5 juni 2018

Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin: Det är på landsbygden som bilen behövs!

Ingarö

Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin är optimistisk om landsbygdens framtid. De är här framtidens gröna jobb och självförsörjande lokalsamhällen skapas.

Klimat- och biståndsminister och Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin framför Ingaröfjärden, söder om Stockholm. FOTO: Thomas Carlgren

Partiledarintervju – del 2

Vilka förslag har de åtta riksdagspartierna för de små kommunerna, den svenska maten, sjukvården och vägarna på landsbygden?Här är del två i Lands serie av partiledarintervjuer inför valet i höst, med Isabella Lövin språkrör för Miljöpartiet.Läs också: Del 1 – Stefan LöfvenLäs också: Del 3 – Jimmie ÅkessonLäs också: Del 4 – Jonas SjöstedtLäs också: Del 5 – Annie LööfLäs också: Del 6 – Ulf KristerssonLäs också: Del 7 – Jan BjörklundLäs också: Del 8 – Ebba Busch Thor

Vi träffas vid Björkviks brygga söder om Stockholm, med Ingaröfjärdens isblå vatten i bakgrunden.

Havet är Isabella Lövins hjärtefråga. Som journalist skrev hon 2007 den prisbelönade boken Tyst hav – jakten på den sista matfisken.

Den bidrog till att hon rekryterades till Miljöpartiet och blev EU-parlamentariker med fiskefrågor som specialitet, sedan språkrör och bistånds- och klimatminister.

I dag bor hon här på Värmdö men växte upp i bruksorten Avesta i Dalarna.

Isabella Lövin om sin hembygd Avesta

Hur mår din hembygd?

– Avesta är väldigt konjunkturberoende eftersom man till stora delar är beroende av en stor industri, som hette Avesta järnverk när jag var liten, i dag Outokumpu. Därför är det viktigt med hållbar industri som ligger i framkant.

– Genom Industriklivet, stöttar regeringen den tunga processindustrin. Som SSAB:s ambitiösa pilotprojekt att skapa en fossilfri ståltillverkning, baserad på vätgas i stället för kol.

– Det kan göra Sverige världsledande inom en ny teknologi, skapa många nya jobb och bidra till att minska de fossila utsläppen i världen.

Vad behöver Avesta för att må riktigt bra?

– Jag tror på en aktiv företagspolitik för att få flera småföretag och bredda näringslivet så att det blir mindre sårbart än i dag.

Bättre kommunikationer skulle kunna locka fler att bosätta sig i Avesta och arbetspendla till städer i närheten, för kommunen är väldigt naturskön.

Läs också: Debatt: ”Fastna inte i sega sanningar om landsbygden”

Om de små kommunernas framtid

Hur ska de små kommunerna med minskande befolkning överleva

– Miljöpartiet har tittat mycket på den norska modellen och vill gå fram med två förslag.

– Dels halvera arbetsgivareavgifterna i 23 glesbygdskommuner dels höja grundavdraget för människor bosatta där, till 120 000 kronor per år.

Vad hoppas ni uppnå? Liknande modeller har provats förr.

– Att det blir lättare att starta och driva företag för de som redan bor i glesbygd och att det även får nya entreprenörer och företagare att etablera sig.

– I Norge ser man att det faktiskt fungerar. Olika typer av verksamhet startar, tillverkning med mera och drar till sig arbetskraft.

– Det ger en positiv utveckling med människor som stannar, ökade skatteintäkter och ett underlag att driva förskolor, bygga simhallar och annan samhällsservice.

Läs också: Debatt: Varför fungerar det i Norge – och inte här?

Om bensinskatten

Bensinskatten har väckt ilska hos många landbygdsbor som har långa resvägar och är beroende av bil.

– Vi tycker att bilen ska användas där den behövs. På landsbygden där det inte finns allmänna kommunikationer behövs den definitivt.

– Det är i städerna mycket av den onödiga bilismen sker, som vi vill få bort genom bland annat miljözoner.

– Alla partier utom Sverigedemokraterna ”köper” skatten och inser att vi måste bort från de fossila bränslena.

Hur vill ni undvika att landsbygden drabbas orättvist?

