Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 5 juli 2019

Mor och dotter lever av fjällkor i Skåne

Strönhult

Annelie Svensson är nog ganska ensam i Skåne om att ha fjällkor för att göra ost av. Och på gården driver dottern Lill-Stina sitt lantkafé, med råvaror från mammas mejeri!

 Mamma Annelie och dottern Lill-Stina älskar sina nio fjällkor vars mjölk blir till lyxiga ostar i gårdens mejeri och läckra bakverk i caféet.
Mamma Annelie och dottern Lill-Stina älskar sina nio fjällkor vars mjölk blir till lyxiga ostar i gårdens mejeri och läckra bakverk i caféet. FOTO: Stefan Lindblom/Helsingborgs-Bild

Fjällkorna är vackert vita mot de gröna betesmarkerna och samlas runt 61-åriga Annelie och 35-åriga Lill-Stina när de går i hagen. Självklart har alla nio fått vackra namn som Selma, Sia, Glittra, Pärla med mera.

Personliga fjällkor

 Skönt ko-liv. Alla gårdens nio fjällkor har fått egna namn, här är fyra av dem: Selma, Sia, Glittra och Pärla.
Skönt ko-liv. Alla gårdens nio fjällkor har fått egna namn, här är fyra av dem: Selma, Sia, Glittra och Pärla. FOTO: Stefan Lindblom/Helsingborgs-Bild

För det är korna som är grunden i Annelies och Lill-Stinas företag och gör det möjligt för dem att leva här i skogsbygden mellan Skåne och Blekinge.

– Fjällkor är på något sätt mer personliga än andra kor och det är därför jag är så förtjust i dem, säger Annelie.

– En anledning till att de inte är så vanliga i södra Sverige är att de mjölkar mindre än andra raser, fortsätter hon.

Bra mjölk för ost

 Smörgås med en av Annelies godaste delikatessostar, blåmögelosten Agdas Späckel som namgivits av ett barnbarn.
Smörgås med en av Annelies godaste delikatessostar, blåmögelosten Agdas Späckel som namgivits av ett barnbarn. FOTO: Stefan Lindblom/Helsingborgs-Bild

Men även om mängden mjölk är mindre så har den högre halt av fett och proteinet kasein, vilket mejeristen Annelie uppskattar.

– Jag får ut mer ost på mjölken från en fjällko. På tio liter mjölk får jag cirka 1,5 kilo ost mot normala ett kilo på mjölk från andra koraser.

Mängden ost per liter mjölk har stor betydelse för Annelie. I sitt Agnes gårdsmejeri, ystar hon blåmögelost och andra delikatessostar i liten skala.

Populära kobiskvier

 Ko-biskvierna med fina fjällkor som dekoration är kaféets storsäljare. Lill-Stina bakar dem förstås på mamma Annelies fjällkors mjölk.
Ko-biskvierna med fina fjällkor som dekoration är kaféets storsäljare. Lill-Stina bakar dem förstås på mamma Annelies fjällkors mjölk. FOTO: Stefan Lindblom/Helsingborgs-Bild

Även för Lill-Stinas lantkafé är korna indirekt en grund i verksamheten. Hon har eget bageri och de nybakta smörgåsarna har mammas läckra ostar som pålägg.

Och hennes roliga och populär ko-biskvier är förstås bakade med gårdens mjölk och grädde som ingredienser.

Flyttade till gården

 Kulturlandskap med stenmurar och gamla åkrar och hagar omger familjens åtta hektar stora gård i Strönhult, i skånska Osby kommun.
Kulturlandskap med stenmurar och gamla åkrar och hagar omger familjens åtta hektar stora gård i Strönhult, i skånska Osby kommun. FOTO: Stefan Lindblom/Helsingborgs-Bild

Tidigare drev de sin verksamhet i Kläcklinge vid sjön Åsnen ett par mil söder om Växjö, men av familjeskäl flyttade de allt, inklusive nio fjällkor, till den åtta hektar stora gården i Strönhult.

