Redan vid samlingen, strax ovanför Degeberga i östra Skåne, får deltagarna små korgar med närproducerat; nybakat bröd, skånska ostar, skinka, tomater och fika.

De flesta är rustade för en dag i skog och mark, solen skiner och stämningen är hög.

Monica hälsar alla välkomna och berättar att det är den sextonde sommaren som hon ordnar matvandringar.

– Det var faktiskt jag som uppfann begreppet matvandring. Numera finns det flera hundra efterföljare runt om i landet, även i städerna.

Kunskap om skogsbruk

I många år har hon haft turer vid Brösarps backar men nu erbjuder hon även smakupplevelser i skogen.

– Kunskapen om svenskt jordbruk är ganska liten och när det gäller vårt skogsbruk vet de flesta ännu mindre, men det ska vi ändra på idag, säger Monica.

– Det här förenar mina två passioner i livet – lokal mat och skogen, fortsätter hon.

Hon tar täten uppför backen med sin stora ryggsäck. Under den nio kilometer långa vandringen väntar åtta ”matstationer”.

Läs också: Bonden Helena ordnar kulturvandringar i sitt skånska landskap

Assistenten kör ut mat

Assistenten Maria Johansson ligger steget före och bullar upp med härliga maträtter och smakprover efterhand längs rundan.

Man har dagen på sig och tar det i lagom takt. De 40 deltagarna denna lördag är mellan 30 och 75 år.

Anette Renström är här med Roy Udén som har fått Skogsmatningen i födelsedagspresent.

– En härlig överraskning, helt fantastiskt, säger han.

Matvandring som gåva

Det visar sig att det är fler som har fått matvandringen i gåva.

Snart är det dags för nästa stopp med provsmakning av en ny spritsig äppeldryck från Österlen, rökt fisk från en lokal odling och primörer från Bjärehalvön. 

– Sverige täcks till 70 procent av skog. Ja även Skåne, ett utpräglat odlingslandskap består till 38 procent av skog. Det finns ingen brist på skog i Sverige, berättar Monica för sitt följe.

– Vi har alltid brukat skogen och levt av skogens råvaror och skogarnas djur och växter, fortsätter hon.

Kalhygget ingår

Vandringen fortsätter mot ett kalhygge, eller en föryngringsyta som det också kallas.

Här har det vuxit grova granar i en norrsluttning, nu finns här fullt av små planterade och självsådda granplantor och alla får gå försiktigt på en liten stig.

Här informerar Monica om hur en gran blir 45 procent timmer, 45 procent pappersmassa och resten bioenergi. Hon talar om hur bristen på skog här i söder under 1700- och 1800-talen tvingade fram en lag om återplantering 1903.

Matnyttigt om skogen

Åskådarna får nyttig fakta. Som att skogsbruk tar tid, mellan 60 och 100 år från planta till moget träd. Att den skog som avverkas idag planterades under 1920-1960-talen.

Monica berättar även om de olika turerna i skogspolitiken. Att man förr skulle plantera gran och tall och inte lövträd.

– I den nya lagen från 1993 är ekonomi och miljö lika viktiga. Den biologiska mångfalden främjas genom att lövträd ska planteras på områden där det passar bäst och barrträd på de områden där de passar, säger hon.

Sköna pauser

I den skuggande bokskogen intill väntar lunchen i kylväskor och folk tar för sig och slår sig ner utspridda på stenar och stockar.

Sven och Kerstin Nilsson med väninnan Eva Schmiedtke njuter av pausen och maten:

– Vi är faktiskt med för andra gången för det är så trevligt och välordnat.

Närproducerade läckerheter

På färgglada dukar och fat av porslin lägger de upp vad det skånska landskapet kan erbjuda vad gäller delikatesser: Rökt hjortkött, sparris och nypotatis, äggakaka med lingon och stekt fläsk från utegrisar, matiga muffins, härliga grönsaker, nötkött från fritt betande djur, sallader, pajer, allt nersköljt med allehanda bär- och fruktdrycker. 

