Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 16 februari 2017

Nu vägrar mer än hälften av bankerna ta emot kontanter

I år finns det för första gången fler kontantlösa bankkontor än bankkontor med traditionell kassa. Något som drabbar landsbygden på flera sätt.

FOTO: Mostphotos

Under förra året har hela 61 bankkontor lagts ned och 110 bankkontor slutat med kontanthantering, visar Länsstyrelsernas årliga rapport över betaltjänster.

Dessutom anger elva länsstyrelser att de har fler områden än tidigare med bristande tillgång till betaltjänster. Det är en kraftig försämring jämfört med 2015 – då bara tre angav detta.

Drabbar flera

För många innebär det lång resväg för att kunna ta ut och sätta in kontanter. Något som drabbar såväl individer, som föreningar och företag.

– För många småföretagare är det svårt att få ihop till växelkassan, eller få in den på kontot. Vissa får åka med mycket pengar i upp till 20 mil. Även föreningar har svårt att sätta in pengar. Dessutom hamnar individer som saknar kort och smarta telefoner i ett utanförskap, säger Sten-Rune Lundin på Länsstyrelsen i Dalarna, ett av länen som drabbas.

Vi har tidigare berättat om enmansföretagaren Ulrica Ericsson som driver butik i Backe. Hon måste stänga butiken en halv dag för att åka till banken och sätta in pengar.

Flera nya ombud

För att lösa problemet arbetar länsstyrelserna med olika informations- och utvecklingsinsatser.

Dessutom har snart 30 mackar och butiker runt om i landet blivit betaltjänstombud och hjälper till med insättningar och uttag. Statliga bidrag ska täcka kostnaderna, men ger ingen ersättning för arbete eller nya risker.

– De får ta ett ansvar som bankerna – de som arbetar med pengar professionellt – har lämnat, påpekar Sten-Rune.

Säkerheten ett problem

Det är heller inget fullgott alternativ till bankerna, menar Sten-Rune.

– Systemet testades ganska rejält när vi hade en stor ström av nyanlända, som ville ta ut pengar. Då var det butiker som fick slut på kontanter, säger han.

Han lyfter även säkerhetsaspekterna.

– Visst, butikerna har ett säkerhetstänk men bankerna har det här som profession. Det ger dem helt andra möjligheter, säger han.

Bristande tillgänglighet

Betaltjänster som Swish och kortbetalningar blir allt vanligare. Men marknadens digitala lösningar är tillgängliga för alla, som personer med funktionsnedsättningar, äldre och de som saknar ekonomi för smarta telefoner eller datorer.

Utländska turister är en annan grupp som kan stöta på problem.

– De har varken Swish eller kort som fungerar i Sverige, säger Sten-Rune.

Bättre uppkoppling

Dessutom gäller det att bredbandsuppkoppling och mobiltäckning håller. Något som dock har förbättrats på en rad orter under året.

– Det är inte nattsvart, det börjar bli bra uppkoppling på många ställen – men inte alla. Har du inte en snabb och välfungerande uppkoppling så blir det problem. Är man ute på fjället och ska Swisha behöver det fungera. Kontanter idag ses som någon form av relik från historien. Och visst, kontanterna minskar, men där de finns och behövs är de otroligt nödvändiga, säger Sten-Rune.

Relaterade artiklar

Läs mer om

Populära ämnen på Land.se

Gör som 60 000 andra!

Missa inte Lands nyhetsbrev

Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Läs artiklar i säsong

Till toppen