 Tre generationer. Från höger: Annelie, 61 år, Lill-Stina, 35 år och Evalie, 7 år, trivs alla i hagen bland sina fjällkor.
Tre generationer. Från höger: Annelie, 61 år, Lill-Stina, 35 år och Evalie, 7 år, trivs alla i hagen bland sina fjällkor. FOTO: Stefan Lindblom/Helsingborgs-Bild

Den ligger naturskönt vid Strönhultssjön i Osby kommun i nordöstra Skåne, omgiven av ringlande stengärden.

– Här är underbart vackert och jag är inte det minsta orolig för att folk inte ska hitta hit, säger Annelie.

Historisk miljö

 Gården tros ha anor från 1600-talet och är historisk mark – här stred snapphanarna mot kungamakten.
Gården tros ha anor från 1600-talet och är historisk mark – här stred snapphanarna mot kungamakten. FOTO: Stefan Lindblom/Helsingborgs-Bild

Hon berättar att de ska utöka med bed & breakfast och håller på att inreda den gamla drängstugan. Den ligger i den äldsta delen av gården och som sägs vara från 1600-talet.

Vi befinner oss i historisk snapphanebygd. Det var här lokalbefolkningens gerillakrig mot de svenska invasionstrupperna var som hårdast under Skånska kriget på 1670-talet och där Karl XI lät bränna ner alla gårdar.

– Jag är kanske lite barnslig, men ibland inbillar jag mig att jag hör en snapphane komma ridande över fälten, säger Annelie med ett leende.

Fick fjällko i present

 Annelies kärlek till fjällkor började redan i barndomen.
Annelies kärlek till fjällkor började redan i barndomen. FOTO: Stefan Lindblom/Helsingborgs-Bild

Hennes väg in i mejeribranschen började med att hon fick en fjällko i 40-årspresent av sina vänner. En något udda present kan tyckas, men det finns en förklaring.

– Jag är bonnatös och uppväxt på en gård i Eringsboda i Blekinge där vi hade mjölkkor. Jag blev förtjust i fjällkor från första gången såg dem när jag var i tonåren. Men far skakade bara tvivlade på huvudet när jag föreslog att vi skulle köpa en, berättar hon.

Gick mejeriutbildning

 Annelie vid ystkaret i det lilla mejeriet på bottenvåningen.
Annelie vid ystkaret i det lilla mejeriet på bottenvåningen. FOTO: Stefan Lindblom/Helsingborgs-Bild

Hennes första fjällko döpte hon till Agnes och den fick ge namn åt mejeriet. När kon blev dräktig och började ge mjölk ville Annelie ta hand om den på ett bra sätt och gick en mejeriutbildning i Ås utanför Östersund.

– Det var vansinnigt roligt och när jag kom hem var jag eld och lågor och ville omedelbart starta ett gårdsmejeri, berättar hon.

Men det dröjde tills de flyttade till en större gård, där de rev det gamla brygghuset och byggde ett mejeri, innan drömmarna förverkligades.

Har varsitt företag

 Mor- och dotter företagen Agnes gårdsmejeri och Lill-Stinas café – har blivit lite av ett dragplåster för turister och ostälskare.
Mor- och dotter företagen Agnes gårdsmejeri och Lill-Stinas café – har blivit lite av ett dragplåster för turister och ostälskare. FOTO: Stefan Lindblom/Helsingborgs-Bild

Våren 2006 startade Annelie och hennes äldsta dotter Anna, ”Agnes gårdsmejeri”.

– Och två år innan vi flyttade öppnade jag min caféverksamhet i anslutning till mejeriet, berättar Lill-Stina Verner, som driver sitt lantkafé som en enskild firma.

Storasyster Anna flyttade inte med till Skåne. I dag äger Lill-Stina och Annelie hälften av gården var, men driver sina företag som enskilda firmor.

Renoverar mycket själva

 Lill-Stina bygger uteplats till kaféet. Hon har gjort mycket av renovering och tillbyggnad själv på gården.
Lill-Stina bygger uteplats till kaféet. Hon har gjort mycket av renovering och tillbyggnad själv på gården. FOTO: Stefan Lindblom/Helsingborgs-Bild

Mejeriet var etablerat och kaféet hade börjat gå med vinst när de tog beslutet att flytta åtta mil söderut till Strönhult.

