Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 12 december 2018

Miljonbidrag ska främja mathantverk och hälsa i byn

Den skånska föreningen Fjorgyn satsar på mat som är bra för såväl människan och miljön, som den lokala ekonomin. Nu har de just fått två miljoner kronor i EU-bidrag för att starta ett arbetskooperativ.

 PUSS PÅ DIG. Av getternas mjölk gör Henrik Mårtensson och Victoria Mårtensson Winberg från Glada geten gårdsmejeri bland annat färskost, blåmögelost och hårdost.
PUSS PÅ DIG. Av getternas mjölk gör Henrik Mårtensson och Victoria Mårtensson Winberg från Glada geten gårdsmejeri bland annat färskost, blåmögelost och hårdost. FOTO: Abigail Sykes

Under natten har den första frosten slagit till i Fjorgyns odlingar. Men än ståtar rosenkål, brysselkål och purjolök i bäddarna på Klockaregården i Norra Mellby, strax söder om Hässleholm.

Inne i kaféet är det varmare. Över en kopp örtte berättar projektledare Karin Johansson entusiastiskt om alla idéer som föreningen Fjorgyn odlingar och trädgårdskök just beviljats pengar av Leader för att förverkliga.

Fokus ligger på giftfri odling, mathantverk, vegetarisk och vegansk mat, permakultur, skogsträdgård samt samarbete med lokala producenter. Deltagarna i projektet ska odla, förädla, laga och sälja mat – och även sprida kunskap genom kurser och andra evenemang.

 SATSAR LOKALT. En hjärtefråga för Fjorgyn är att stödja andra lokala producenter. Surdegsbrödet som Karin Johansson håller är bakat på säd från näraliggande Källunda gård, som Fjorgyn själva malt.
SATSAR LOKALT. En hjärtefråga för Fjorgyn är att stödja andra lokala producenter. Surdegsbrödet som Karin Johansson håller är bakat på säd från näraliggande Källunda gård, som Fjorgyn själva malt. FOTO: Abigail Sykes

Stöd från Europeiska socialfonden

Fjorgyn smygstartade redan i februari 2018 med egna medel. Tack vare pengarna från Europeiska socialfonden kan nu projektet fortsätta till december 2020. Viktigast för EU är att ett socialt företag startas som förbättrar anställningsbarhet och hälsa för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Just nu deltar fem personer, i ett samarbete med Arbetsförmedlingen och kommunen. När projektet är slut ska kooperativet stå på egna ben och ha anställt minst en deltagare.

 SKÅNSK QUINOA. I år har Per Modig och de andra på Fagraslätt odlat svarta, kidney-, soldat- och yinyangbönor, två sorters vit quinoa samt linser av en puytyp som kallas French green.
SKÅNSK QUINOA. I år har Per Modig och de andra på Fagraslätt odlat svarta, kidney-, soldat- och yinyangbönor, två sorters vit quinoa samt linser av en puytyp som kallas French green. FOTO: Abigail Sykes

En viktig grund i projektet är permakulturens principer om att sluta kretslopp. Arbetet med en riktig permakulturdesign för Klockaregården ska påbörjas i januari, men redan nu fixar och målar deltagarna exempelvis om gamla möbler med naturfärger istället för att köpa nya. Odlingsbäddarna täcks med halm och liknande, vilket minskar behovet av vatten och gör jorden mer näringsrik och lucker. Ankor och höns kommer att äta skadedjur, gödsla och ge ägg.

Läs också: Miljövännernas solceller ger energi till skolan

Mindre plast och mer återanvändning

 PRISAD OSTKAKA. Henrik Mårtensson och Victoria Mårtensson Winberg från Glada geten gårdsmejeri påpekar med ett skratt att de brukar byta om från arbetskläderna innan de ställer sig bakom disken i kaféet.
PRISAD OSTKAKA. Henrik Mårtensson och Victoria Mårtensson Winberg från Glada geten gårdsmejeri påpekar med ett skratt att de brukar byta om från arbetskläderna innan de ställer sig bakom disken i kaféet. FOTO: Abigail Sykes

En annan ambition är att försöka undvika plast och andra förpackningar.

– Målet är att använda och återanvända allt så att vi får tomma sopbehållare. Vi tror också att det skapar glädje och stolthet för våra deltagare. Den mänskliga faktorn är viktig i permakultur, att känna att man är med och åstadkommer förändring för planeten, säger Karin Johansson.

En annan del av permakulturdesignen är den skogsträdgård som Fjorgyns hyresvärd, Sambruket i Sösdalabygden, började anlägga förra året på Klockaregården. Det är en odling som efterliknar ett naturligt ekosystem med enbart fleråriga nyttoväxter i olika skikt.

Tanken är att en skogsträdgård så långt som möjligt ska sköta sig själv utan arbete och resurser utifrån. Just här odlas både välkända växter som mynta och hassel, och lite mer ovanliga arter som strandbeta och myskmadra.

Vegetariskt julbord

Nu närmast arrangerar Fjorgyn ett veganskt och vegetariskt julbord på Klockaregården. På menyn står exempelvis tempeh av svarta bönor, bullar av den lokala kultursorten gråärt, egna bakverk, inläggningar och mjölksyrade grönsaker.

Det som deltagarna inte odlar eller gör själva köps in från andra lokala ekologiska aktörer. En av dem är Fagraslätt nordost om Kristianstad, som levererar svarta, vita och kidneybönor samt quinoa.

– Så mycket som möjligt av det vi äter i Sverige ska vi odla i Sverige tycker jag. Det finns en massa skäl till det: sårbarheten, sysselsättningen och miljön med transporter och så vidare, säger Per Modig från Fagraslätt.

Läs också: Matvandringarna som folk köar till

Mjölk från getter och fjällkor

Glada geten gårdsmejeri sydväst om Hässleholm är en annan lokal samarbetspartner. De gör ost både på egen getmjölk och på fjällkomjölk från närliggande Kolmagården samt ostkaka och marmelad.

– Det viktigaste med verksamheten är att den är småskalig och att vi gör allt här. Vi vill inte bli större utan vi ska trivas med det vi gör, säger ena ägaren Henrik Mårtensson.

Att gynna andra lokala matproducenter är inte bara bra för klimatet, menar Karin Johansson. Det är också en hörnsten i projektets vision om att skapa en levande bygd.

Stolthet på landsbygden

– Det vore jätteroligt om vi bygger bygden stark här med en mängd lokalproducenter som blir långsiktigt stabila. Det ger ett mervärde till bygden så att den utvecklas än mer. Vi ska ha liv, glädje och stolthet på landsbygden.

Läs också: Så lyckades Grundsund ro i land drömprojektet

Permakultur härmar ekosystemen

Permakultur är ett verktyg för att skapa hållbara system genom att härma naturliga principer. Permakultur kan användas för alla slags mänsklig kultur, men är vanligast inom odling. Sedan Bill Mollison och David Holmgren lanserade idéerna i Australien 1978 har de spritt sig över världen.

Några viktiga principer är att:

• fånga och lagra energi

• ha en helhetssyn

• sluta kretslopp

• arbeta med naturen istället för mot den

• bygga nätverk

• utgå från platsens förutsättningar.

Permakulturens gyllene regler

• Visa alltid omsorg om planeten jorden

• Visa alltid omsorg om människor

• Återför alla typer av överskott av det du gör till planeten eller till människorna.

Källor: Permakulturboken och dess författare Ylva, Johan och Siri Arvidsson samt Wikipedia

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 41 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen