Hon passerar Kaunisjoki, Sahavaara och Kaunisvaara. I byn Kaalamakoski lägger hon ytterligare lite post i några brevlådor innan hon åker vidare mot Kihlangi, Pissiniemi och Kuusiniemi.

Stannar vid älven

Den här rutten kan hon bättre än de flesta. Några sekunders stopp vid brevlådan är allt som behövs för att lämna de tidningar, brev och räkningar som hon kommer med. I Parkajoki kan hon inte låt bli att stanna bilen och vila blicken på Muonioälven som rinner vid sidan av vägen.

– Det här är min hemmaplan. Min arbetsplats, säger hon.

Läs också: De satsar på obemannade butiker på landsbygden

Sedan får hon sällskap. Den här gången är det inte av någon äldre man eller kvinna utan av en sällskapssjuk hund.

– Hej, gubben. Är du ute och kollar in läget, säger hon och kliar besökaren utan att kliva ut ur bilen.

Kitkiöjärvis lanthandel

Det brukar bli några möten längs vägen. I byn Kitkiöjärvi greppar hon en postsäck och knallar in i den lilla lanthandeln. Åkes livs drivs av familjen Kuoppa och 28-åriga dottern Sandra är precis på väg att ta över verksamheten. I dag är det dock mamma Arja som sköter ruljansen.

– Jo, just nu. Men min dotter kommer snart, säger hon.

Läs också: Kartläggning av ödehus i Falkenberg en succé

Alldeles intill kassadisken finns postfacken.

– Här i Kitkiöjärvi får byborna komma och hämta posten i butiken i stället, säger Maria.

Problem med flyget

Hon kommer bland annat med Pajala gratistidning men säcken är lätt den här dagen.

– Det har varit problem med flyget så mycket av den post som normalt kommer nådde aldrig oss. Men det lär bli desto mer i morgon, säger hon.

Nu blir det lika fullt en tur in i Kitkiöjärvi. Som lantbrevbärare i Tornedalen hjälper hon också hemtjänsten med matleveranserna.

Lämnar makaronilåda

I en kylväska i bilen har hon lunchbeställning till några av byns äldsta och 76-åriga Airi Tuomitie skiner upp när Maria kliver in i köket. Den här dagen har hon beställt makaronilåda.

– Vi kan beställa mat när vi ser något som vi tycker om. Och makaronilåda är bra mat. Jag tycker att servicen är bra. Maria kommer alltid in och räcker över maten. Det är fint. Hon lämnar den inte bara utanför, säger Airi på lite bruten svenska.

Läs också: Följ med hem till Jon Henrik Fjällgren

Många pratar finska

Maria Johansson Ebermark kan inte själv tala finska. Hon förstår dock en hel del av vad som sägs och det kan också vara en bra kunskap att ha med sig.

– När man kommer upp hit i Tornedalen är det många ute i småbyarna som nästan bara pratar finska, säger hon.

I samma by bor också Seth Mannfeldt. Han brukar vara så vänlig att han ställer ut en termos och några kakor vid brevlådan när han vet att Maria ska passera. Sedan kan hon ta med sig fikat när hon åker.

Inte tid att stanna

– Han vet hur pressat vårt schema är så det finns helt enkelt inte tid att gå in och prata överallt även om det skulle vara trevligt. Omtanken värmer också lite extra när vintern är som kallast, säger hon.

Maria Johansson Ebermark möts av samma värme på flera platser. När hon rullar in i Muodoslompolo får hon en kram av Susann Svennemyr (som Land tidigare skrivit om) som driver byns lanthandel. I personalrummet har Susann ställt fram en nylagad fräsch matsallad. Det blir dagens lunch.

– Oj så gott. Tack snälla du, säger Maria och ler mot Susann.

Läs också: Susann lämnade karriären i Stockholm – nu driver hon lanthandel i Tornedalen

Väntar på snön

Framför sig har de nu en lång vinter. I Kiruna har man bara för någon dag sedan fått nästan tre decimeter snö. I Pajala får man vänta ytterligare någon vecka på årets första snöfall.

– Det gör inte så mycket. Vi lär få snö ändå tids nog. Så det räcker och blir över, säger Maria.

Läs också: Lev ett mer hållbart liv – 10 handfasta tips

Och posttrafiken går i stort sett i alla väder.

– Det är inte ofta som vi ställer in en tur. Någon gång emellanåt när vintern är som mest extrem, när det faller ned mot minus fyrtio grader, händer det att bilen får stå. Sådana gånger kan man vara ensam ute på vägen. Får man då motorstopp kan det vara direkt farligt, säger hon.

Tillbaka i Pajala

Två timmar senare är hon tillbaka på Postnords central i Pajala. Lantbrevbärare Maria Johansson Ebermark med landets längsta posttur har då kört 32 mil och delat ut post i 22 tornedalska byar.

– Det här är min vardag och min arbetsplats. Så här ser en dag här uppe i Tornedalen ut, säger hon.

Maria Johansson Ebermark

Ålder: 58 år.

Bor: Pajala.

Yrke: Lantbrevbärare åt Postnord. Har tidigare arbetat tolv år som frisör.

Familj: Maken Christer Johansson och sönerna Daniel Stålnacke och Fredrik Stålnacke.

Fritid: Har precis köpt en taxvalp som hon har börjat en valpkurs med. Tycker också om att resa vid Medelhavet.

Drömmer om: ”Att få lite mer fritid så att jag och min man kan vara mer i vår stuga i Kurravaara utanför Kiruna.”