– Vi vill utreda en ändring av reseavdragen, till mer avståndsbaserade avdrag som gynnar dem som har långa resvägar, oftast på landsbygden.

– I dag görs de flesta reseavdragen, det handlar om flera miljarder kronor, av människor som bor runt storstäderna där det finns allmänna kommunikationer. Det vill vi titta på.

Du tror att elbilar kan var särskilt bra på landsbygden?

– Ja, det har aldrig varit så förmånligt som i dag att producera sin egen el. Något som är lättast att nyttja på landsbygden, där man kan minska sina bränslekostnader oerhört mycket.

– En modern elbil går köra 40-50 mil på en laddning. Dessutom har vi infört stöd att kunna installera sin egen laddpunkt.

– Och från den första juni införs en bonus på upp till 60 000 kronor när man köper en ny elbil.

Om sjukvården

Hur vill ni lösa bristen på läkare och sjuksköterskor i mindre kommuner på landsbygden?

– Dagens system med högt betalda stafettläkare är ohållbart. Vi vill stötta en ny yrkeskategori med avancerade specialistsjuksköterskor som kan en del av det som bara läkare får göra i dag.

– Det i kombination med en utbyggd e-sjukvård ger stora möjligheter att nå ut med relativt avancerad vård i hela landet. Sen måste det finnas akutmottagningar på rimligt avstånd.

I dag kan vården vara olika beroende på var i landet man bor. Hur ska den bli jämlik?

– Det är viktigt bygga ut primärsjukvården så att man snabbt kan få kontakt och en första bedömning.

– Sjukhus ska finnas i hela landet men viss kompetens finns främst på de större akademiska sjukhusen.

Vi tror på bättre samarbete mellan landstingen för att utnyttja resurserna bäst.

Läs också: Ministern: ”Landsbygdens betydelse kommer att öka enormt”

Miljöpartiets framtidsvision

Vilken är miljöpartiets drömvision för landsbygden?

– Lite av tillbaka till framtiden. Självförsörjande lokalsamhällen med blomstrade företagsklimat och alla typer av näringar.

– Där man har tillgång till hela världen, via bra bredband, och en social sammanhållning lokalt. Och som är självförsörjande på el och annan förnybar energi.

Ni menar att landsbygden blir vinnare på omställningen till ett fossilfritt samhälle, hur då?

– Det kommer att skapas nya jobb på landsbygden, det är här mycket av produktionen av biodrivmedel sker.

– Redan i dag är det många, inte minst bönder, som producerar el från solceller och biogas från gödsel och jordbruksavfall. Det är en utveckling som vi har stöttat med vår politik.

– Vi vill även att intäkter från förnybar energi som vindkraft ska komma kommuner och lokalbefolkning till del i högre grad.

Läs också: Debatt: ”Det måste bli billigare att bo på landet”

Om den svenska maten

Svensk livsmedelsproduktion, hur viktig är den?

– Vi vill ha en mycket högre självförsörjningsgrad för Sverige än idag och gynna det svenska jordbruket.

– Speciellt det småskaliga och ekologiska som vi ser har stora möjligheter och där efterfrågan är stor och lönsamheten också. Där måste vi hjälpa bönder som vill ställa om.

Hur ska svensk mat stå sig i konkurrensen från billig importmat?

– Vi vill bland annat införa en skatt på antibiotikabehandlat kött. Det är inte rätt att det väller in billigt, importkött från stressade djur som föds upp under förhållanden som inte ens är lagliga i Sverige.

Vilka är era bästa förslag för att främja svensk mat?

– Regeringen har satt ett mål om att 60 av all offentligt upphandlad maten ska var närproducerad och ekologisk. Vi vill gå längre, att det i princip ska vara 100 procent.

– Bland annan genom att stötta särskilt de små kommunerna som kanske har dåliga resurser och kunskaper vad gäller upphandling .

Hur ska framtidens mat produceras, högteknologiskt/småskaligt?

– Båda behövs men båda måste vara hållbara. Jag tror att producenterna behöver tänka mer i kretslopp, använda avfallet från djurproduktion till spannmålsproduktion till exempel. Bli mer oberoende av insatsvaror som konstgödsel.

Läs också: Debatt: Matbrist hotar vid en allvarlig kris