Lokala traditioner i Sverige

Barnens sparktur på fettisdagen i Sörflärke

I byn Sörflärke, nära Anundsjö, i Örnsköldsviks kommun har man en egen tradition på fettisdagen, sedan generationer tillbaka.

Alla barn tar sina sparkar och åker runt till husen och gårdarna i byn – för att få godis, frukt och bullar att fylla sina sparklådor med.

Ko-midsommarfesten i Dala-Floda

I slutet av 1970-talet återupptogs den gamla traditionen med ”kofesten” i byn Floda i Dalarna. Den firades alltid den andra söndagen i juli förr, när byns flickor kom hem från fäbodarna igen med korna – i stället för den vanliga midsommarfesten.

Läs också: Allt du vill veta om midsommartraditionen

Knutmasso i Gimo

Den 13 januari, på Knutsdagen, drar ett stort karnevalståg genom den uppländska orten Gimo. Det är en över 400 år gammal tradition som lever kvar med fantasifulla masker, dräkter och ekipage som lockar runt 5 000 besökare.

Potatisbacken i Ammarnäs

Sedan 150 år tillbaka hjälps invånarna i Ammarnäs, i västerbottniska Sorsele, åt med odlingen i sin branta potatisbacke. Både harvning och skörd blir festliga evenemang som lockar både bybor och turister.

Notdragning i Gålö

På Gålö i Stockholms södra skärgård, har man återupptagit det traditionella notfisket i början av juni. Öborna har byggt en notbåt efter gammal mall och fiskar gemensamt med not som dras in mot land. Detta årliga fiske sker med tillstånd från Länsstyrelsen. Strömmingen får inte säljas, men delas ut till närvarande publik.

Forkörning till Röros marknad

Varje år i början av februari färdas ekipage med hästar och slädar från Dalarna till marknaden i norska Röros. Forkörning kallas det och är en gammal nordisk tradition av att vintertid transportera varor på släde över snötäckta landskap och sjöar. Traditionen återupptogs 1999 av Dalarna Femund forkörarförening.

Läs också: Därför firar vi Valborg, härifrån kommer traditionen

Dubbelt nyårsfirande

I norrbottniska Juoksengi som ligger vid Torne älv på gränsen till Finland, har man en egen nyårstradition sedan 1999. Dubbelt nyår: Först det finska nyåret, sedan en timme senare – det svenska. Med tiden har det utvecklats allt mer och lockar nu även utländska turister.

Knutgubbar i Glommen

I halländska Glommen, i Falkenbergs kommun, lever en gammal tradition från bondesamhället kvar. ”Knudagubbar” eller ”knutgubbar” som är en slags små hemgjorda tygdockor fyllda med halm. På tjugondag knut, den 13 januari, springer barn runt i byn och slänger in dockan genom dörren hos folk och ropar högt. I dockans ficka ska godis eller pengar läggas.

Skommare i Munktorp och Odensvi

På juldagen firas en gammal tradition i västmanländska Munktorp och Odensvi, i Köpings kommun. En skommare, en halmdocka, ska snabbt kastas in genom dörren av barn som ilar i väg för att inte bli infångade. Detta bus har bibliska rötter – sägnen om skomakaren i Jerusalem som vägrade låta Jesus sätta sig och vila på vägen till Golgata, och blev dömd att irra omkring i världen resten av sitt liv.

Buföring i Härjedalen och Jämtland

På försommaren är det dags för den årliga buföringen till fäbodarna Västsätern och Bruksvallarna i Härjedalen och Myhrbodarna i Jämtland. Det är när korna förs upp till fäboden för sommaren, ofta milslånga vandringar – sedan tillbaka på hösten. Buföring är en flerhundraårig tradition i norra Sverige som lever kvar på några fäbodar.