8 maj 2018

Norrlänningar betalar dubbelt så mycket för elnätet

Elkunder i norra Sverige kan ha mer än dubbelt så höga avgifter för elnätet som kunder i södra delarna av landet. Lägst priser har energijättarna för sina Stockholmskunder.

– Priserna har stigit så mycket på landsbygden att folk snart kapar kabeln, säger Anna Werner, samhällspolitisk analytiker på Villaägarnas riksförbund. FOTO: Tommy Holl / IBL Bildbyrå

Här kan du se vilket bolag som äger nätet där du bor (obs: extern länk)

Dyrast i landet är statliga Vattenfalls elnät i norra Sverige. Där är den genomsnittliga avgiften för det fasta nätet 14 070 kronor per år.

Det kan jämföras med till exempel Eons kunder i Stockholmsområdet. De betalar i genomsnitt 6 565 kronor per år. Det visar en undersökning från intresseorganisationen Villaägarnas riksförbund.

Energijättarna har 60 procent av marknaden

Förbundet har tittat på priserna för ett typhushåll hos Vattenfall, Eon och Ellevio, som tidigare hette Fortum. Tillsammans har de tre energijättarna 60 procent av marknaden för elnät.

Vattenfall har höjt sina nätpriser med hela 37 procent mellan åren 2015 och 2018.

– De som tar ut högst avgifter är de tre stora affärsdrivande bolagen. Eftersom det är en reglerad monopolmarknad kan de ta ut så höga avgifter de vill. På landsbygden tar de ut så mycket det går, säger Anna Werner, samhällspolitisk analytiker på Villaägarnas riksförbund.

Läs också: Andelsägd solel ger effekt för framtiden

Mellan 2010 och 2017 steg de stora bolagens genomsnittspriser med nära 3 300 kronor för en vanlig husägare. Det kan jämföras med en avgiftsökning på 1 300 kronor i de elnät som ägs av små, kommunala bolag.

– Alla stora bolag har nät i Stockholm och har också lägst avgifter där. De har låga kostnader per abonnent, eftersom folk bor tätt, säger Anna Werner.

Men skillnaden i elnätsavgift beror till högst 40 procent på att nätbolagen har glest med kunder i sina nät, enligt de statistiska analyser som Villaägarna gjort. Skälet till prisskillnaderna är att man har olika inställning till sin verksamhet, menar Anna Werner.

Mindre elbolag – lägre avgift

– Mindre kommunala bolag kan välja att ha låga avgifter för att det ska bli attraktivt att bo i kommunen. Bolag som Gislaved och Umeå energi har uppenbarligen en helt annan prisfilosofi än de stora bolagen och vill inte bedriva rovdrift på elanvändarna, säger hon.

I flera år har Sveriges 110 små nätbolag haft de lägsta priserna. Gapet mellan de små och stora elföretagen växer för varje år.

– Framöver bedömer jag att vi kommer att få mer höjningar i Stockholmsnäten. De kan ju inte gärna höja mer på landsbygden. Priserna har stigit så mycket där att folk snart kapar kabeln, säger Anna Werner.

Läs också: Skellefteå vinner kampen om batterifabriken

I dag skiljer det i genomsnitt 4000 kronor per år i nätavgift mellan de små och stora nätägarna. Det innebär att det i genomsnitt är 50 procent dyrare att ha abonnemang hos en av energijättarna, enligt Villaägarna.

De har utgått ifrån ett typhushåll som har en säkring på 20 ampere och gör av med 20 000 kilowattimmar.

Skenande priser

– Energimarknadsinspektionen har inte klarat av att hålla emot de skenande priserna. Vi vill att regeringen ger tjänstemännen de verktyg de skriker efter. Det handlar om hur intäktsramarna ska beräknas. Hur mycket pengar är det skäligt att de här bolagen tar in, undrar Anna Werner.

Regeringen förväntas komma med en ny förordning på området i juni eller augusti.

Läs också: Lanthandlarnas smarta lösning räddar miljön och ekonomin