Där har de byggt om och renoverat själva samtidigt som de jobbat extra som fastighetsskötare respektive städare för att få ekonomin att gå ihop.

 Förutom fjällkor så finns ankor och vaktlar på gården, som får ströva fritt.
Förutom fjällkor så finns ankor och vaktlar på gården, som får ströva fritt. FOTO: Stefan Lindblom/Helsingborgs-Bild

Men väntan på att kunna starta verksamheten på nytt blev längre än tänkt.

– Meningen var att vi skulle ha öppnat förra sommaren, men så bröt mamma handleden och vi var tvungna att lägga allt på is, berättar Lill-Stina som själv renoverat den gamla byggnaden där de nu inrett kaféets servering.

Premiär för kafé och ysteri

 Premiär för Lill-Stinas café – nu kan sommarturisterna komma till det nyöppnade kaféet där nästan allt produceras och tillagas på gården.
Premiär för Lill-Stinas café – nu kan sommarturisterna komma till det nyöppnade kaféet där nästan allt produceras och tillagas på gården. FOTO: Stefan Lindblom/Helsingborgs-Bild

I år var det äntligen dags för premiär.

– Jag har sagt upp mina städjobb för att arbeta heltid med det här så jag hoppas att det kommer att fungera. Vår tanke är att inte bara ha öppet under sommartid utan året om, säger Lill-Stina.

I dag står mamma Annelie i mejeriet och ystar ostmassa, som ska bli olika delikatessostar – två sorters blåmögelost, tre varianter av salladsostar och färskost.

Mackor med gårdens ostar

 Läckra smörgåsar med gården egna hantverksostar och stekta vaktelägg.
Läckra smörgåsar med gården egna hantverksostar och stekta vaktelägg. FOTO: Stefan Lindblom/Helsingborgs-Bild

Lill-Stina står i köket där hon bakar allt bröd och alla kakor från grunden och brer mackor med gårdens ostar och en annan specialitet som pålägg – stekta vaktelägg.

– Vi har egna vaktlar här på gården och därför vill vi kunna erbjuda en smörgås med stekt vaktelägg och färskost. Vi har även en biffsmörgås med fjällkokött, berättar Lill-Stina.

Drömmer om en egen traktor

Namn: Annelie Svensson och Lill-Stina Verner

Aktuella: Driver Agnes gårdsmejeri respektive Lill-Stinas lantcafé.

Bor: På en gård i skånska Strönhult, Osby kommun.

Ålder: 61 respektive 35 år.

Familj: Varandra och Lill-Stinas dotter Evalie, 7 år. Döttrarna/systrarna Klara, 36 år, och Anna, 38 år

Yrke: Lantbrukare och mejerist respektive kaféägare (Lill-Stina är även utbildad florist).

Drömmer om: Att få snurr på verksamheten så att den går med vinst och att de slipper oroa sig för ekonomin. Annelies högsta önskan är att de ska få råd att köpa sig en egen traktor.

Så fixade vi företaget

Finansieringen: Projektstöd via Leader (EU-stöd som ska stimulera utveckling på landsbygden) på 200 000 kronor var med villkoret att de själva går in med 85 000 kronor i sina respektive företag.

Omsättningen: Strax under en miljon på Agnes gårdsmejeri och lägre på lantkaféet.

Antal anställda: Förhoppningsvis ett par deltidstjänster till nästa sommar.

Marknadsföring: Sociala medier och nöjda kunder.

Största misstag under starten: Att vi satte upp mål som vi inte nådde.

Vad har gått bättre än ni trodde: Kontakterna med Osby kommun och med banken. På kommunen är tjänstemännen positiva och engagerade och tror på oss.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Populära ämnen på Land.se

Gör som 60 000 andra!

Missa inte Lands nyhetsbrev

Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Läs artiklar i säsong

Till toppen