Mjölkbonden Hanna bloggar om livet som lantbrukare
Nappmata nyfödd kalv, fixa trasig mjölkrobot, övervaka leverans av ny kraftfodersilo, fascineras av stjärnhimlen över ladugården...
Hanna Karlsson bjuder generöst in många följare till vardagen hemma på Österbo gård på Öland.
Gården ligger i byn Dödevi på norra Öland, nära Löttorp med utsikt över havet. Snön som kom smälte snabbt bort och nu har det öppna landskapet återfått sin lite grönbruna vinterfärg.
Inne i den stora lagården är det lugnt och tyst, de 130 mjölkkorna ligger mest och vilar. Det är lösdrift så de kan gå fritt när de känner för det och mjölkningen sker via mjölkrobotar.
Ungdjur i hagen
Flera av ungdjuren har tagit sig ut i hagen trots nollgrader och blåst. De får gå ut och in som de vill året om.
Här på Österbo gård växte Hanna Karlsson upp tillsammans med två äldre systrar. Efter att ha gått på naturbruksgymnasium som ung var hon borta i ett par år. Bland annat arbetade hon som husdjurstekniker på olika gårdar på Öland, Skåne och på Nya Zeeland.
2001 kom hon tillbaka till familjegården och när hon 2006 tog över den blev hon tredje generationen i släkten här.
Läs också: Roland Olsson den enda bonden kvar i Äskemo
Hanna, sambon Rogge och de två döttrarna Hilda och Inez, bor i det boningshus som hennes morföräldrar byggde. Pappa Bertil och mamma Rosita, flyttade bara någon kilometer bort.
– De hjälper mig en hel del med djuren när det behövs, det är jag tacksam för, säger Hanna.
För henne som är uppvuxen på en gård och arbetat inom lantbruket i hela sitt vuxna liv blev det något av en chock när hon insåg hur lite många svenskar vet om hur deras mat blir till.
Mjölkkrisen en start
Mjölkkrisen 2012, då många mjölkbönder tvingades sluta på grund av den usla lönsamheten, blev gnistan till att starta ”Bondbönans blogg”.
– Jag fick nästan lite panik när såg hur konsumenter resonerade kring betalningen till oss bönder. De skulle bojkotta och trodde att det skulle göra saken bättre, berättade hon i en tidigare artikel i Land.
Genom sin blogg vill Hanna bli en länk mellan bönder och konsumenter och ge en bild av villkoren för en modern, svensk bonde.
I dag har bloggen, som finns på Facebook, över 42 000 följare. Antalet har ökat stadigt sedan starten, och tagit tydliga skutt när bloggen uppmärksammats i riksmedier.
Som de flera tusen nya följare som tillkom i höstas. Då utsågs Bondbönans blogg till en av tre kometer på Facebook efter att ha klättrat 517 platser upp till 70:e plats på Medieakademins årliga maktbarometer.
– De andra två var journalisten Magda Gad och Magdalena Andersson – men herregud vilka giganter och sen jag, säger Hanna och skrattar.
– Det är mycket hedrande, men Jag känner mig inte som en makthavare, fortsätter hon.
Stor nyfikenhet
Fast det är hon nog ändå. I alla fall vad det gäller att nå ut till den ökande skara människor som inte har någon kontakt med lantbruk.
– Förr hade många släktingar som bodde på landsbygden där det fanns lantbruk. Men det är annorlunda, bland annat för att antalet lantbrukare betydligt färre, säger hon.
Det finns en stor nyfikenhet, vilket märks i det stora gensvar hon får när hon generöst delar med sig av sin vardag på gården.
Allt från hur hon får springa till lagården mitt i middagen för att nappmata en nyfödd kalv – till hur den automatiska utgödslingsskrapan i lagården fungerar.
Till det sistnämnda inlägget fanns en liten film som visade hur korna låg i rader på varsin sida om det ”löpande gödselbandet”. Den väckte reaktioner från några följare som skrev att underlaget såg hårt och obekvämt ut.