Monica själv tar en jordgubbe och funderar:

– Jag insåg att många inte kopplade vad de köpte i mataffären med landskapet runt oss.  Någon behövde berätta för alla dem som inte har kontakt med landsbygden vad som försiggår här egentligen. 

Läs också: Marianna och Anders bjuder in besökare till sitt skogsparadis

Brinner för äkta mat

De flesta tycker det är intressant att lära sig något och det är oftast detta som folk minns efteråt. 

Monica är biolog, uppväxt i Malmö med en pappa som var civilingenjör och älskade att äta utomhus. 

– Helger, semestrar, vår, sommar och höst – han ville alltid äta ute i trädgården, oberoende av väder. Jag minns hur vi satt där hela familjen, ibland även i regnkläder och åt frukost, lunch och middag. Det skulle vara duk på bordet, porslin och lock på alla grytor och skålar för att hålla maten varm, minns Monica. 

Ofta ute i naturen

Det var alltid noga med maten. Föräldrarna handlade ofta direkt från de lokala bönderna på gårdar eller på Möllevångstorget i Malmö och Monicas pappa odlade även grönsaker själv i trädgården.

– Det talades mycket om maten, kvalitet och smaker hemma. Vi var ofta ute i naturen och lärde oss om växter, djur och fåglar. 

– När jag var tonåring tyckte jag att det var det lite jobbigt, men när jag blev äldre studerade jag till biolog och vill gärna äta utomhus. 

Prenumerera på Lands nyhetsbrev – få artiklar direkt i mejlen

Förbereder maten

Därifrån var steget inte långt till att vilja locka ut andra människor i naturen för att äta gott. 

Monica förbereder och lagar maten hemma dagarna före varje vandring. 

Hennes matvandringar är en succé, men vid starten 2005 var det trögt.  Första gången kom det EN person. 

– Min man skakade på huvudet och trodde inte på idén. Men jag envisades. Jag är stolt över vår skånska mattradition och nytänkande, över Sverige och svenska livsmedel, Att vi satsar på djuromsorg och är ett av världens renaste jordbruk.

– På den tiden talades det inte så mycket om matens kvalitet eller var och hur den producerades, huvudsaken för många var att den var billig, säger hon.

Fullbokade turer

Snart kom det några fler deltagare som tipsade vänner och bekanta och vips var alla turer fullbokade.   

– Medvetenheten kring matvarors ursprung och innehåll är fortfarande dålig. Det förekommer många märkliga föreställningar kring livsmedel och dieter. Många har en lång lista på sådant som de tror att de inte kan äta. Naturligtvis finns det vissa som blir sjuka av laktos och gluten. Men det är många fler som tror att de inte tål olika saker, säger hon.

Hållbar miljö

Monica har funderat över det faktum att allt fler väljer att bli vegetarianer eller veganer för miljöns skull och en hållbarare värld.

– Man engagerar sig för hotade regnskogar, men bryr sig inte alltid om varifrån sojan till veganbiffarna kommer. Kanske från odlingar i skövlade regnskogar, funderar hon.

Artrika marker

Samtidigt missar många hur centrala betesdjur är för vår miljö hemma i Sverige, för att bibehålla de artrika naturbetesmarkerna, vårt lands ”regnskog”, enligt Monica.

Med sin ”Skogsmatning” hoppas hon kunna överföra den kunskapen och känslan för både hållbar skog och mat.

Fransk klockgjutare var anfader

Namn: Monica Frangeur. (Efternamnet kommer från hennes franske anfader, som kom till Karlskrona på 1700-talet som klockgjutare.) 

Ålder: 54 år.

Bor: Maglehem, strax norr om Brösarps backar i Skåne .

Gör: Guidade matvandringar, föreläser, skriver, skriver en roman som utspelar sig i Skåne. Hon var en av fem finalister till Icas entreprenörspris. 

Familj: Maken Mats och den vuxne sonen Rikard.

Mer info:
www.upplevonjut.se
Mail:
info@upplevonjut.se