Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 15 mars 2017

Markus och Kjeld föder upp 12 lantraser – för att bli självförsörjande

Kjeld och Markus Eslareds gård i Halland är rena Noaks ark. Det myllrar av djur och de föder upp 12 olika lantraser. Allt för att de ska vara så självförsörjande som möjligt.

Bild 1/3
Bild 2/3
Bild 3/3

Gården ligger vackert inbäddad i naturen på den hal­ländska landsbygden. Här har det äkta paret Markus och Kjeld skapat ett liv med fokus på självhushåll och hållbar utveckling.
Eslareds gård är Markus farmors föräldrahem och när han och Kjeld köpte gården och gifte sig beslöt de sig för att ta gårdsnamnet som efternamn. Det är särskilt Kjeld som vurmar för det småskaliga jordbruket. Han är uppväxt på en jylländsk gård som födde upp lantraser av olika slag och i stort sett var självförsörjande.

Skånegås, gotlandskanin, bronskalkon och fjällkor.
Mångfalden av djur är en förutsättning för att gården ska överleva. Kjeld och Markus föder bland annat upp skånegås, gotlandskanin, bronskalkon och fjällkor.

Mångfalden och självhushållarvurmen tog Kjeld med sig till Eslared. Här bokstavligen myllrar det av djur. Framför allt svenska lantraser – de föder upp 12 olika: gutefår,  värphöns, bronskalkoner, blommehöns, skånegäss, gotlandskaniner, mellerudskaniner, blå anka, blekingeanka, en linderödssugga, fjällkor och rödkullakor. Till det kommer en åsna, katter, en hund, kalkoner och ankor.

Mångfalden av djur är en förutsättning för att gården ska överleva, menar paret. Om tackorna förlorar många lamm ett år så klarar alla kornas kalvar sig och självhushållningen är säkrad.
– Förr tog man igen det man förlorade i ena änden någon annanstans genom att ha många olika djurraser på gårdarna. Det fanns ett helt annat helhetstänkande som saknas i dag. Men jag tror att vi är på väg från specialisering till helhet igen, säger Markus.
– Vi ville ha de flesta djur man kan ha på en lantgård och dessutom alla djur som fanns här i början av 1900-talet, flikar Kjeld in.

Deltar i olika avelsprogram

Hållbar utveckling och utveckling av landsbygden ligger paret varmt om hjärtat. Därför har de valt att i så stor utsträckning som möjligt ha svenska lantrasdjur. Deras djur är med i olika avelsprogram som ska bidra till att bevara de svenska lantraserna. Det är en hel del arbete med att föda upp och bevara de gamla lantraserna.

Rödkulla.
Rödkulla. Den ena lantrasen på gården, rödkulla, som Kjeld och Markus vill bevara. På 1930-talet fanns 30 000 rödkullor i Sverige, i dag bara några hundra.

– Varje djurras har sin förening där varje individ ska registreras. Det blir en hel del pappersarbete när man säljer eller byter djur men det är det värt. Dokumentationen är viktig för att undvika inavel som försvagar raserna, säger Markus.
Paret har fått många djur från grannar som har avvecklat sina lantbruk men inte velat slakta de kvarvarande djuren. I gengäld har Markus och Kjeld fått använda granngårdarnas mark till bete och till att ta hö ifrån. De anser att det är kulturellt viktigt att bevara både betes- och åkermark och de gamla lantraserna.

Värnar om djuren

– Jordbruket förändras och utvecklas, och det ska det göra, men någon måste ta ansvar och bevara de gamla raserna som har funnits i tusentals år.
Både Kjeld och Markus uttrycker en oro över att djuravel som baseras på mesta möjliga produktion bidrar till att viktiga gener avlas bort.

– Det finns till exempel problem bland höns från kommersiella raser. När de får möjlighet att gå fritt utomhus vet de inte hur de ska använda reden.

De lägger sina ägg precis var som helst. Deras mest naturliga instinkter, deras intelligens, har avlats bort, menar Kjeld.
– Jag är absolut inte motståndare till mer kommersiella raser men det är aldrig bra när djuren är så sönderavlade att de inte mår bra, fyller Markus i.

Jutsk häst.
Markus med en ”jyskehäst, Danmarks enda, tunga lantras som fötts upp på Jylland sedan medeltiden. Har använts som stridshäst och jordbrukshäst.

Det är Kjeld som är ansvarig för driften av gården och äger alla lantbruksdjuren. Under barndomen på gården i Danmark var självhushåll en del av vardagen. Han är också utbildad styckare med kunskap om hur man tar vara på allt som går att använda på ett slaktat djur. Hans intresse för mat och matlagning gör att allt ätbart på djuren blir till mat.

– Jag använder alltid allt inklusive inälvorna. Det som de flesta kastar bort gör jag mat av. Jag kokar fond på märgbenen och köttet som inte blir till stek eller grytbitar maler jag ner till köttfärs eller gör korv av.

Egentillverkade klädborstar

Kjeld tar även vara på skinn och päls från djuren. Av kaninskinnen syr han mössor och kuddar. Borsten på grisarna blir till borststrån på hans egentillverkade klädborstar.
– Hela min släkt håller på med hantverk. De kunskaperna håller också på att glömmas bort men är så viktiga att bevara för framtiden, säger han.

Gutefår.
Gutefår härstammar från det gotländska utegångsfåret. Den enda svenska fårras där även tackorna har horn. Ger både bra skinn och fint kött.

Som styckare tillhör Kjeld själv ett skrå som håller på att försvinna. Något som inte minst märks när det är dags för älg- och vildsvinsjakt.
– Det finns nästan inga utbildade styckare kvar. De som finns här i trakterna är över 80 år. Kjeld har kommit hit med otroligt mycket kunskap och det är uppskattat av folket i bygden. Jag vet inte hur många älgar han var i väg och styckade under älgjakten i höstas, säger Markus och ler.

Kjelds styckningskunskaper ligger bland annat till grund för parets framtidsplaner för utveckling av gården.
– Det här är ett långsiktigt projekt. Vi räknar med att det kommer att ta tio år innan vi är helt klara med allt på gården. I dag skickar vi grisar och kor till närliggande små slakterier för att stressen ska bli så liten som möjligt, säger Kjeld.
– Målet är att jag i framtiden ska kunna slakta och stycka alla våra djur här på gården. Drömmen är att ha en gårdsbutik här och sälja egenproducerade matvaror och hantverk, säger Kjeld.

Drömmer om egen gårdsbutik

Namn: Kjeld och Markus Eslared.
Bor: På gård i Knäred, Halland.
Familj: Varandra, gifta sedan fyra år.
Yrke: Båda är lantbrukare, Kjeld är utbildad styckare och Markus har examen i måltidskunskap vid Grythyttan och jobbar även i en närbelägen gårdsbutik. Försöker bli självförsörjande.
Drömmer om: Att ha eget gårdsslakteri och gårdsbutik med bara egna produkter.

Relaterade artiklar

Populära ämnen på Land.se

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs artiklar i säsong

Till toppen