Då gjorde Hanna ett nytt långt, nyanserat inlägg;
”När jag får sådana kommentarer tror jag att de kommer från personer som inte satt sina egna känslor och tyckande på paus utan utgår från vad de själva skulle vilja ha och tycker. Jag önskar att de istället tittade på djuren och utgår från dem.
Känner djuren
Vill de ligga i sina liggbås? Är de smutsiga? Har de skav eller svullnader på ben eller andra ställen på kroppen? Ser de ut att trivas?
Utifrån vad djuren visar får man svar på vad som är bra och vad som behöver åtgärdas.
Sedan förklarar hon att korna ligger på en tjock madrass som är betydligt mjukare än hård mark. Och det är lösdrift.
– Jag vill gärna ha en öppen diskussion och man får gärna ha andra åsikter än jag. Men jag blir upprörd när man fördömer utan att ha kunskap eller ens vilja att lära sig något.
För det mesta är dialogen med följarna både konstruktiv och respektfull och Hanna känner att hon når ut till många människor som är genuint intresserade av att få veta mer.
Bloggen blir lite av folkbildning om villkoren för svenskt jordbruk, djurhållning – och varför det är så viktigt att välja svenskt.
I ett inlägg, med en bild på den öländska orkidén Krutbrännare, skriver hon:
”De där blommande betesmarkerna som du förhoppningsvis har möjlighet att njuta av kan kanske upplevas som något som bara finns lite av sig själv. Som ”orörd” mark som bara är men så är det så klart inte. Betesmarker kräver en hel del skötsel” för att bli och hålla sig vackra och fulla av biologisk mångfald.
Konsumentens makt
”Jag hoppas att du som handlar svenskproducerad mat är medveten om att du genom ditt val i butik och på restaurang är med och bidrar till arbetet vi gör för att hålla dessa betesmarker i ordning och gynna den biologiska mångfalden! ”
– Jag hoppas att människor ska förstå hur viktiga deras val är, hur stor makt de som konsumenter faktiskt har, säger hon.
Men tillägger att hon inte vill vara politisk eller skriva någon på näsan, utan hoppas att följarna genom att läsa om hennes vardag själva ska komma fram till vad som är rätt.
Läs också: Författarna Ann-Helen och Gunnar: Kor är inga klimatbovar!
Nyligen släppte Hanna en nyhet i sitt flöde: Att hon blivit inbjuden till kunglig middag på slottet.
”Jag är smått mållös. Så fantastiskt roligt, hedrande och galet! Som jag förstår är en stor anledning till att jag får denna inbjudan just denna Facebooksida. Min Bondbönans blogg”, skrev hon och fick snabbt 6 600 gillatryck och 850 grattiskommentarer.
Så även för Hanna själv är bloggandet en källa till nya erfarenheter.
– Ja, det ger mig så mycket. Förutom all kontakt med mina följare så har jag fått vara med om så spännande saker. Till exempel att spela in ett TV-avsnitt med Tareq Taylor som var med mig på gården, vilket var fantastiskt kul, berättar hon.
Givande blogg
Men även själva bloggandet, att få skriva och dokumentera det som händer på gården är givande.
– Ja, det är som att jag upplever min vardag på ett djupare sätt, uppskattar den mer. Och jag känner ingen press utan skriver när jag har tid och lust, säger hon.
Drömmer om regn
Namn: Hanna Karlsson.
Ålder: 46 år.
Bor: På Österbo gård i Dödevi, på Öland.
Gör: Mjölkbonde och driver Bondbönans blogg på Facebook.
Familj: Sambon Roger Rogge Olofsson, döttrarna Hilda, 16 år, och Inez, 14 år. Har förutom korna även hästar, hundar, katter och höns.
Drömmer om: Stort och smått; En kvigkalv efter bästa kossan. Regn på sommarhalvåret (jag bor på en av landets mest nederbördsfattiga platser). Fred på jorden och en allmän ökad förståelse och kunskap om djur, natur och människans plats i kretsloppet.
Kommentarer
Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.