många växter.

– Om inte djuren betar naturbetesmarkerna växer de igen och blir sannolikt skog, säger Per Toräng som arbetar med frågor kring jordbrukslandskapet på Artdatabanken vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.

Svenskt kött från mjölkgårdar

Kött och mjölk hänger intimt samman. Det mesta svenska nötköttet kommer från gårdar som producerar mjölk.

De tjurkalvar som föds fyller ingen funktion i mjölkproduktionen utan föds upp till ungnöt och slaktas. Mjölkkor som blivit för gamla eller inte längre behövs i mjölkproduktionen går till slakt.

Smakar bättre med insprängt kött

Det är lätt att tro att detta kött skulle vara sämre. Ofta är det tvärtom eftersom smaken hänger samman med fettansättningen, alltså det insprängda fettet. Fettansättningen blir bättre på kor som fått leva några år extra.

Det är en orsak till att köttkockar, som till exempel tv-kocken Johan Jureskog, vurmar för äldre mjölkkor. Vikten av fettanstättning har även fått slakterierna att sortera fram det kött med mer insprängt fett och sälja det under speciella koncept – och framför allt till lite bättre krogar.

 Tv-kocken Johan Jureskog, vurmar för kött från äldre mjölkkor.
Tv-kocken Johan Jureskog, vurmar för kött från äldre mjölkkor.

Vartannat kilo importerat

Nära två tredjedelar av svenskt nötkött kommer i grunden från en mjölkgård enligt siffror från både LRF och Jordbruksverket.

Men nästan vartannat kilo nötfärs, biff eller entrecôte är importerad. Det är kött från Irland, Nederländerna och Tyskland. En del kommer även från till exempel Brasilien där uppfödning riskerar att öka skövlingen av skog och leda till minskad biologisk mångfald.

Varannan burgare polsk

Mycket av det importerade nötköttet äter vi utanför hemmet: Varannan hamburgare på McDonalds är gjord på polskt nötkött. Burgarna hos Burger king är på italienskt nötkött och Ikeas köttbullar är på irländsk färs enligt en undersökning från Sveriges konsumenter.

Räkna inte med att biffen på krogen är svensk om det inte står på menyn.

Lag på bete för svenska nötkreatur

I Sverige är det till skillnad mot de flesta andra länder lag på att nötkreatur ska gå på bete under sommaren. Mjölkkorna går ofta på åkerbeten nära stallet för att underlätta mjölkningen, men kan också ledas iväg längre för att få friskt gräs. Kvigor och stutar (kastrerade tjurar) betar ofta på naturbetesmarker.

Bortsett från tjurkalvar och tjurar (som av säkerhetsskäl inte släpps på bete eftersom de kan vara aggressiva och stångas) går alla svenska nötdjur på bete sommartid.

Läs också: Ny forskning: Vi måste äta mindre kött

Det svenska beteskravet sticker ut i en jämförelse med andra länder. I Danmark och Tyskland och de flesta andra länder står korna inne i ett stall hela livet.

Svenska mejierier och köttföretag illåter inte GMO

En annan skillnad är att svenska mejerier och köttföretag inte tillåter GMO – genmodifierat foder. Något som är accepterat i de flesta EU-länder.

Betesmarkerna hotade

Beteskravet är alltså ett tydligt svenskt mervärden. Inte bara för kornas hälsa och välmåede utan även för den biologiska mångfalden. För betesmarkerna är ofta hotade. Mest illa ute är ängarna och hagmarkerna. Ska den biologiska mångfalden inte hotas ännu mer krävs fler betesdjur.

Några få procent kvar

I dag är bara några få procent av de betesmarker som fanns i Sverige vid mitten av 1800-talet kvar. Enbart sedan 1980-talet har 100 000 hektar naturbetesmark försvunnit. Kvar är mellan 300- och 400 000 hektar.

Vad är det då som gynnas av kornas mular?

– Backsippa, fältgentiana och orkidéer som honungsblomster och vityxne är några som är anpassade till betade naturbetesmarker. Många insekter hittar föda i örterna och gynnas av öppen sandmark som korna sparkar upp, säger Per Toräng.

En enda kvadratmeter betad hagmark kan rymma över 40 olika växter som i sin tur har betydelse för insekter, fjärilar och småfåglar.

Nötköttets positiva värden

Den som vill förstärka nötköttets positiva värden av djurens betande väljer naturbeteskött, gärna ekologiskt, där det finns garantier om att det slaktade djuret gått på naturbeten.

Nötköttet går ofta att köpa lokalt – genom uppfödaren direkt via köttlådor – något som gör att man faktiskt kan veta mer exakt vilka marker som gynnats.

Störst import från Irland

Svensk självförsörjningsgrad av nötkött: 53 procent.

Det finns knappa 17 000 gårdar med nötkreatur, av dem har 3 500 mjölkproduktion.

Import av nötkött: 108 000 ton.

Största importländer, nötkött: Irland: 22 400 ton. Tyskland: 21 000 ton. Nederländerna: 18 000 ton.

Läs också: Stjärnkocken: Ät inte kött ofta – men köp dubbelt så dyrt

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen